Fantasierna om "kunskapssamhället" fortsätter

Tittade lite på SVT nyhetstream igår och såg hur kärringerna hetsat upp sig över att man nu ska införa rena yrkesprogram istället för att alla ska ha högskolebehörighet.

Kärringerna verkade tro att kunskapen som följer av en gymnasiekurs i religonskunskap, eller något annat jävla flumämne som alla ändå glömmer, har betydelse för om en jänta som gått barn och fritid eller om en dräng som gått bygg ska få jobb efter utbildningen. Kan ni tänka er det dagis eller det byggföretag som prioriterar denna högskolebehörigheten? Min erfarenhet av arbetslivet säger inte att det är så.

Min uppfattning är att det här snacket om "kunskapssamhälle" startades av pseudo-intellektuella för att mörka arbetslösheten. Och nu tror miffona verkligen på sitt skitsnack, helt otroligt..

Det kärringarna inte fattar är att det är enklare att bli läkare/ingenjör än att få ut yrkesbevis som snickare, VVSmontör osv. har man inte gjort det i ungdomen är det skitsvårt sen om man inte har extrem tur och en firma som stöttar en.

Fast å sjunde sidan kvittar det då killarna (mestadels iaf) som går bygg/energi inte bryr sig om status ändå minns hur löjligt enkla deras matteböcker var jämfört med de som gick natur.

Natur/samhäll etc måste ju vara det bästa sättet att kasta sina gymnasieår i soptunnan pga. att alla dessa ämnen är enkla att läsa upp och få bättre betyg i på komvux. Däremot att stå och fjanta med en hammare är stört omöjligt.

När teorin kommer till ända och taket måste bytas och det är stopp i slasken måste ju någon göra detta då finfolket inte kan få skit under naglarna, bra betalt ska de som arbetar ta också

Frågan är ju vad konsekvenserna blir av det. Om mycket färre vill söka programmen http://www.sydsvenskan.se/sverige/ar...pularitet.html och om man samtidigt gör det svårare att läsa upp betyg i efterhand så riskerar ju effekten bli att färre riktar in sig på att gå gymnasiet med inriktning på att börja jobba inom något byggföretag direkt efter att man har gått ut.

Reinfeldts väl omdiskuterade uttalande om att arbeta till 75 skulle ju i ännu högre grad kräva flexibilitet i yrkeslivet. Dels kan det som inkluderas i högskolebehörigheten underlätta möjligheten till fortbildning och flexibilitet för individen på en föränderlig arbetsmarknad där man även inom t.ex. bygg alldeles för sällan klarar av att jobba fullt ut till 65. Dels blir ju vägen till högskolan mycket längre om man av olika skäl vill plugga vidare längre fram.

Däremot är det nog för vissa personer bra om man kan slippa att tillgodose sig högskolebehörigheten. Ett mer individanpassat gymnasium skulle troligen vara bra, men man måste se till faktumet att människor ska kunna arbeta både kortsiktigt och långsiktigt.

Jag tror nog också många gånger att vi skulle må bra av lite sunt "bondförnuft", känns som om samhället håller på att fyllas över av sk experter som ska avlönas och dessutom vill bestämma över alla andra. Har sett en hel del från universitetsvärlden med känsliga och pompösa egon där allt handlar att komma över så mycket resurser och göra så lite som möjligt.

Det skulle vara betydligt bättre om kunskapen var inriktad på praktiska saker istället för att bygga upp kostsamma komplexa maktstrukturer. Snart behövs det väl universitetsprogram för att jobba på ICA eller Dagis...

Kunskapssamhället? - http://cornucopia.cornubot.se/2012/0...samhallet.html

(m) bekräftar kunskapssamhällets död - http://cornucopia.cornubot.se/2012/0...llets-dod.html

Du lyckas visa din extremt välutvecklade analysförmåga genom att motsäga dig själv i de två första styckena. Men för att bemöta ditt viftande:

1. Jag har både praktisk och akademisk kompetens. Den praktiska var en barnlek i jämförelse då det bara är att glida med. Ska man bli läkare/ingenjör får man fan i mig anstränga sig.

