POLL: Neuropsykiatriska diagnoser bland drogbrukare

Tror det beror på att ni har det svårt med det sociala så ni klarar er bättre här på nätet bland folk än i verkligheten och då är det ju bra att sitta här, sen fastnar ni ju på saker också..

Inget illa menat men så tror jag det är.

Du har nog en poäng. Som jag skrev tidigare fastnar man som aspie...

Jag har ADD och atypisk autism. Alltså, jag har vissa symptom på autism men inte alla.

Ren i snart 1,5 år nu. Dagligt sug efter opioider.

Jag saknar Paranoid personlighetsstörning på listan.

Min psykolog frågade mig om jag har droger som ett specialintresse. Ja, det kan man nog säga att jag har. Sedan så går det inte lika snabbt på nätet som i verkligheten. Man har tid att tänka igenom vad man skriver.

ASSBURGERS!!

Har Aspergers som sagt. Såg nu att enligt denna poll så har den diagnosen "Vunnit" pollen.
Det är inte konstigt alls.
Folk med Aspergers måste själv medicinera pga att psykiatrin i Sverige fullständigt suger.
Har man arselburgare så finns det inga mediciner mot just det.
Det finns många mediciner som hjälper folk med anusburgare, men dom medicinerna är ju till för andra besvär
Till exempel ADHD medicin, det är till för ADHD, ADD, AS diagnoser som min, depressioner, fetma med mera. Men det är i andra länder, i Sverige är det enbart för ADHD/ADD.
Om jag hade fått ADHD medicin mot min Aspergers när jag var 14 och fick diagnosen så kanske jag hade vart med lyckad idag.
Nu har man dagligen mord tankar istället.

Cannabis fungerar bäst för mig i dom flesta fallen, men det är ju dödsknark på högsta nivå.

Deprimerad och suicid från och till. Drogerna hjälper mig för stunden men jag vet att det är dåligt i längden för mig.

Då är vi två på atypisk autism. För övrigt så tycker jag att det verkar vara väldigt vanligt att sätta "halv-diagnoser". Personer som inte uppfyller kraven helt till tex autism men ändå har vissa drag av den diagnosen så sätter man atypisk autism för att bli berättigad LSS.
Idag skulle jag gissa på att jag har "växt ifrån" min diagnos men kan ändå vara bra att ha då jag har vissa privilegier i samhället tack vare diagnosen.

Det enda negativa jag kom på nu är att när jag blev dömd -09 för narkotikabrott så har jag fått lämna 3st läkarintyg på att jag är kapabel till att köra bil för att jag har just denna diagnosen + up. Precis fått ett brev till brev från transportstyrelsen där det står samma sak, förstår inte vad min diagnos har med min bilkörning att göra egentligen.

Bipolär.

Skulle vara intressant att veta om populariteten av vissa skiljer sig mellan folk med olika diagnoser.

Bipolär åt de depressiva hållet. Har haft ett bra liv och haft väldigt tur för pengar har jag aldrig behövt skaffa på ett olagligt vis. Saker har börjat gå utför när jag fick reda på att jag hade en hjärntumör så är försiktig med droger. Lite maja för illamåendet och resten skriver doktorn ut.

Har vänner som råkat illa ut med droger med tack vare att de har "tur" som mig så vet få om deras missbruk. Det sköts av deras familjer på privata hem.

Tog mig en titt på denna sida för jag letade efter nått annat än morfin som hjälper med smärta men inte ger samma illamående (vet inte om detta bara gäller mig men vid högre doser så mår jag illa).

Du har säkert rätt.
Jag har dock inte haft tillgång till internet på över ett år snart innan jag lyckades få tag på en smartphone som nu är min enda tillgång till internet så det är ju ingen större idé att sitta och peta på mobilen hela tiden.

Efter att min internet tillgång försvann så började jag röra mig ute mera bland gatulangare osv.
Slutade med att dom märkte att jag var dum i huvudet och blåste mig på ett par lax varpå jag kallade dom horungar. (mellanöstern grabbar / araber)
Det slutade med att jag fick fett med stryk av alla tre samtidigt.
Bra exempel på hur smarta aspergers kan vara ibland..

Detta var rätt så länge sen nu visserligen och jag har givetvis lärt mig att ligga lågt och bara ha kontakt med folk som går att lita på så jag har inte haft några fler större problem socialt sedan dess otroligt nog.
Bortsätt från det vanliga med att ha konversationer och försöka vara normal och samtidigt lyssna på vad personen säger osv.

Jag känner mig inte något överdrivet depprimerad just nu faktist men rökandet lär ju inte upphöra oavsätt..
Det känns i alla fall som att i mitt fall så har det nog inget att göra med diagnosen eller hur jag mår psykiskt. I början var det nog så men nu förtiden så är det bara en vanesak lixom.
Jag kan endå gå i ett par veckor utan cb och inte känna något annat än "fan nu skulle de vara nice med en fet" för att sen komma på andra tankar.

Diagnosticerades i tonåren med Högfungerande Autism och ADHD. Har fått det betydligt lättare att interagera med andra människor sedan dess men föredrar ändå Internet. Har ett enormt ojämnt mående vilket leder till droganvändning och sista året Opioider. Vill bli helst bli helt drogfri men så fort jag varit drogfri ett lite längre tag så dyker den Neuropsykiatriska problematiken jag brottas med upp. De gör att jag får svårt att veta vilken värld andra människor lever i, Opioiderna tar nästan helt bort den formen av tankar. Centralstimulerande medicin har jag haft förskriven i perioder men jag får för starka biverkningar av den för att fortsätta.

Störst problem har jag med: Rastlöshet, verklighetsuppfattning, "tröghet" rent minnesmässigt, fastnar för hårt när jag får ett nytt intresse, impulskontroll, sömnrubbning och att jag är så enormt organiserad trots en enorm oreda. Svårt att beskriva den sista på ett bättre sätt men någon förstår förmodligen.

Blev ordentligt Deprimerad när jag som artonåring fick reda på att det inte finns någon medicin som hjälper mer än den stjälper. Inget knark fram tills dess men sedan blev droger mitt specialintresse vilket ledde till att jag visste nästan allt och lyckades testa alla de klassiska drogerna. Har väl PCP, DMT och Fentanyl kvar, specialintresset är dock inte riktigt kvar så lusten att prova de substanserna är egentligen ringa.