vet hästen att den får hjälp?

Okej. Det låter rätt logiskt när jag tänker efter. Så hur tror du hästen tänker när den får hjälp?

I somras var det en häst som hade rymt och hamnat på min gård.
Den hade ramlat mellan nätet till en hundgård och ett träd så den kunde inte ställa sig upp.
När vi skulle hjälpa den upp var den inte alls hjälpsam och verkade inte förstå att vi försökte hjälpa den. Vi band rep runt benen och försökte välta runt den men den sprattlade så mycket så det gick inte, det hela var ganska tumultartat. Till slut dog den i alla fall av paniken.

Händelsen ändrade ju inte direkt min bild av att hästar är oberäkneliga och för starka för att kunna kontrollera sig.

Nej, jag tycker inte alls att det är "omöjligt" att svara på utifrån vad man kan veta och uppskatta kring levande varelsers beteendemönster och beslutsfattande. Skulle man tänka så så skulle ju inget alls i världen gå att förstå sig på, och bl.a psykologer skulle inte ha nåt jobb att gå till. Allt handlingskraftigt beslutsfattande baserar sig ju på individens analyser av omvärlden, varefter man sedan väljer det som verkar mest logiskt, A eller B.

T.ex så kan jag närma mig en häst som jag inte känner som står i en hage på ett sätt som antingen får hästen att tillitsfullt gå fram och nosa på mig och se om jag har något att äta att erbjuda, eller så kan jag få den att bli misstänksam och fly bort från mig. Detta kan jag styra utan problem genom mitt eget beteende, alltså måste man ju fastställa att hästen observerar vad mina avsikter sannolikt är och sedan handlar därefter? Eller tycker du att sånt bara känns som konstiga sammanträffanden som inte går att förstå sig på?


Märkligt? Det visar väl bara att de tänker aktivt och prioriterar vissa saker framför andra saker. Finns det gott om föda så tar de inte gärna risker med folk de inte känner, men blir maten slut så tvingas de välja bort den tidigare misstänksamheten mot människor för att söka den närmare våra bosättningar? Det känns för mig helt logiskt och helt i enlighet mot en intelligent (nåja...) tänkande varelse som INTE bara beter sig slumpmässigt och utan grund för sina handlingar.


Jo, men grejen är ju att inga beslut överhuvudtaget tas ju slumpmässigt, det finns alltid någon liten faktor som bestämmer vad alla levande varelser väljer att göra. Står du och väljer smak på glassen så kanske det känns strunt samma för dig om du kör på vanilj eller choklad men NÅGOT är det ju som ändå får dig att välja den smak du slutligen betalar för och äter.

Om man förenklar varelsers beteende till att det är "konstigt" eller "omöjligt att förstå sig på" så har man ju redan gett upp innan man ens försökt. Det går ganska lätt att härleda levande varelsers olika beslut till deras ursprungsanledning om man bara tittar noga och funderar på saken lite.

Sen håller jag med om att hästar inte är det smartaste som går på fyra ben och att de, likt rådjur och annat fyrkrafs, får panik med toksprattel/skenande som följd mycket lättare än t.ex hundar m.m, men det betyder ju inte att de inte skulle kunna klara av att bedöma om människor runtom dem bör uppfattas som hotfulla eller välmenande.

Det som man skall komma ihåg är att Psykologi o Psykiatri och Etologi och liknande är ingen exsakt vetenskap.Det finns inget allmängiltigt eller typiskt för varken människor eller djur.Med den utgångspunkten kan man inte säga att så gör och reagerar hästen eller männskan som individ i en given situation.Om man generaliserar gruppen så kan man få fram ett betende mönster,men det behöver inte stämma in på individen.
Om man tar detta som exempel- I en kommun så fördelarsig dom politiska partierna,som man kan mäta i procentsattser.Moderaterna 20% Socialdemokraterna 20% Folkpartiet 1% Vänsterrn 2% osv.
Då ser man att det är 20% moderater i kommunen,men du vet inte vilka dom är som röstat på moderaterna.Men du vet att gruppen som sådan innehåller 20% moderater.
Skall man få reda på vem som är moderat så får man fråga eller analysera individen.Samma sak är det med hästen,man får kolla upp individen hur den betersig och reagerar.

Igenligen så kan man svara mycket enkelt på frågan om hästens intligens,den har tillräckligt med intligens för att vara häst.

Stressade hästar reagerar inte alls känslomässigt utan reagerar enligt det stressbeteende som hästar visar upp. Det innebär ofta att hästar motverkar räddningsförsök genom att dom sparkar och biter räddningspersonal. Eftersom hästar normalt är stora och starka djur så innebär det ibland att hästar måste avlivas därför att räddningsoperationen blir för riskfylld.