Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2012-01-31, 16:03
  #1
Medlem
albertas avatar
Hejhopp!

Ibland när jag kikar på engelska tv-program, hör man att de när de pratar om kvällsmat, säger att de ska ha "te" (ti). Alltså, uttalat som drycken, fast det inte är drycken de pratar om. Är det någon som vet hur detta kommer sig?

Sen undrar jag också om ordet "pudding".
I svenska språket beyuder det ju en typ av efterrätt som äts med sked, gjord av mejeriprodukt.
Men i engelska språket verkar det betyda "efterrätt". Hur kommer detta sig?
Och vad kallar engelsmännen den produkt som vi kallar för "pudding"?

mvh Alberta
Citera
2012-01-31, 16:12
  #2
Avstängd
MatteSnilles avatar
The Chinese character for tea is 茶. It is pronounced differently in the various Chinese languages. Most pronounce it along the lines of cha (Mandarin has chá), but the Min varieties along the central coast of China and in Southeast Asia pronounce it like te. These two pronunciations of the Chinese word for tea have made their separate ways into other languages around the world:[31]

Te: From tê in Amoy dialect, spoken in Fujian Province and Taiwan. It reached the West from the port of Xiamen (Amoy), once a major point of contact with Western European traders such as the Dutch, who spread it to Western Europe.
Cha: From the Cantonese chàh, spoken in Guangzhou (Canton) and the ports of Hong Kong and Macau, also major points of contact, especially with the Portuguese, who spread it to India in the 16th century. The Korean and Japanese words cha come from the Mandarin chá.

The widespread form chai comes from Persian چای chay. This derives from Mandarin chá,[32] which passed overland to Central Asia and Persia, where it picked up the Persian grammatical suffix -yi before passing on to Russian, Arabic, Urdu, Turkish, etc.[33]

English has all three forms: cha or char (both /ˈtʃɑː/), attested from the 16th century; tea, from the 17th; and chai, from the 20th.

Languages in more intense contact with Chinese, Sinospheric languages like Vietnamese, Zhuang, Tibetan, Korean, and Japanese, may have borrowed their words for tea at an earlier time and from a different variety of Chinese, so-called Sino-Xenic pronunciations. Korean and Japanese, for example, retain early pronunciations of ta and da. Ta comes from the Tang Dynasty court at Chang'an: that is, from Middle Chinese. Japanese da comes from the earlier Southern Dynasties court at Nanjing, a place where the consonant was still voiced, as it is today in neighboring Shanghainese zo. Vietnamese and Zhuang have southern cha-type pronunciations.

källa http://en.wikipedia.org/wiki/Tea

ot: jag slutas aldrig förvånas över att folk inte använder google
Citera
2012-01-31, 16:17
  #3
Medlem
J016s avatar
Snabbt om pudding på engelska:

http://www.ord.se/oversattning/engel...dding&l=ENGSVE

pull one's pudding = Runka. Se där, man lär sig något nytt varje dag.
Citera
2012-01-31, 16:18
  #4
Medlem
albertas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MatteSnille
The Chinese character for tea is 茶. It is pronounced differently in the various Chinese languages. Most pronounce it along the lines of cha (Mandarin has chá), but the Min varieties along the central coast of China and in Southeast Asia pronounce it like te. These two pronunciations of the Chinese word for tea have made their separate ways into other languages around the world:[31]

Te: From tê in Amoy dialect, spoken in Fujian Province and Taiwan. It reached the West from the port of Xiamen (Amoy), once a major point of contact with Western European traders such as the Dutch, who spread it to Western Europe.
Cha: From the Cantonese chàh, spoken in Guangzhou (Canton) and the ports of Hong Kong and Macau, also major points of contact, especially with the Portuguese, who spread it to India in the 16th century. The Korean and Japanese words cha come from the Mandarin chá.

The widespread form chai comes from Persian چای chay. This derives from Mandarin chá,[32] which passed overland to Central Asia and Persia, where it picked up the Persian grammatical suffix -yi before passing on to Russian, Arabic, Urdu, Turkish, etc.[33]

English has all three forms: cha or char (both /ˈtʃɑː/), attested from the 16th century; tea, from the 17th; and chai, from the 20th.

Languages in more intense contact with Chinese, Sinospheric languages like Vietnamese, Zhuang, Tibetan, Korean, and Japanese, may have borrowed their words for tea at an earlier time and from a different variety of Chinese, so-called Sino-Xenic pronunciations. Korean and Japanese, for example, retain early pronunciations of ta and da. Ta comes from the Tang Dynasty court at Chang'an: that is, from Middle Chinese. Japanese da comes from the earlier Southern Dynasties court at Nanjing, a place where the consonant was still voiced, as it is today in neighboring Shanghainese zo. Vietnamese and Zhuang have southern cha-type pronunciations.

källa http://en.wikipedia.org/wiki/Tea

ot: jag slutas aldrig förvånas över att folk inte använder google


Men oj; läste du inte min frågeställning?
Jag undrade inte vart ordet för drycken "te" kommer ifrån.
samt
undrade jag varför man i england använder ordet "te" för att beskriva kvällsmat samt "pudding" för att beskriva efterrätt...

/alberta
Citera
2012-01-31, 16:20
  #5
Avstängd
MatteSnilles avatar
Citat:
Ursprungligen postat av alberta
Men oj; läste du inte min frågeställning?
Jag undrade inte vart ordet för drycken "te" kommer ifrån.
samt
undrade jag varför man i england använder ordet "te" för att beskriva kvällsmat samt "pudding" för att beskriva efterrätt...

