2012-01-10, 16:15
#1
(Märkte att det var väldigt långt skrivet nu och många kommer nog inte orka läsa det, men hoppas någon orkar med det ! )
Nu är det såhär att igår, så tog det slut med tjejen.
Och jag är väldigt nere, inte varit såhär nere förut( Visst har det bara gått en dag men, jag kan vara ett svin när det gäller att komma över tjejer, som jag varit när jag kommit över andra tjejer te.x ), i ett annat förhållande trots att det här förhållandet "bara" varit 6 månader långt. Har förut haft en 2,5 års förhållande, och sedan ett 1 års förhållande.
Men sen träffade jag den här tjejen i skolan, och vi började gå sakta därifrån, jag brukar inte vara den blyga typen, men jag blev det men henne så fick verkligen kämpa ett tag pga hon också var ganska blyg av sig.
Medans tiden gick och vi träffades ett tag, gick på bio o sånt, var hemma hos mig o mös och lärde känna varandra, så visste jag hela tiden, att hon var KK med en kille som vunnit en dokusopa, men jag tänkte att jag ger henne en chans ändå, jag menar vilken tjej vill inte ha en snygg kille som alla andra tjejer vill ha och är " b-kändis".
Efter att vi träffats så berättade hon ärligt för mig att hon träffat en annan kille medans vi träffats och att dem började träffas innan vi träffats , och haft sex med honom och jag uppskattade att hon berättade det för mig och jag sa att jag redan vetat om det och hon blev så klart chockad haha
Men iallafall. vi blev tillsammans månaden efter det. Och allt var underbart med henne, jag sa att jag älskade henne ganska tidigt, för tidigt för henne men det var så jag kände och efter ett tag kunde hon säga detsamma till mig. Men sen ett tag senare så hade jag den killen som hon haft i tankarna hela tiden och när vi bråkade så började svartsjukan komma fram i mig lite så jag började liksom, skylla över allt på henne och ta upp det som hände, och det sårade henne väldigt mycket så klart.
Vi kom överens efter ett tag, att jag skulle sluta ta upp honom, för det var hon och jag som var tillsammans, och inte vi tre. Så jag slutade ta upp det såklart, för hon hade rätt, jag hade ju accepterat det och det var ju mitt val helt enkelt.
Men sen började bråken igen och jag sårade henne igen, genom att försöka vända o vrida bråken så att inget hamnade på mig, jag är ganska bra på att vända allt så det låter som att inget är mitt fel, kan väl vara bra ibland men inte i sånt här kanske.
Hon sa att hon behövde en paus först och jag sa att jag inte kunde ta en paus, att man antingen kör "all-in" eller skiter i det helt enkelt. Hon blev självklart ledsen och visade det, men sa att hon skulle ta den här pausen ändå och jag sa att jag inte visste vad som skulle hända efter pausen, men hon hörde av sig 3 dagar efter det och sa att vi behövde prata.
Vi träffades och pratade, och jag förstod att det skulle leda till att hon ville göra slut så jag övertalade henne att sova hos mig en sista natt så vi verkligen kunde prata ut.
Hon gjorde det, jag lyckades inte övertala henne, samma dag som hon sovit hos mig så ringde hon mig jätte ledsen och sa att hon var villig att ge mig en chans till. Så jag åkte till henne, vi började om, allt var bra. Jag hade lite personliga problem som gjorde att jag inte kunde bo hemma hos min Pappa, så jag flyttade till mamma, som var bortrest, så jag bodde hos henne ungefär en vecka över Jul Osv.
Och den veckan var UNDERBAR, vi var inte för på varandra, men vi hade en underbar vecka, från båda sidorna, vet jag.
Sen blev hon sjuk, men ville träffa mig ändå så jag åkte till henne, blev sjuk, och kom på bortförklarningar från att träffa henne i några dagar pga jag tränar mycket och har stora mål i träningen, så ville inte vara borta för mycket.
Sen var jag på fest en dag och där hände det en grej. En tjej sa att hon skulle byta musik och behövde min hjälp så jag gick med henne helt enkelt, men när vi sedan kommit in på rummet, så kasta hon ner mig på sängen och började ge mig en lapdance, jag blev lite chockad, men jag lät henne aldrig komma för nära mig och när hon frågade mig om jag blev kåt, så sa jag att det var just därför jag skulle gå därifrån för att jag hade flickvän redan.
Dagen därpå, så åkte jag till min tjej lite spontant, och hon blev jätte glad och allt kändes bra igen.
