Ni som tror på ungjordskreationism...

Vill någon förklara i vilka banor ni tänker?
Har personligen lite svårt att förstå hur man kan tro på att jorden (universum) är mindre än 10.000år gammal.

Kreationism i övrigt även om jag själv inte tror på Gud så kan man ändå tänka sig in i.

Det finns ingen vettig människa som tror på att jorden är 10000 år, det är därav inte rimligt att förvänta sig en vettig förklaring. Men visst, om du vill höra någon indoktrinerad typ spotta floskler om gud och bibeln, så låt gå, även om det är varken är lärorikt eller underhållande.

Man tänker att Gud är allsmäktig och kan göra vad han vill. Inklusive skapa en jord som för dagens forskare förefaller vara äldre än vad den egentligen är. Man utgår från att skapelseberättelsen i bibeln är lika sann som annat visat sig vara tack vara arkeologiska upptäckter, eller för att man har en stark tro och sätter Guds ord framför människans.

Man tänker att man inte vill kompromissa med sin tro. Om man inte tror på skapelseberättelsen, var drar man då gränsen på NÄR man börjar tro på bibeln. Mycket i Gamla testamentet är bevisligen sant, men en del går inte att bevisa. Det är enklare att tro på alltihop.

OBS notera att jag inte orkar käbbla med ateister i den här tråden. Du/Ni kan acceptera vad jag säger eller låta bli. Helt er sak. Jag har nu redogjort för hur en del kristna ser på saken.

Ja, man vet ju inte om man skall skratta eller gråta. Du har ju även ett val att tro på det som verkar mest sannolikt...

Eller så kan du lyssna till en jude, ett folk som generellt har bra koll på GT och dess skapelsemyt:

http://www.youtube.com/watch?v=CIvD4...eature=related

Om två tusen år så kommer folk att dyrka Harry Potter som deras frälsare. För varför tveka på delar av böckerna när man har arkeologiska bevis för att staden London existerade?

Jag håller faktiskt med om detta (bortsett det där med bevis, eller nja, jag vet ju inte vad du menar, men ändå).

En av mina stora problem med de flesta kristna är att de i stort sett ignorerar allt i bibeln, för att det är "symboliskt", men ändå säger sig hålla fast vid sin tro.

Vad gäller dogmerna kreationister tror på har jag svårt att fatta hur de kan hålla sig fast vid dem, men detta tankesätt förstår jag.

Hur korkad får man egentligen vara? Jag känner till en håla i Skåne där bydåren nyss tog ner skylten...kanske ska tipsa vilken by det är för dig?

Arkeologiska utgrävningar har sågat bibeln totalt men det har du givetvis missat...

Tack för svaret, alltid kul att höra om hur folk tolkar skapelseberättelsen från bibeln. Är ju långt från alla kreationister som tror på att allt skapades för 10000år sedan.

Den här tråden visar hur skev balansen är i det här forumet. Det är långt fler ateister än troende, oavsett religion.

Jag har inte alltid trott på kreationismen, jag tyckte inte tidigare att det var så viktigt. Om något så trodde jag på "långa" skapelsedagar,där varje dag är en era.

Men problemet är att Darwinism osv undergräver all tro på en Gud. Att inte tro på skapelsen skapar en massa andra problem med ens kristna tro.
Jag känner väldigt starkt att andra delar av bibeln är både sanna, Guds ord och mycket bra regler för hur man bör leva sitt liv. Många andra av Gamla Testamentets historier finns det arkeologiska och andra belägg på. Personerna som beskrivs finns även beskrivna i andra icke-judiska källor vilket bekräftat att historierna verkligen ägt rum. Jag vill inte tro att de första kapitlen av denna bok är påhitt.

Tror man på en allsmäktig Gud så är det inget problem att föreställa sig att han skapade världen på det sätt som beskrivs i bibeln, och att han av sina egna skäl inte valde att lämna spår som enligt dagens vetenskap pekar åt det hållet. Det finns visserligen de som inte håller med och tycker att det går att vetenskapligt argumentera för kreationismen, men de är inte i majoritet idag som alla vet.

Vi kan kanske tänka oss att en viss mängd medlemmar här i Religion kommer känna sig manande att svara på ditt inlägg med invändningar gentemot vissa av dina påståenden, främst i den andra paragrafen. Jag skall dock undvika detta; du har tidigare uttryckt att du inte är så intresserad av att diskutera sådant med ateister. Om jag skall försöka summera dina tankar kring hur du angriper Bibeln menar du att om vi inte accepterar en passage i Bibeln som sann även i vad vi kan kalla för historievetenskaplig mening (dvs. att den beskriver faktiskt en händelse som har ägt rum i verkligheten) försvinner en viss entydlighet i den kristna tron, som är baserad på Bibeln.