/alberta
igen, använd google!
du får väl för fan se till att ha samma fråga i topic som i texten!
Citera
2012-01-31, 16:47
  #6
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av alberta
...
Sen undrar jag också om ordet "pudding".
I svenska språket betuder det ju en typ av efterrätt som äts med sked, gjord av mejeriprodukt.
Men i engelska språket verkar det betyda "efterrätt". Hur kommer detta sig?
Och vad kallar engelsmännen den produkt som vi kallar för "pudding"? ...
Det är tydligen olika på brittisk och amerikansk engelska. I båda varianterna är en pudding en pudding, fast inte i meningen kalaspingla. I brittisk engelska är "pudding" desserten som moment i måltiden.

Tidvis har det varit ett brittiskt motstånd mot köksfranska som "dessert" och inte blir det bättre av grälet med Sarkozy om euro-pakten.

http://dictionary.reference.com/browse/pudding
Citera
2012-01-31, 17:19
  #7
Medlem
Mogna-Meloners avatar
Tea är en förkortning av "afternoon tea". En måltid som äts på eftermiddagen med te, kakor och smörgåsar. Och det uttrycket "tea" har efterhand på lite mer vardagligt språk glidit över till att även gälla middag.

Just den där typen av förskjutning av en måltids namn har hänt med vårt ord "frukost" som ursprungligen betydde en måltid på förmiddagen eller mitt på dagen (den andra måltiden för dagen efter första arbetspasset) men som sedan glidit över till att gälla dagens första mål. I danskan heter lunchen "frokost".
Citera
2012-01-31, 17:44
  #8
Medlem
albertas avatar
Tack för väldigt intressanta och lärorika svar! (från de flesta av er )

mvh alberta
Citera
2012-01-31, 17:44
  #9
Medlem
egon2bs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mogna-Meloner
Tea är en förkortning av "afternoon tea". En måltid som äts på eftermiddagen med te, kakor och smörgåsar. Och det uttrycket "tea" har efterhand på lite mer vardagligt språk glidit över till att även gälla middag.

Just den där typen av förskjutning av en måltids namn har hänt med vårt ord "frukost" som ursprungligen betydde en måltid på förmiddagen eller mitt på dagen (den andra måltiden för dagen efter första arbetspasset) men som sedan glidit över till att gälla dagens första mål. I danskan heter lunchen "frokost".
Måltider har en förmåga att slacka på dagsprogrammet. Det gäller på många håll i världen, men ju »finare« folk desto senare på dagen.

I det svenska bondesamhället fram till ca 1950 var middagen huvudmålet mitt på dagen – etymologin är transparent. Frukosten intogs ca 09:00 medan en smörgås och kaffe ca 06:00 kallades morgonkaffe. Tysk "Frühstück" är fortfarande tidig, medan danskarna slackar, men inte i första hand som en social markering. Danskarna har en tendens att njuta "natmad" (»nattamad«) framåt 22:00 och "morgenmad" ca 08:00 efter att ha grundat med en bitter snaps redan 05:59.

Svenska ordet »frukost« är möjligen en folketymologi. Sedan pigorna mjölkar korna och tagit hand om mjölken var det dags att servera herrgårdsfrun första målet.

Åter till det svenska bondesamhället. Målet »meraftan« svarar tidsmässigt mot engelskt eftermiddags-te. Traditionell kvällsmat serverades efter kvällssysslorna med djur etc.

Ref. http://ordnet.dk/ddo/ordbog?query=morgenmad
http://ordnet.dk/ddo/ordbog?query=natmad
Citera
2012-01-31, 18:03
  #10
Medlem
Fickludds avatar
Jag frågade fru Fickludd vad hon, med brittisk engelska som modersmål, tänker på när hon hör ordet pudding i samband med maträtter. Hon svarade att det troliga är att man menar en efterrätt men att det även kunde vara en maträtt. Dvs både Christmas pudding och Yorkshire pudding.

Här är en intressant artikel om pudding: Why is Yorkshire pudding called a pudding?
Citera
2012-01-31, 20:13
  #11
Medlem
egon2bs avatar
Ordet »pudding« / "pudding" har som germanskt ord gått upp och ner statusmässigt. Som generell beteckning på engelsk efterrätt är det ett positivt laddat ord, liksom svenska »kalaspudding«.

Nu visar det sig att etymologiskt sett så är svensk »blodpudding« nära ursprunget igen, eftersom den genuina germanska puddingen var någon sorts inälva(!) fylld med diverse matnyttigt.

Ref. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show...0.html#PUDDING

Etymonline:
pudding
c.1300, "a kind of sausage: the stomach or one of the entrails of a pig, sheep, etc., stuffed with minced meat, suet, seasoning, boiled and kept till needed," perhaps from a W.Gmc. stem *pud- "to swell" (cf. O.E. puduc "a wen," Westphalian dial. puddek "lump, pudding," Low Ger. pudde-wurst "black pudding,"
Uttrycket "pull one’s pudding" kommer i ny dager med denna bakgrund.

En försvenskning »pulla sin pudding« skulle väl snarare vara en aktivitet i tvåsamhet. Familjeformerna är numera många och experimentlustan tydligen avsevärd, inte minst bland friidrottare. När hen ska pulla hen så blir det många möjligheter att ge sig hen.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback