Varför ska fordringsägare gå med på grekisk skuldavskrivning?

Det pågår förhandlingar om grekisk skuldnedskrivning mellan grekiska regeringen och privata fordringsägare. I händelse av en sådan nedskrivning, räknas det de jure inte som en default och därför faller inte försäkringarna (credit default swapsen) ut.

Nu undrar jag om någon vet hur resonemanget går. Varför skulle man självmant som hedgefond eller bank gå med på att skänka bort miljarder, istället för att kräva hela summan. Om hela summan inte kan betalas, så innehar ju dessa fordringsägare försäkringar som faller ut.

Sen finns väl alternativen att förlänga löptider på skulder. Men just att skriva av, det resonemanget förstår jag inte.

För att de skulderna är så höga att man måste låna för att kunna betala ränta

Fast jag pratar om fordringsägarna, inte om Grekland. Att grekerna inte kan betala sina skulder är jag medveten om, men det finns ju två sätt det kan skita sig på:

1. Grekerna förhandlar ner skulderna med över 50%. Fordringsägarna blir av med pengarna, och grekerna tackar för kaffet.

2. Grekerna lyckas inte förhandla ner skulderna, och ställer in betalningarna. Fordringsägarna blir av med pengarna, men deras CDS:er slår in och försäkringarna betalas ut.

Varför väljer de inte alternativ 2?

De har kanske inte full täckning med CDSer? Vidare måste någon betala för CDSerna och de i sin tur kanske inte klarar av det. Om dessa är såpass viktiga att DERAS default åsamkar de ursprungliga fordringsägarna större skada än en nedskrivning skulle göra så är det ju en fråga mellan det minst onda.

För att precis som någon sa. De banker som har skrivit CDS har gjort det utan att ha täckning för en större kris. Skulle de behöva betala nu skulle tex Goldman Sachs kursa direkt. Och då börjar problemen om en ny runda...

Låt oss nu säga att du sitter på ett gäng obligationer, och jag representerar Grekiska staten.
Då säger jag så här: Jaha min gode MrOaiki nu tänkte jag göra en partiell default. Nu håller jag på dela in obligationsinnehavarna i två kategorier A och B. För kategori A tänkte jag betala tillbaka 50% av beloppet. För kategori B tänkt jag inte betala något.
Vilken vill du tillhöra, A eller B?

Om nu du väljer A här så är det en frivillig uppgörelse och inga försäkringar faller naturligtvis ut.
Det kan vara intressant om du inte har några försäkringar eller de täcker mindre än 50%.

OBS att om tillräckligt stor volym av ett lån accepterar en förändring i lånet så blir det bindande för hela lånet (dvs för alla innehavare).


Observera också att Goldman mfl knappast sitter på några ohedgade CDS-åtaganden. De är troligen sålda till div spekulanter. (AIG som var ett försäkringsbolag satt däremot med risk i sina utställde CDS. Det är sådant som försäkringsbolag gör så det var i sig inget konstigt). GS kommer knappast att fara särskilt illa vid en Grekisk default.
Det här spektaklet ha hållit på så länge att alla är förberedda. En default kommer att slå ut någon hedgefond som bettat ensidigt. Annars snurrar det bara runt lite fordringar.

Så du säger att GS eller liknande nu skulle klara en sådan grej? Det har ju tidigare varit en omöjlighet och allt rasar som ett korthus vid minsta problem, om inte FED backar då dvs. AIG finns väl kvar?

En skillnad mellan grekernas obligationer och "många andra länders" är väl att en sådan här klausul inte finns? Har för mig att när det blir bindande för andra så blir det formell default -> cds:er slår ut, men att en special med grekernas utgivning är att detta saknas.

Jag har mycket svårt att tro att GS skulle drabbas av någon nämnvärd förlust av en Grekisk default. Då skulle dom ha ändrat beteende drastiskt.

GS kan t ex ha "återförsäkrat" sig hos hedgefonder som gärna tar carry (som förbättrar deras sharpe).

AIG finns kvar. AIG hade mycket tillgångar, och skulle om man bara ser till det inte ha behövt låna av FED. Men tillgångarna var låsta i de delstatliga dotterbolagen som var reglerade. Det var det oreglerade moderbolaget (som var Fritt att göra som det ville) som kunde dra på sig risken med att ställa ut CDS:er. I de reglerade bolagen var det ordning.

Den info jag har säger 66% accept för obligationer emitterade tom 2005 och 75% senare. Dock med reservation för att en del är emitterade i Grekland och en del i London.

Jag har svårt att se att man skulle kunna nå upp i de siffrorna.
Vad jag hört har en del hedgefonder gått ihop och gjort corners. Därmed är en hard default ganska nära. Såvida inget oförutsett inträffar.

Om din kund inte kan betala 100% av lånet måste man hitta en lösning, avbetalningsplan, en lägre summa, andra lösningar.

De som gett ut CDS är inte de som gett ut lånen. Emot vad oplästa dragplåster säger om finanskrisen så skedde den för att banker gjorde dåliga bankaffärer och investmentbanker dålig investmentbanking (det berodde inte på upplösande av Glass Stegall). (I sin tur beror banker och investmentbankers agerande på hur staten aktivt gjorde allt de kunde för att rubba marknaden i en hopplös tro om att ökat husägande alltid är positivt).

De som äger CDS är andra investmentbanker i överlag, vilket är det konstiga med situationen, lite som att jag köper livsförsäkringn på någon annan för att jag tror de ska dö. Tyvärr är världsekonomi i så dåligt skick att sådant galet är vad finansmarknaderna kommit att bli tvungna att syssla med om de vill tjäna pengar.

Barclay har gjort en "lathund".

http://www.zerohedge.com/sites/defau...126_greece.png

Man kan se att det är mycket troligt att försäkringar trillar ut. Helt eller delvis. Vet inte riktigt varför det skulle krävas 95% frivilligt deltagande. Jag har sett lägre siffror tidigare.