2007-03-21, 22:34
#133
Då var det klart. Saxat från "Juridik Idag från Norstedts Juridik"
---
Flertal brev bryter preskription
Högsta domstolen: När ett flertal kravbrev har sänts till gäldenären är risken att inte åtminstone något av dem har nått fram i det närmaste försumbar, slår HD fast. Därmed anser HD att preskriptionsavbrott har skett och förklarar att ett bolags fordran mot en konsument får utmätas.
Ett bolag överklagade Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning och yrkade att tingsrätten skulle fastställa att utmätning kunde ske för bolagets fordran mot en man, vilken fastställts genom tingsrätts dom den 8 oktober 1998. Kronofogdemyndigheten hade ansett att bolagets fordran var preskriberad. Bolaget menade att preskriptionsavbrott hade skett vid ett flertal tillfällen.
Tingsrätten lämnade överklagandet utan bifall. Som skriftlig bevisning hade bolaget åberopat dataloggar ur inkassoföretagets datasystem som visade att brev hade skickats under perioden 2 juli 1999 till den 30 juli 2001. Vidare åberopade bolaget att parterna hade haft telefonkontakt och att kopior hade skickats under perioden den 22 mars 2002 till den 16 september 2004. Tingsrätten konstaterade att det var fråga om en konsumentfordran och att preskriptionstiden därför uppgår till tre år. Preskription inträffar om inte något preskriptionsavbrott sker. Det åligger en borgenär att styrka att gäldenären faktiskt fått ett kravbrev. Mannen hade förnekat att han hade haft kontakt med bolaget. Tingsrätten ansåg att den omständigheten att ett stort antal brev sänts till mannens folkbokföringsadress samt att inget av breven hade kommit i retur inte var tillräckligt för att bolaget skulle anses ha styrkt att mannen hade mottagit något av breven. Bolaget ansågs därmed inte ha visat att preskriptionsavbrott skett.
Hovrätten lämnade överklagandet utan bifall, sedan bolaget drivit målet vidare. En ledamot var dock skiljaktig och menade att bolaget hade åberopat tillräcklig bevisning för att preskriptionsavbrott skulle anses ha skett.
Högsta domstolen ändrar nu hovrättens beslut och förklarar att utmätning får äga rum för bolagets fordran enligt tingsrättsdomen från 1998. HD godtar vad bolaget åberopat till stöd för att inkassoföretaget vid angivna tidpunkter har skickat krav- eller påminnelsebrev till mannens folkbokföringsadress. Frågan var därmed om detta skulle godtas som bevis för att breven också nått adressaten, en fråga som kan bedömas på olika sätt med hänsyn till syftet med reglerna på området.
Beviskravet brukar ställas högt när det gäller om en gäldenär har mottagit en preskriptionsbrytande försändelse, konstaterar HD. Att ett enstaka brev har avsänts till gäldenären har normalt inte godtagits som tillräcklig bevisning för att gäldenären också mottagit brevet. Här är det dock fråga om ett flertal försändelser och möjligheten att inte åtminstone någon av dessa har nått gäldenären anser HD vara i det närmaste försumbar om det inte finns någon särskild omständighet som stöd för detta. Eftersom mannen i det här fallet inte har anfört någon förklaring till varför han inte skulle ha fått breven, finner HD att preskriptionsavbrott har skett.
Instans: Högsta domstolen
Nummer: Ö 643-06
Datum: 2007-03-21
----
Jag ska läsa originaldokumentet och försöka mig på en egen analys.
Någon annan som bemödat sig med att läsa domen?
---
Flertal brev bryter preskription
Högsta domstolen: När ett flertal kravbrev har sänts till gäldenären är risken att inte åtminstone något av dem har nått fram i det närmaste försumbar, slår HD fast. Därmed anser HD att preskriptionsavbrott har skett och förklarar att ett bolags fordran mot en konsument får utmätas.
Ett bolag överklagade Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning och yrkade att tingsrätten skulle fastställa att utmätning kunde ske för bolagets fordran mot en man, vilken fastställts genom tingsrätts dom den 8 oktober 1998. Kronofogdemyndigheten hade ansett att bolagets fordran var preskriberad. Bolaget menade att preskriptionsavbrott hade skett vid ett flertal tillfällen.
Tingsrätten lämnade överklagandet utan bifall. Som skriftlig bevisning hade bolaget åberopat dataloggar ur inkassoföretagets datasystem som visade att brev hade skickats under perioden 2 juli 1999 till den 30 juli 2001. Vidare åberopade bolaget att parterna hade haft telefonkontakt och att kopior hade skickats under perioden den 22 mars 2002 till den 16 september 2004. Tingsrätten konstaterade att det var fråga om en konsumentfordran och att preskriptionstiden därför uppgår till tre år. Preskription inträffar om inte något preskriptionsavbrott sker. Det åligger en borgenär att styrka att gäldenären faktiskt fått ett kravbrev. Mannen hade förnekat att han hade haft kontakt med bolaget. Tingsrätten ansåg att den omständigheten att ett stort antal brev sänts till mannens folkbokföringsadress samt att inget av breven hade kommit i retur inte var tillräckligt för att bolaget skulle anses ha styrkt att mannen hade mottagit något av breven. Bolaget ansågs därmed inte ha visat att preskriptionsavbrott skett.
Hovrätten lämnade överklagandet utan bifall, sedan bolaget drivit målet vidare. En ledamot var dock skiljaktig och menade att bolaget hade åberopat tillräcklig bevisning för att preskriptionsavbrott skulle anses ha skett.
Högsta domstolen ändrar nu hovrättens beslut och förklarar att utmätning får äga rum för bolagets fordran enligt tingsrättsdomen från 1998. HD godtar vad bolaget åberopat till stöd för att inkassoföretaget vid angivna tidpunkter har skickat krav- eller påminnelsebrev till mannens folkbokföringsadress. Frågan var därmed om detta skulle godtas som bevis för att breven också nått adressaten, en fråga som kan bedömas på olika sätt med hänsyn till syftet med reglerna på området.
Beviskravet brukar ställas högt när det gäller om en gäldenär har mottagit en preskriptionsbrytande försändelse, konstaterar HD. Att ett enstaka brev har avsänts till gäldenären har normalt inte godtagits som tillräcklig bevisning för att gäldenären också mottagit brevet. Här är det dock fråga om ett flertal försändelser och möjligheten att inte åtminstone någon av dessa har nått gäldenären anser HD vara i det närmaste försumbar om det inte finns någon särskild omständighet som stöd för detta. Eftersom mannen i det här fallet inte har anfört någon förklaring till varför han inte skulle ha fått breven, finner HD att preskriptionsavbrott har skett.
Instans: Högsta domstolen
Nummer: Ö 643-06
Datum: 2007-03-21
----
Jag ska läsa originaldokumentet och försöka mig på en egen analys.
Någon annan som bemödat sig med att läsa domen?