Vi mös och pratade, hade lite sex och sen lite till haha Så vi gick ut o rökte, och då sa jag helt enkelt till henne att jag hade en sak att berätta för henne och då berättade jag om lapdancen, för jag hade dåligt samvete över det och jag såg direkt att hon var sårad och ledsen, lite sur och sånt.
Och jag vet att jag kanske gjorde världens största misstag här, men när jag såg att hon blev ledsen och sårad så började jag "skratta" och sa att det var ett skämt och att jag bara ville se hur hon reagera, självklart blev hon ännu argare och surare då, ännu mer sårad och ledsen och frågade hur fan jag kunde skämta om sånt och ja, jag försökte komma på ett sätt att få det att låta bra på.
Men det gick inte, till slut sa hon att hon helt enkelt inte orkade bli sårad mer och inte visste om hon kunde vara med mig ( vi hade även sex en tredje gång här under "bråket" som började med att jag började kyssa henne när hon förklarade att hon var sårad )
Jag vaknade upp före henne, och klädde på mig, tänkte gå innan hon vaknade för att det skulle vara enklare, men jag kunde inte motstå att väcka henne och då blev hon ledsen och ville att jag skulle vara kvar ett tag till, så jag la mig i sängen bredvid henne igen och vi pratade och bestämde att vi skulle försöka vara vänner ändå, för att vi går i samma skola och det skulle vara svårt, och sen för att båda fortfarande älskade varandra och vi även blivit varandras bästa vänner.
Vi tog en dusch tillsammans, myste lite, kysstes, sa att vi älskade varandra och sen gick jag hem.
Och sen har inte pratat mer sen dess.
Men nu inser jag att jag inte bara kan vara vän med henne, kan inte sluta tänka på henne. Vill bara ha henne tillbaka. men vet inte hur jag ska gå till väga. Det var verkligen inte meningen att såra henne igen, men jag ville bara vara ärlig över vad som hade hänt.
Finns det något jag kan göra?
Jag har aldrig under hela förhållandet " tofflat " för henne men jag har alltid visat mycket känslor.
Kanske är det läge att börja med det lite?
Jag skrev ett lååångt meddelande till henne inatt, inte ett "få tillbaka dig meddelande", mer ett förlåt meddelande för att jag sårat henne gång på gång förut och tog upp allt jag gjort och gav henne ett riktigt förlåt för allt. Vet inte om det var bra egentligen men äh.
Nu är det såhär att igår, så tog det slut med tjejen.
Och jag är väldigt nere, inte varit såhär nere förut( Visst har det bara gått en dag men, jag kan vara ett svin när det gäller att komma över tjejer, som jag varit när jag kommit över andra tjejer te.x ), i ett annat förhållande trots att det här förhållandet "bara" varit 6 månader långt. Har förut haft en 2,5 års förhållande, och sedan ett 1 års förhållande.
Men sen träffade jag den här tjejen i skolan, och vi började gå sakta därifrån, jag brukar inte vara den blyga typen, men jag blev det men henne så fick verkligen kämpa ett tag pga hon också var ganska blyg av sig.
Medans tiden gick och vi träffades ett tag, gick på bio o sånt, var hemma hos mig o mös och lärde känna varandra, så visste jag hela tiden, att hon var KK med en kille som vunnit en dokusopa, men jag tänkte att jag ger henne en chans ändå, jag menar vilken tjej vill inte ha en snygg kille som alla andra tjejer vill ha och är " b-kändis".
Efter att vi träffats så berättade hon ärligt för mig att hon träffat en annan kille medans vi träffats och att dem började träffas innan vi träffats , och haft sex med honom och jag uppskattade att hon berättade det för mig och jag sa att jag redan vetat om det och hon blev så klart chockad haha
Men iallafall. vi blev tillsammans månaden efter det. Och allt var underbart med henne, jag sa att jag älskade henne ganska tidigt, för tidigt för henne men det var så jag kände och efter ett tag kunde hon säga detsamma till mig. Men sen ett tag senare så hade jag den killen som hon haft i tankarna hela tiden och när vi bråkade så började svartsjukan komma fram i mig lite så jag började liksom, skylla över allt på henne och ta upp det som hände, och det sårade henne väldigt mycket så klart.
Vi kom överens efter ett tag, att jag skulle sluta ta upp honom, för det var hon och jag som var tillsammans, och inte vi tre. Så jag slutade ta upp det såklart, för hon hade rätt, jag hade ju accepterat det och det var ju mitt val helt enkelt.