2. Kasta bort sina gymnasieår? Tre år av en livstid? Det är upp till dig att prioritera tonårsfyllor och knäböjande resten av ditt liv inför varje "slask", det kanske är din 'läkarkompis' som har stopp där i? Tur att du inte bryr dig om status när du står och gräver i "kärringarnas" skit.

3. Bra betalt som snickare/krökare/elare/städtant? Du är lurad. Du får gräva i deras skit i minst en timme för varje kvart de lägger på deras "kärringjobb".

Det heter förskola nuförtiden. Dagisfröken heter förskolelärare och du behöver inte vänta, 240 akademiska poäng är vad som krävs för detta yrke.


Stämmer rätt väl överens med mina erfarenheter. Många utbildningar läses för att få en examen då detta krävs, antingen på grund lagkrav eller av företag snarare än att man skall lära sig någonting som krävs i yrket. Så var det även för mig, någon utbildning nödvändig för yrket ifråga var det inte tal om fören jag började arbeta. Talas mycket om bildning men frågan är om det är värt 4-5 år på universitet för den bildning som i många fall erbjuds där. Det vill säga få litteraturlista, gå hem och plugga, kom tillbaks och gör tenta. Skriv ett par uppsatser.

Via min far får jag ofta höra om lirare som haft ett yrke i 20-40 år, sedan blir de arbetslösa av någon anledning. Helt plötsligt måste de sitta och lära sig massor med irrelevant trams som religion för att kunna återanställas inom samma yrke. Det tycker jag är dåligt.

En del poänger i dom texterna men vad den som srkivit dom är inne på är att "nya industrier" ska byggas på utbildning och att halva folekt därför ska in på högskolan. Är detta verkligen realistiskt?
Kommer verkligen så många nya industrier och jobb komma till för att halva befolkningen har en examen? Nej, jag tror inte det. Jag tror nog inte vi får så där välddigt mycket mer innovationskraft och uppfinningsanda bara för att vi har fler högskoleutbildade.

Man behöver inte dra allt till sin spets. Teoretisk kunskap, ren allmänbildning är ytterst väsentlig, i synnerhet i en demokrati där folket förväntas kunna besluta om saker och ting genom folkomröstningar.
Likaså är praktisk kunskap ovärderlig och något som alla bör kunna.

Jag tycker gymnasiet borde bli bättre på att lära ut mer allmännyttig kunskap vid sidan av yrkesinriktade studier. Det är ganska pinsamt hur många fackidioter som springer runt och stoltserar med sina akademiska meriter men är nollor på allt annat - men lika pinsamt att man kan ta sig igenom gymnasieskolan utan att kunna grunderna i algebra och historia.

Kort sagt, snickare behöver allmänbildning, teologer behöver allmänbildning. Att sitta och analysera Karin Boye i åtta veckor är inte allmänbildning, det är fördjupning. Att spendera två år på gymnasiet utan att öppna en bok är inte att studera, det är att praktisera. Kanske 70% yrkesträning och 30% allmänbildande studier, oavsett program, vore en rimlig avvägning.

Skulle också vara bättre om utbildningen gick mer konkret ut på att åstadkomma saker som att starta ftg än att bara stoppa in ännu mer utbildning hela tiden. De flesta jobb är rätt så enkla och kräver inte så himla mycket kunskap. Blir lite överdrivet med ex bibliotekarier som ska plugga i 5 år.

Just nu känns det lite långsökt med att skrika mer utbildning när man ser hur lite som åstadkoms med tanke på de enorma resurser som stoppas in i utbildningen. Sedan blir det lite som en självuppfyllande profetia då man automatiskt stänger ute en massa folk som inte har tillräckligt hög utbildning och bara släpper in utbildat folk. Fast visst blir det ett problem när alltfler hoppar av även den mest elementära utbildningen...

Det är vansinnigt. Utom för de som går vidare till seriösa universitetsutbildningar, så har gymnasiebetyg enbart betydelse som ett skötsamhetsbevis. Vanligen saknas det helt behov av själva kunskaperna i ett vanligt yrke. Den som arbetar på McD, på Konsum, i textilbutiken, kör lastbil eller taxi, staplar prylar på lager eller sköter en maskin, behöver givetvis inte varken religion eller miljökunskap. Därmed skapas bara onödiga kostnader, och undanhållningseffekter för arbetsmarknaden.