Varför existerar Flashback?

Jag startade en lite provokativ tråd i Politik Utrikes där jag jämför yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Kina jämte väst.
https://www.flashback.org/t1789266

Många som kommenterar tycker ju naturligtvis att det är löjligt för vi vet ju att vi är mycket, mycket friare än kineserna är.

Man vet ju till exempel att Kina censurerar internet, och tidningarna är statskontrollerade. Till skillnad från till exempel Sverige där vi har yttrandefrihet och internet är helt fritt.

Till exempel var det någon som påpekade att bara det faktum att vi kan sitta och skriva här på Flashback är ett bevis på att vi har mycket större friheter än kineser har. (På senare tid har jag dock sett att det finns massor med kineser på Facebook och Twitter. Är det fejk eller?)

Men hallå... Flashbacks servrar ligger ju inte i Sverige och företaget är heller inte registrerat här. Flashback kan tydligen inte verka i Sverige av någon anledning.

Flashback har över 600 000 användare. Även om vi antar att hälften består av dubbelkonton och knäppisar så har vi väl iallafall 300 000 "normala" användare på Flashback. Och säkert väldigt många läsare som inte är registrerade. 300 000 av 9 miljoner är ändå en ganska stor andel, särskilt när man ser till att några miljoner är barn och några andra miljoner är för gamla för att förstå internet.

Så vad fyller egentligen Flashback för syfte i det öppna svenska samhället? Finns det nån anledning till att vi gillar att sitta här och skriva under pseudonym? Behöver svenskar Flashback?

Sverige har yttrandefrihet på det sätt att vi låter jante-lagen styra över oss.
Vi självcensurerar våra åsikter och döljer våra intentioner.

Åsikter som uttrycks här kan man inte släppa ut på facebook utan att riskera sina vänner, släktingar och arbete.

Åsikter som uttrycks här tas inte in av tidningar som insändare.

Behövs flashback? Ja, som en tryckventil samtidigt som det ger statsmakterna en inblick i hur det ser ut under ytan.

Intressant. Det låter ju nästan som att yttrandefriheten bara är en fasad. Om man förlorar jobb, vänner och familj pga sina åsikter, vad finns det då kvar att leva för?
Borde inte staten aktivt skydda de som uttrycker obekväma åsikter för att förhindra sånt här?
Har hört om till exempel den där vänsterpartisten som gjorde porr på fritiden, han åkte ut. Är det okej?

Hur bestäms det vad man kan/får tala om i samhället egentligen?

Hur ska staten kunna skydda någon från att bli illa omtyckt pga sina åsikter?

Vi har yttrandefrihet på det sättet att staten inte kommer skjuta oss för våra åsikter.
Vilket är fallet i många diktatoriska länder.

Vi har oftast yttrandefrihet på individuell nivå också. Men om vi yttrar extrema/onormal åsikter,
så kan det få konsekvenser för oss. Vilket då får folk att avstå ifrån att säga vad de tycker.
Vilket har till stor del att göra med att de flesta människor inte har förstått sig på yttrandefrihet.

Det är är väldigt lätt att säga att man är för yttrandefrihet. Men jag tror att långt ifrån alla är
det när det gäller åsikter som trampar än själv på tårna.

Varför Flashback finns är för att här kan man dela med sig av sina åsikter utan att det
får konsekvenser i sitt liv.

Du verkar vara en av dem med ett konto som går under "knäppsiar"...

Absolut. Hur skulle det se ut om man nekade till att vara knäpp? Folk skulle ju tro att man var koko!

Svensken är ganska inåtriktad tycker jag, de flesta vill vara pk. Men jag tror flashback underlättar för folk att säga de dem vill för här är alla anonyma, så ja, vi behöver Flashback.

Tycker det ær en bra motvikt till medias PKism.
Flashback blir bara større och større, och enligt min mening ær det bara bra.

Sverige ær gudarna av PK, dærfør borde flashback fortsætta væxa så mycket som møjligt

Om Flashback stängdes ner av staten(oavsett om det är pga piratkort eller whatever, ursäkter finns ju massor), skulle ni tycka/känna att det var censur?

var skulle ni isåfall vända er för att diskutera?

Du har rätt att ha vilka åsikter du vill. Men alla andra har rätt att ha vilka åsikter de vill om dessa åsikter också. Eftersom de flesta har negativa åsikter om vissa åsikter är det upp till individen att avgöra om värdet av att yttra sina åsikter står i relation till de negativa åsikter andra har om dessa.

På ett anonymt forum skapar du en buffert för att kunna ge uttryck för vilka åsikter du vill utan att riskera negativa följder av sagda åsikter.

Juridiska friheter är inte samna sak som sociala friheter.

Den tanken har man bollat med det senaste nu när alla jävla censurlagar har lagts fram som förslag. Men det är väl ändå rätt så uppenbart att det är en censur.

Jag hade fått nog, och blivit jävligt tjurig i alla fall. Men nu har vi ju inte alltid haft internet, men jag har alltid haft den tillgången under min uppväxt och hängt på olika forum med allehanda diskussioner. Det hade väl blivit en annan sorts aktivism och kanske mer personligt än vad det är idag. Inte många vågar riktigt uttrycka sina åsikter nu längre, utan det känns bäst att göra det bakom en datorskärm. Med all respekt ska folk som vill behålla sin anonymitet absolut få göra det. Men jag som person uttrycker mina åsikter mer offentligt än vad jag gör på det här forumet till exempel.

Jag menar, vart vände sig folk för att diskutera på 70-80 talet?