Himelriket - Hur ser det ut?

Som topic, hur ser du/din religion på himelriket? Anledningen att tråden ligger i Religion snarare än Filosofi är den "bibliska"termen, men som jag förstår det så har även muslimer "himelrike" och därför Religion

En stor skog som det endast växer cannabis i, inga snutar eller kulturberikare

Så befolkningen i himmelriket skulle alltså bestå av weed-rökande, paranoida kampare?

Pass.

Exakt där har du min dröm!

Himmelriket är inget vi får tillträde till och trivs du inte på vår underbara jord, bara med ett rättvist styre?

Det jag önskar veta från en muslim är följande:

(Detta är en fråga i all ärlighet. Har alltid undrat.)

När man dör kommer man till himmelriket där det väntar 70 jungfrur.

Så lång allt helt perfekt. Vem vill inte ha ett helt harem för sig själv med 70 brudar som aldrig har..... ja, du förstår.

Fråga nr 1:
Måste man dö som martyr för att uppleva detta fantastiska rike? Eller gäller det alla?

Detta föranleder fråga nr 2:
Vad gör en kvinna om hon dör och hamnar i detta himmelrike? Om hon nu råkar var hetero? Finns det då 70 manliga oskulder som väntar? För vad ska hon med 70 jungfrur att göra?

Hoppas att finns någon som kan upplysa mig.

Detta är ju total galenskap så klart. Texten du syftar på är riktad till män för att få dem att följa med på heliga krig av olika slag. Mycket enklare att få med dem än om det vore av ekonomiska skäl de drog ut i krig.
Detta är ännu ett exempel på hur verklighetsfrånvänt det är att läsa tusenåriga skrifter.

Himmelriket är ett tillstånd som liknar det tillstånd du var i innan du föddes. Du finns inte, du vet inte, du bryr dig inte. Låter väl inte jättekul men å andra sidan kommer du som sagt inte bry dig så det är inget att vara rädd för...

Predikaren 1:4
"En generation går, och en generation kommer, men jorden består till oöverskådlig tid."


HUR LÄNGE KOMMER JORDEN ATT FINNAS KVAR?
Är det Guds uppsåt att förinta jorden och allt levande på den?
Somliga astronomer teoretiserar om att vår sol till slut kommer att genomgå en explosiv förstoring och uppsluka jorden.
Det finns de som resonerar som så att det på grund av det fysiska universums själva natur måste komma en tid, då solen inte längre skiner och då jorden inte längre kommer att uppehålla liv. Men har de rätt?
Vad säger Skaparen — han som har frambringat energi och materia, han som gav upphov åt de lagar på vilka själva vår existens beror? — Job 38:1—5, 21; Psalm 146:3—6.

Jehova inspirerade den vise kung Salomo att jämföra människans livstid med själva jordens varaktighet. I Predikaren 1:4 (NW) nedtecknade Salomo följande ord: ”Ett släktled går, och ett släktled kommer; men jorden består, ja, till obestämd tid.”
Den mänskliga historien bestyrker sanningen i detta. Fastän ett släktled eller en generation av människor har ersatts av ett annat, så består jorden, jordklotet, där vi lever.
Men för hur länge?
Enligt den ordagranna översättning som görs i Nya Världens översättning kommer det att bli ”till obestämd tid”. Vad betyder detta?

Det hebreiska ordet olam′, som här översatts med ”obestämd tid”, betyder egentligen en tidsperiod som sedd ur nuets synvinkel är obestämd eller döljs från att kunna ses, men som är av lång varaktighet.
Detta kan betyda för evigt. Gör det det i detta fall? Eller tyder detta uttryck på att jorden kanske vid en obestämd tidpunkt i framtiden, som nu är dold för oss, skall få ett slut? Vissa saker som bibeln säger skulle fortsätta ”till obestämd tid” upphörde så småningom. (Jämför 4*Moseboken 25:13, NW; Hebréerna 7:12.)
Men bibeln förbinder också olam′ med det som är evigt — till exempel med Skaparen själv. (Jämför Psalm 90:2 och 1*Timoteus 1:17.)

Vi lämnas inte i tvivel om vad uttrycket betyder i förbindelse med jorden. I Psalm 104:5 (NW) får vi veta: ”Han har grundat jorden på dess fastställda platser; den skall inte bringas att vackla till obestämd tid, eller för evigt.

I till exempel Lukasevangeliet 17:20 och Johannesevangeliet 18:36 förklarar Jesus att Guds rike inte är någon stat eller nation, såsom judarna väntade sig att Messias skulle upprätta, utan någonting som finns "mitt ibland er" och som inte är "av denna världen". Bland teologer diskuteras dock om översättningen "mitt ibland er" är den bästa eller om det hellre bör heta "invärtes i er" eller liknande. Oenigheten beror på att prepositionen i grundtexten verkligen kan ha flera betydelsenyanser rent språkligt men troligen också på att översättarna har något olika syn på vad Jesus vid tidpunkten för utsagan menade om sin egen roll. Dessutom om han menade att vi är sprungna av Gud och kommer att återvända.

