Tjack ger motsat effekt, konstant..

Hallå där flashback.

Jag har under de senaste månaderna upplevt att Tjack har gett mig motsatt effekt än den vad jag är van vid, och uppskattar, det den är egentligen till för, dvs: Bl.a att bli kreativ, "klar i huvudet", pigg, pratglad, social, snöa in på saker och så vidare - ja, ni vet allt det som Amfetamin vanligtvis gör.

Istället så blir jag trött, väldigt trött.. Nästan som om om jag skulle kunna somna till, direkt efter en lina - och så har jag bara känt förut när man intagit lite väl mycket (överdos varning).

I början trodde jag att det vara bara att köra mer för att få önskad effekt.
Vilket oftast resulterar i att jag blir ännu segare, väckare, och om det blir för mycket så blir jag helt förvirrad och ibland helt apatiskt..

Blir seg, okoncentrerad, känner mig helt "tom" i skallen och kan bli apatiskt.
Blir väldigt osocial och får extrema talsvårigheter (värre än de jag redan har i normala fall), orden knyter sig helt och kommer oftast ut helt osammanhängande och slöddrigt.
Får dessutom väldigt jobbigt att andas, hjärtrytmen är dock oftast rätt så normal, konstigt nog trots intag.

Vilket betyder att jag inte kan göra mig förstådd när jag försöker kommunicera med andra.

Så att de andra får väl för sig att man är helt väck eller efterbliven - vilket är extremt frustrerande. Då jag själv vet om att allt jag säger eller gör, blir helt fel trots att jag fortfarande är nästan spiknykter i hjärnan..
Men i mina desperata försök att få ut den delen av mig själv och rädda situtationen, blir det bara värre - det är som om jag pratar ett annan språk.

Jag vet att jag framstår i andras ögon som en "Stackare.. Han är helt väck som inte vet vad han säger, eller vad han gör".
Sen blir jag jävligt arg över att inte ens kunna försvara mig då hjärnan (oftast) fortfarande hänger med helt logiskt och jag förstår nästan allt som händer runt omkring mig och vad som sägs bara det att min kropp och min talförmåga är delvis/helt förlamad och oavsett hur mycket jag än försöker ta tillbaks den kontrollen, och få ut de tankar jag egentligen vill få sagt så slutar det bara med att jag förvärra hela situation .
Kroppen blir till mitt fängelse för att uttrycka det milt..

Jag har försökt klura ut detta en bra stund; hur kan tjack helt plötsligt påverka systemet helt tvärtemot än vad det ska?
Är jag unik, eller gör jag något helt fel?

Detta gäller också de flesta andra centralstimulanter och andra tjackanaloger, metylfenidat, Ethylfenidat, och så vidare.. Som jag har prövat de senaste månaderna - Inget funkar!

Alltid likadant.. Antingen ingen effekt alls, eller så blir jag helt sänkt och trög..
Jag har testat mängder av olika doseringer, allt från minimala doser, till riktigt flashback doser - Inget funkar!

Av vissa av dessa känner jag inte heller någon som helst effekt av heller (särskilt 2-fa), och då har hundratals personer prisat dessa preprat som något helt underbart..
Men när jag testade i de rekommenderade doserna så hände inte ett piss, ingen tjackballe, hjärtat slog långsamt, och kunde sova på direkten - precis som om jag vore nykter..
Men däremot när jag höjde doserna från de rekommenderade till det dubbla, eller tredubbla, så vart jag bara skev och osocial, och en dum som man var fick man i sig att en rejäl lina krabba skulle få mig pigg och party humör. Slutade med att man satt på stolen helt apatisk och okontaktbar men en sjuk ögonvobbel samt att hela kroppen skakade, väldigt korkat och obehagligt..


Men varför händer detta mig? Varför blir jag motsatsen till vad tjack brukar vara, känner ingen som blir som jag blir nu, dock kan vissa polare bli lite små trötta ibland - men inte så extremt som jag har det!

Detta har aldrig hänt mig innan nu när det började för flera månader sen..
utan har alltid påverkat mig i en positiv bemärkelse, men nu gör den mig till den totala motsaten av vad det borde göra.
Inte fan tar man väl uppåt för att bli trög, osocial, TRÖTT, "grötig i skallen".

Känns som jag försökt allt, men hittar inte vad som kan vara felet? Hur kan det helt plötsligt bli så här, om det alltid funkat förut?

Nej, jag injicerar inte, jag brukar då och då - särskilt helger. Så min tolerans borde spela föga roll i det hela.

Någon med liknande erfarenheter av det hela?
Eller är jag helt unik?
Har försökt klura på detta utan någon framgång..
Men skulle gärna vilja få tillbaks klarheten centralstimulanter ger mig, då de alltid har vart till en stor hjälp förut, istället för att det de gör mot mig nu..

Hur det ens är möjligt att tjacket som ska vara uppåt ens teoretiskt kan göra mig så sänkt och oskärpt, även i normala doser?

Kan tillägga att jag käkar ingen medicin eller något annat som borde påverka.
Delat påsar flera gånger med lika stora linor - och alla utom jag får önskad effekt.

Har precis likadana symptom som dig. Däremot gäller det bara då jag tar det i nyktert tillstånd under dagen. Skulle säkert kunna skylla på dåligt eller meta amf, men har reagerat på dethär viset i säkert något år nu. Och då På produkter som kommit ifrån olika håll.
Det börjar med att jag får hjärtklappning, blir yr och till följd av det drabbas av overklighetskänslor och viss orolighet. Jag blir väldigt matt och börjar gäspa var och varannan minut, gäspningarna känns dock
Som en reaktion på syrebrist snarare än trötthet.
Jag blir oproduktiv och apati-fastnar med blicken överallt, ögonen tåras och jag blir lätt anfådd och får aktivt slå bort och distrahera tankar på att jag håller på att bli knäpp och att kroppen mår dåligt. rösten darrar och jag får tryck över bröstet.

Ruset överskuggar helt enkelt inte mina stress/ångestsymptom längre. Min vingliga, svaga och olustiga tillstånd håller i sig flera timmar och jag vågar oftast inte återdosera under hela dagen. Det är först efter en middag och en öl som kroppen kan landa och jag kan dra nytta av rusets positiva egenskaper. Dessutom blir det mycket bättre med människor runt mig och en omgivning som distraherar självmedvetenheten.

Jag har hållt på med dethär ett tag men det är somsagt på senare tid amf ruset gjort mig svag. Både i hjärnan och kroppen. Likt förbannat fortsätter karaktären alltförofta svika när det gäller att hålla fingrarna borta från påsen vissa förmiddagar.

Tror det är dopaminet som sinat pga dagligt bruk. Hade ofrivilligt uppehåll två veckor en gång, då var det euforiskt när väl börja igen.. men det gick över rätt fort.

Att jag sällan får stora pupiller numer tyder på lite dopamin. Läste dopaminet gör pupillerna stora