Även om vi tolkar Bibeln som en bokstavligt sann text kan vi naturligtvis inte tala om kristendomen som en entydligt bestämd lära i matematisk mening; skillnader i tron mellan exempelvis en amerikansk medlem i Southern Baptist Convention och ett Jehovas Vittne kan finnas till den grad att den ene inte ens erkänner den andre som kristen, men båda är alltså ganska överrens om att Bibeln bör tas relativt bokstavligt och är grunden för den kristna tron. Men kreationism verkar ändå ha en stadig grund i en särskild (en "bokstavlig") tolkning av Bibeln.

Jag undrar alltså här hur du ställer dig till Bibeln som en samling berättelser som innehåller ett gudomligt budskap. Nog kan vi tänka oss att berättelser är viktigt för människan av olika slag; de har funnits med oss med säkerhet nästan så länge texter har finns bevarade (Med Gilgamesh-eposet som kanske det äldsta skönlitterära verket som finns). Vi skapar berättelser och berättar sedan för andra av någon, eller kanske av olika, anledningar. Kan då inte Första Mosebok ses som litteratur, där Gud med berättelsens kraft försöker uttrycka ett gudomligt budskap av något slag, och där det egentligen är ganska ointressant om berättelsne som så är sann i historievetenskaplig mening? För att vi skall komma ihåg något är det kanske enklare om vi lägger in det i berättelsens magiska kraft, istället för att bokstavligt och precist, med ett nästan matematiskt språk, bara lägga ut det. En intressant bok i ämnet om du är intresserad är den brittiska antropologen Mary Douglas (som tyvärr gick ur tiden 2007) som skrev en bok med titeln Leviticus as Litterature.

Det exempel jag brukar ta upp är Jobs bok. Anledningen är att åtminstone jag tycker att det är en av relativt få böcker i Bibeln som faktiskt är god litteratur i egen rätt. Kan inte det egentlita syftet med den texten helt enkelt vara att uttrycka ett gudomligt budskap med en gripande berättelse? Att budskapet då exempelvis kan vara att även den rättfärdiga kan utsättas för sorg, misär och hemskheter, men att detta inte behöver vara (en idé som vi vet har uttryckts i olika religiösa sammanhang) ett tecken på att man har upprört Gud på något sätt. Finner vi ändå inte typiskt poetiska upprepningar i exempelvis Skapelseberättelsen om hur Gud skapar något varje dag, och dagen passerar till en ny dag?

Med en syn på Bibelns olika texter snarare som berättelser kanske du här dock vill invända just med att det inte skapar en särskilt entydlig kristendom. Men om vi får tro profeten Jeremia så lär vi finna Gud bara vi söker honom med hela vårt hjärta.

Jo, jag förstår vad du menar. Men i så fall, vad skiljer bibeln från en vanlig bok? Den helige anden är väl ingen fiction författare....

Kristendomen är ju baserad på bibeln, både gamla och nya testamentet. Om man säger att det är en vanlig "fiction" bok med möjligen lite gudomlig inspiration, då tar man bort hela fundamentet för kristendomen. Lustigt nog har jag mycket svårare att tro att Baalams åsna talade, än att Gud skapade hela jorden på sex dagar.

När det gäller skapelsen så är väl skillnaden om man tror att det var en gudomlig inblandning eller inte. Jag tycker att en gudomlig inblandning är mer logiskt, baserat på fakta om världens otroliga komplexitet och att allt i naturen är så perfekt upplagt. Man ser tecken på intelligens bakom allt i naturen, för att inte tala om kroppen osv.

Tror man på gudomlig inblandning är det egentligen ingen skillnad. Gud skulle kunna gjort det på sex miljoner år, sex år, sex dagar eller sex sekunder.... Jag tror sex dagar.
Naturligtvis är jag medveten om att majoriteten av geologer och biologer inte håller med.

Tvärtom för mig. Bevis jag sett med egna ögon, hört med egna öron är: min katt sa "var?" mitt i natten efter att jag vaknade ur en dröm om Gud och Satan. Jag har sett godis öka i mängd likt Jesus delade på bröd och fiskar. Sånt tror jag på eftersom jag varit med om det. Men har svårt att placera var Tyrannosaurus Rex som köttätare kommer in i bilden om ingen åt kött före Noaks ark. Rex har ju tänder för att slita kött. Svårt dehär med hur världen kom till...