2012-01-12, 17:18
#1
Hejsan, Jo allt började för ett tag sedan då jag köpte ett spel på steam från min mammas kort (med tillstånd) utan att vata så sparades hennes information på steam och några dagar senare blev jag hackad och han köpte en jävla massa spel, för ca 5000kr
och hennes försäkringsbolag sa att hon borde ha sett det tidigare så hon fick inget av dem och steam support som alltid varit hjälpsamma svarade aldrig på min ticket och vi har försökt att ringa osv...
Nu kommer jag till själva saken, mamma sa att jag får inte handla på hennes kort på internet igen och jag blev sur som fan för det har alltid funkat och det var ju ren jävla otur...Och typ två månader senare så blev jag så jävla desperat att köpa ett spel som precis hade släppts på steam, så jag gjorde det dummaste jävla skiten i mitt liv...när de hade somnat smög jag ner och tog ett foto på hennes kort
och använde den för att köpa det och tänkte att hon inte skulle märka...och jag gjorde om det igen och igen, tror att jag köpte spel för runt 1500 - 2000kr...inte bara på steam, och för tre veckor sedan övertalade jag mig själv att jag skulle ta bort fotot på hennes kort och det gjorde jag...jag kände en lättnad, jag trodde att jag var ute ur skiten. Idag när jag kom hem satt mamma i köket och såg besviken ut, jag fattade inte först och började snacka om random shit, sen ser jag vad som ligger på bordet...RÄKNINGAR... Jag tänkte bara "jag visste att det inte var så lätt, jag visste att det var dumt, jag är fan störd vad fan tänkte jag!?!" Och jag satt mig ner och förklarade, sanningen såklart, och jag sa "Du ska veta att jag känner mig så jävla dum och att jag kände mig dum när jag gjorde det, jag...jag försökte att sluta, jag tog ju bort bilden på kortet för två veckor sedan..."
vilket lät som en lögn...hon sa inte mycket, hon sa att hon får betala en jävla massa ränta och skit och jag sa,
-Men jag ska betala tillbaka!
-Hur fan hade du tänkt dig göra det?!
När jag sa betala tillbaka menade jag de som jag hade köpt för (1500kr typ) men hon trodde att jag menade allt (7000kr) och jag kunde ju inte säga det då...då insåg jag fan, 7000 spänn, hur fan ska jag få fram det, jag hade 1000kr som jag gav till henne...6000 kvar...Sedan sa jag...
-Du får ta studiebidraget som jag får... 800kr (250 går till mitt internet) och så betalar jag dig när jag kan...så fort jag får lite pengar med tårar i halsen, jag kunde nästan inte prata, jag började nästa lipa...jag skämdes som aldrig förr och kände mig så dum...
Jag vet inte vad jag ska ta mig till jag kan inte prata med henne längre asså
Det värsta var när jag sa förlåt och hon sa direkt efter... " Ett förlåt hjälper inte "
Jag reste mig upp och gick upp på mitt rum och la mig i sängen, fick riktigt dåliga tankar om mig själv och mådde...mår så jävla dåligt. Det sättet hon sa det var så...så...kallt.
Många av er tänker säkert vafan skaffa job och betala henne...Men jag är 17 och går andra året på gymnasiet, (jag vet 18års gräns på Flashback men det är det bästa stället att söka hjälp...)
Vad tycker ni jag ska göra?
vad tycker ni om vad jag har gjort?
Vad tycker ni jag borde ha gjort/sagt?
osv...
Tack för att ni tog er tid att läsa detta.
Och förlåt om det är några felstavningar eller grammatikfel.
och hennes försäkringsbolag sa att hon borde ha sett det tidigare så hon fick inget av dem och steam support som alltid varit hjälpsamma svarade aldrig på min ticket och vi har försökt att ringa osv...Nu kommer jag till själva saken, mamma sa att jag får inte handla på hennes kort på internet igen och jag blev sur som fan för det har alltid funkat och det var ju ren jävla otur...Och typ två månader senare så blev jag så jävla desperat att köpa ett spel som precis hade släppts på steam, så jag gjorde det dummaste jävla skiten i mitt liv...när de hade somnat smög jag ner och tog ett foto på hennes kort
och använde den för att köpa det och tänkte att hon inte skulle märka...och jag gjorde om det igen och igen, tror att jag köpte spel för runt 1500 - 2000kr...inte bara på steam, och för tre veckor sedan övertalade jag mig själv att jag skulle ta bort fotot på hennes kort och det gjorde jag...jag kände en lättnad, jag trodde att jag var ute ur skiten. Idag när jag kom hem satt mamma i köket och såg besviken ut, jag fattade inte först och började snacka om random shit, sen ser jag vad som ligger på bordet...RÄKNINGAR... Jag tänkte bara "jag visste att det inte var så lätt, jag visste att det var dumt, jag är fan störd vad fan tänkte jag!?!" Och jag satt mig ner och förklarade, sanningen såklart, och jag sa "Du ska veta att jag känner mig så jävla dum och att jag kände mig dum när jag gjorde det, jag...jag försökte att sluta, jag tog ju bort bilden på kortet för två veckor sedan..."vilket lät som en lögn...hon sa inte mycket, hon sa att hon får betala en jävla massa ränta och skit och jag sa,
-Men jag ska betala tillbaka!
-Hur fan hade du tänkt dig göra det?!
När jag sa betala tillbaka menade jag de som jag hade köpt för (1500kr typ) men hon trodde att jag menade allt (7000kr) och jag kunde ju inte säga det då...då insåg jag fan, 7000 spänn, hur fan ska jag få fram det, jag hade 1000kr som jag gav till henne...6000 kvar...Sedan sa jag...
-Du får ta studiebidraget som jag får... 800kr (250 går till mitt internet) och så betalar jag dig när jag kan...så fort jag får lite pengar med tårar i halsen, jag kunde nästan inte prata, jag började nästa lipa...jag skämdes som aldrig förr och kände mig så dum...
Jag vet inte vad jag ska ta mig till jag kan inte prata med henne längre asså

Det värsta var när jag sa förlåt och hon sa direkt efter... " Ett förlåt hjälper inte "
Jag reste mig upp och gick upp på mitt rum och la mig i sängen, fick riktigt dåliga tankar om mig själv och mådde...mår så jävla dåligt. Det sättet hon sa det var så...så...kallt.
Många av er tänker säkert vafan skaffa job och betala henne...Men jag är 17 och går andra året på gymnasiet, (jag vet 18års gräns på Flashback men det är det bästa stället att söka hjälp...)
Vad tycker ni jag ska göra?
vad tycker ni om vad jag har gjort?
Vad tycker ni jag borde ha gjort/sagt?
osv...
Tack för att ni tog er tid att läsa detta.
Och förlåt om det är några felstavningar eller grammatikfel.