Mona Sahlin erkänner skadeglädje mot Håkan Juholt

Nu berättar Mona Sahlin i TV-programmet Skavlan att hon kände skadeglädje när Håkan Juholt avgick. Det uttalandet chockade mig lite, det känns inte helt socialt kompetent att erkänna något sånt offentligt.
http://svt.se/2.173831/1.2701947/tim...gastar_skavlan

Hur tolkar ni det? Som ett tecken på dumhet hos henne eller som ett tecken på de stora interna stridigheterna inom Partiet? Var det Sahlins hejdukar som låg bakom hetsen mot Juholt?

Svaren är JA ,Ja och Ja.
Mona är korkad.
Det är stora inre stridigheter.Ett bevis är att man inte kunnat presentera någon vettig politik.
Hennes gäng gjorde allt för att misskreditera Juholt

Så typiskt dagens sosseledare, man fokuserar på person istället för att formulera en politik som kan mäta sig mot alliansen.
Sossarnas val av ledare speglar tyvärr dagens samhälle i stort, den egocentriska framtoningen och vilsenheten är symtomatisk med dagen Sverige.
Nu måste dom höja nivån över det personliga och sätta Sverige i första rummet, tveksam till om Löfven är rätt person, men det är ännu för tidigt att döma honom.

Finns redan tråd.

Man skäms ju över hennes engelska.

Partiet har ju aldrig fungerat så dåligt som under och efter Sahlins ledning. Något är väldigt fel med den organisation som Sahlin införde.

"Man blandar ihop person och parti". Vad var det Mona Sahlin blandade ihop när hon lät skattebetalarna betala hennes toblerone?

Kontokorten uppenbarligen..

Mona Sahlin framstår i programmet som väldigt bitter. Möjligen framkallar Skavlans ledande frågor känslor som Mona har svårt att låta bli att ge uttryck för. Med tanke på Monas mediavana är det förvånande att hon inte lyckas hantera samtalssituationen bättre.

Det verkar som att publiken är handplockad av alla applåder att döma och frånvaron av burop

ja hon försöker väl inte dölja hur hon är längre...

Minns ihop med filmen om margret thatcher nyligen att jag läste/hörde på radio nånstans att hon som skrev var förvånad över att margret vågade bli partiledare.... då tänkte jag att måna då..., är inte ett dugg förvånad över att margret vågade hon var ju superkompetent (särskilt i jämföresle med mona) den snörpta munnens drottning...