Men sen började bråken igen och jag sårade henne igen, genom att försöka vända o vrida bråken så att inget hamnade på mig, jag är ganska bra på att vända allt så det låter som att inget är mitt fel, kan väl vara bra ibland men inte i sånt här kanske.
Hon sa att hon behövde en paus först och jag sa att jag inte kunde ta en paus, att man antingen kör "all-in" eller skiter i det helt enkelt. Hon blev självklart ledsen och visade det, men sa att hon skulle ta den här pausen ändå och jag sa att jag inte visste vad som skulle hända efter pausen, men hon hörde av sig 3 dagar efter det och sa att vi behövde prata.
Vi träffades och pratade, och jag förstod att det skulle leda till att hon ville göra slut så jag övertalade henne att sova hos mig en sista natt så vi verkligen kunde prata ut.
Hon gjorde det, jag lyckades inte övertala henne, samma dag som hon sovit hos mig så ringde hon mig jätte ledsen och sa att hon var villig att ge mig en chans till. Så jag åkte till henne, vi började om, allt var bra. Jag hade lite personliga problem som gjorde att jag inte kunde bo hemma hos min Pappa, så jag flyttade till mamma, som var bortrest, så jag bodde hos henne ungefär en vecka över Jul Osv.
Och den veckan var UNDERBAR, vi var inte för på varandra, men vi hade en underbar vecka, från båda sidorna, vet jag.
Sen blev hon sjuk, men ville träffa mig ändå så jag åkte till henne, blev sjuk, och kom på bortförklarningar från att träffa henne i några dagar pga jag tränar mycket och har stora mål i träningen, så ville inte vara borta för mycket.
Sen var jag på fest en dag och där hände det en grej. En tjej sa att hon skulle byta musik och behövde min hjälp så jag gick med henne helt enkelt, men när vi sedan kommit in på rummet, så kasta hon ner mig på sängen och började ge mig en lapdance, jag blev lite chockad, men jag lät henne aldrig komma för nära mig och när hon frågade mig om jag blev kåt, så sa jag att det var just därför jag skulle gå därifrån för att jag hade flickvän redan.
Dagen därpå, så åkte jag till min tjej lite spontant, och hon blev jätte glad och allt kändes bra igen.
Vi mös och pratade, hade lite sex och sen lite till haha Så vi gick ut o rökte, och då sa jag helt enkelt till henne att jag hade en sak att berätta för henne och då berättade jag om lapdancen, för jag hade dåligt samvete över det och jag såg direkt att hon var sårad och ledsen, lite sur och sånt.
Och jag vet att jag kanske gjorde världens största misstag här, men när jag såg att hon blev ledsen och sårad så började jag "skratta" och sa att det var ett skämt och att jag bara ville se hur hon reagera, självklart blev hon ännu argare och surare då, ännu mer sårad och ledsen och frågade hur fan jag kunde skämta om sånt och ja, jag försökte komma på ett sätt att få det att låta bra på.
Men det gick inte, till slut sa hon att hon helt enkelt inte orkade bli sårad mer och inte visste om hon kunde vara med mig ( vi hade även sex en tredje gång här under "bråket" som började med att jag började kyssa henne när hon förklarade att hon var sårad )
Jag vaknade upp före henne, och klädde på mig, tänkte gå innan hon vaknade för att det skulle vara enklare, men jag kunde inte motstå att väcka henne och då blev hon ledsen och ville att jag skulle vara kvar ett tag till, så jag la mig i sängen bredvid henne igen och vi pratade och bestämde att vi skulle försöka vara vänner ändå, för att vi går i samma skola och det skulle vara svårt, och sen för att båda fortfarande älskade varandra och vi även blivit varandras bästa vänner.
Vi tog en dusch tillsammans, myste lite, kysstes, sa att vi älskade varandra och sen gick jag hem.
Och sen har inte pratat mer sen dess.
Men nu inser jag att jag inte bara kan vara vän med henne, kan inte sluta tänka på henne. Vill bara ha henne tillbaka. men vet inte hur jag ska gå till väga. Det var verkligen inte meningen att såra henne igen, men jag ville bara vara ärlig över vad som hade hänt.
Finns det något jag kan göra?
Jag har aldrig under hela förhållandet " tofflat " för henne men jag har alltid visat mycket känslor.
Kanske är det läge att börja med det lite?
Jag skrev ett lååångt meddelande till henne inatt, inte ett "få tillbaka dig meddelande", mer ett förlåt meddelande för att jag sårat henne gång på gång förut och tog upp allt jag gjort och gav henne ett riktigt förlåt för allt. Vet inte om det var bra egentligen men äh.