Ångestfria människor

Ångestfria människor faschinerar mig. Hur är det för er som är det? Vad gör ni för att inte känna ångest? eller kan ni helt enkelt inte känna ångest oavsett?

Sjuklig ångest är väl en grej, men ångest är annars en normal mänsklig känsla.

Jag frågade min terapeut hur ofta hon känner ångest, och hon sa att hon inte känner ångest eller kunde minnas när hon kände det sist. Vet många kompisar som jag pratat med som inte ens känner ångest ens på bakfyllan. Jag är sjukt avundsjuk, måste vara härligt att kunna leva ett liv där man känner sig lugn och mår bra hela tiden istället för att må psykiskt dåligt nonstop.

Har själv gad och ptsd så jag har ångest istortsett varje minut (svårighetsgraden varierar), känner direkt om jag ex. tar en atarax att ångesten går ned (man är så van vid känslan att man först märker nån skillnad när man tar medicinen) det bästa/värsta är att enda gången jag är totalt ångestfri är när jag dricker och är full (om jag bara är berusad finns ångesten fortfarande där)

Fast medicinerna hjälper otroligt mycket, tar mina mediciner det första jag gör på morgonen för att komma igång min ångest är som allra värst på morgonen och känner skillnad på typ 5 min.

Jag tror att jag aldrig har haft ångest, så som det brukar beskrivas. Jag har därför haft lite svårt att förstå dem som drabbas; det blir väldigt abstrakt och diffust för mig vad de egentligen känner, och tyvärr har jag nog därför tagit lite lätt på det och i det närmaste avfärdat det som något mer eller mindre viljestyrt som tas till medvetet för att få sympati av omgivningen.

Av vad du skriver så känner jag mig precis lika dan...
Att hantera vardagen blir ett rent helvete men så fort jag super blir jag "normal"...
Man känner skillnaden så fort man tar en eller två Atarax 25or eller 6 starköl, fan att livet ska behöva vara såhär...

Utan ångest? Det låter svindlande närliggande psykopatin eller ett medvetandesänkt tillstånd. Möjligen kan man hitta sällsynta fall av stroke också, eller några andra fall av hjärnskada, där den drabbade "befriats" från ångest...

Eller möjligen en munk som lämnat den materiella världen och helt låtit sig uppslukas av meditation...

gud så jag avundas dom som inte går runt med konstant, bitande ångest.

Psykopater är ångestbefriade och oförmögna att känna rädsla, de har överhuvudtaget knappt nån känsloliv. men för att vara allmänt ångestfri behöver man inte vara psykopat. Ångest är diffusa rädslor och skräckkänslor som inte fyller mycket till funktion och orsakar lidande.

Friska personer utan ångest kan självklart känna rädsla, men just slipper den gnagande ångesten som bara förstör ens liv.
Att kunna reagera kraftigt med stresspåslag i hotande situationer är normalt, men problemet blir när man befinner sig i det tillståndet hela tiden och inte kan varva ner när faran är "över".

Hur känner du dig när du är bakis? Jag får mångdubbelångest men känner mig mindre deprimerad. Jättekonstigt, dag 2 känner jag mig tom i huvet och nedstämd. Dag 3-4 känner jag mig normal igen efter att ha festat hårt.

Om jag inte mådde så psykiskt dåligt och fysiskt dålig när jag är bakfull skulle jag säkert vara alkoholist, så påsåvis kanske det är bra.

Fast jag vill inte helt förkasta ångesten. Klart att det är en "dosfråga", när lidandet blir alltför stort och varaktigt och kanske släcker ut livsviljan i extrema fall. Ångest kan dock vara en motor eller bränsle för handling, att åstadkomma något, vare sig det gäller studier, arbete eller andra projekt eller vardagsbestyr. En av livets lektioner handlar om att förhålla sig till ångest.

sant det fyller en funktion i vissa situationer när det leder till nån positiv handling, men i mångas fall leder det istället till handlingsförlamning. Så lite lätt ångest ibland kan jag hålla med om är nåt bra.

Rent evolutionärt har det lett till överlevnad. Att människan och andra däggdjur har lärt sig hur man undviker fara och farliga situationer.

klart att det är en väldigt omogen terapeut som säger att hon aldrig haft ångest. ångest är väl kortisol och det måste alla ha. när jag blir ett nervvrak så känns det som förrådet töms på kortisol och hjärnan blir helt matt efteråt. tror jag läst studier att kortisol skadar hjärnan och minskar livslängden så att stressa en som mår psykiskt dåligt är detsamma som misshandel.

Jo jag känner mig nog likvärdig där med...
Vanliga bakfyllan dagen efter kan vara ett helvete med alla tankar, har därför slutat med starksprit helt och håller mig till starköl som iaf jag får en mer lättkontrollerbar fylla av, och det fungerar för mig.
Men som sagt, det brukar ta 2-4-7 dagar att bli skapligt fri från den senaste fyllans ångest.
Något som konstigt nog brukar funka på mig är att ha en "Lyckad fylla" när jag har ångest efter något som gick fel förra festen, låter sjukt men har faktiskt fungerat.

Vad som är är som det är och att motsätta sig vad som är är en hemskt onödig och lidelseskapande vana som man bör börja underminera genom att släppa taget och tillåta ens upplevelse att vara precis som den redan är.