Uttrycket kan nog syfta på en himmelsk existens som är givet genom tro och andlig pånyttfödelse (Joh 3:5). I detta rike är maktpositionerna omvända, och den störste de andras tjänare (Matt 20:26, 23:11, Markusevangeliet 10:43). Dock tror jag Gud är mer inkluderande än exkluderande. Kanske kan goda gärningar vara gott nog!

Jesus betonar flera gånger (bland annat i Mark. 1:15 och Luk. 10:9-11) att Guds rike redan är här och de handlingar som Jesus och hans efterföljare gjorde ses något att efterfölja. Men Jesus talar också om Guds rike som något som skall komma (till exempel i Mark. 14:23-25). Riket kommer i sin fullhet först när Jesus kommer tillbaka, och skapelsen återställs till Guds syfte enligt Uppenbarelseboken.

Jesus säger däremot i Luk 17:20: "Och då han blev tillfrågad av fariséerna när Guds rike skulle komma, svarade han dem och sade: ”Guds rike kommer icke på sådant sätt att det kan förnimmas med ögonen, ej heller skall man kunna säga: ’Se här är det’, eller: ’Där är det’. Ty se, Guds rike är invärtes i er". Så det hela är lite rörigt och vagt men på ett annat plan konkret.

Guds Rike är en verklig regering där Kristus och hans trogna efterföljare leder hela människovärlden in i ett gott förhållande till Jehova. Riket har fullgjort sitt syfte när
alla människor är fullkomliga till kropp och själ.
Därefter kommer Gud att kunna bli allt för var och en vilket leder till att de alla får åtnjuta Guds barns härliga frihet. (Se Romarna 8:21; 1 Korinthierna 15:28; Uppenbarelseboken 5:10)

Är de 144.000 enbart köttsliga judar?
Upp. 7:4-8: "Jag hörde antalet av dem som var förse" med sigill, ett hundra fyrtiofyra tusen, försedda med sigill ur varje stam av Israels söner: ... Judas stam ... Rubens stam ... Gads stam ... Asers stam ... Naftalis stam . Manasses stam ... Simeons stam ... Levis stam ... Isaskars stam ... Sebulons stam ... Josefs stam ... Benjamins stam."
(Dessa kan inte vara det köttsliga Israels stammar eftersom det aldrig fanns någon Josefs stam och Efraims och Dans stammar inte finns uppräknade här.
Dessutom var leviterna avskilda för tjänst i samband med templet och räknades inte som en av de 12 stammarna. Se 4 Moseboken 1:4-16.)

Rom. 2:28, 29: "Den är inte jude, som är det utvärtes, inte heller är omskärelse det som sker utvärtes på köttet; utan den är jude, som är det invärtes, och hans omskärelse å hjärtats omskärelse genom ande och inte genom en skriven lagsamling."
Gal. 3:26-29: "Alla är ni ju Guds söner genom er tro på Kristus Jesus. . . .”
Där är varken jude eller grek, där är varken slav eller fri, där är varken man eller kvinna; för ni är alla en enda person i gemenskap med Kristus Jesus. Dess utom, om ni hör Kristus till, då är ni verkligen Abraham säd, arvingar enligt ett löfte."

Är antalet 144.000 blott och bart symboliskt?
Svaret framgår av att det i Uppenbarelseboken 7:9, strax efter det att det bestämda antalet 144.000 nämnts, talas om "en stor skara, som ingen var i stånd att räkna".
Om antalet 144.000 inte var bokstavligt, skulle det inte vara någon mening att sätta det i kontrast till den "stora skaran".
Betraktar man antalet som bokstavligt, stämmer det med Jesu uttalande i Matteus 22:14 angående himlarnas kungarike. ”Många är … inbjudna men få utvalda.”


Kan man med hjälp av Bibeln bevisa för mig att det inte finns någon "liten skara" och "Stor skara"?
Med andra ord 144000 i den himmelska klassen som omnämns både i evangelierna och i Uppenbarelseboken 14 och de som kommer att besitta jorden för evigt som t ex omnämns i Psalm 37 och som sen går som en röd tråd genom hela Bibeln!
Inte ens präster och Bibelvetare som är opartiska och allmänt accepterade och respekterade förnekar att Bibeln talar om det!
Ett faktum som inte går att förneka!

Johannes 10:16
”Och jag har andra får, som inte är av den här fållan, också dem måste jag föra fram, och de kommer att lyssna på min röst, och de kommer att bli en jord, och en herde.”

Matteus 5:5
”Lyckliga är de som är milda till sinnes, eftersom de skall ärva jorden”

Oklar källa när du med övertygelse hävdar att antalet vore en bestämd sådan? När jag läste teologi i Lund finns det motsridiga källor i bibeln men att den övergripande hållningen är att en bestämd siffra inte kan tolkas in i bibltexten. Jesus har flertalet uttalande som påvisar att en siffra inte är fördestinerad så som jag nämnde i inlägget ovan.