2012-01-09, 15:00
#25
Citat:
Ursprungligen postat av Dolcontina
Har också superlångt hår (till knävecken typ) men vet att det finns folk som tycker så långt hår blir skabbigt eller fult, oavsett hur välskött det är.
Själv verkar jag inte kunna få risigt hår, hur än mycket jag "försöker". Klipper mig i princip aldrig (mer än att jag knipsar av det själv ibland), kan gå år utan sax. Det kan dock bli lite "risigt" i topparna... det blir ju som inte rakt direkt, om man låter bli att klippa det. Tunnare längst ned liksom. Därför knipsar jag av det någon dm ibland då, när jag orkar. Ett par kompisar har knipsat det några ggr också och då har jag passat på att klippa lite mer, till rumpan typ. När jag gör det själv så blir det ju inte rakt direkt =) Men det syns inte eftersom jag aldrig har det utsläppt.
Mitt hår är som "för" fint nästan, alltså mjukt och lent. Känns som krossad sammet. Önskar jag hade lite grövre hår liksom. Pga att det är så "fint" (mjukt alltså) så kan jag som inte göra något med det och jag kan sällan ha det utsläppt. En vindpust och det kan ringla sig runt skallen typ. Därför sätter jag alltid upp det. T.o.m. frisörer reagerar på hur mjukt det är, kan inte sluta stryka det liksom. De få ggr jag varit till en sådan då.
Har inte långt hår för att jag tycker det är fint utan för att jag... är lat typ, och inte tycker jag passar i nån speciell frisyr. Bättre då att bara ha det uppsatt och då kvittar det om det är halvlångt, långt eller jättelångt, förutom att det blir lite drygare att ha det långt då.
Har dock klippt av det några ggr genom åren. En gång klippte jag någon slags kort page, typ som Robin hade förr... längre fram och kortare i nacken då. Men gud vad jag hatade det! Efter typ 7 år (minns fan inte) så var det som vanligt igen.
En annan gång knipsade jag det till en bit under axlarna, eller typ till brösten... då hade jag det utsläppt nästan jämt.
Själv verkar jag inte kunna få risigt hår, hur än mycket jag "försöker". Klipper mig i princip aldrig (mer än att jag knipsar av det själv ibland), kan gå år utan sax. Det kan dock bli lite "risigt" i topparna... det blir ju som inte rakt direkt, om man låter bli att klippa det. Tunnare längst ned liksom. Därför knipsar jag av det någon dm ibland då, när jag orkar. Ett par kompisar har knipsat det några ggr också och då har jag passat på att klippa lite mer, till rumpan typ. När jag gör det själv så blir det ju inte rakt direkt =) Men det syns inte eftersom jag aldrig har det utsläppt.
Mitt hår är som "för" fint nästan, alltså mjukt och lent. Känns som krossad sammet. Önskar jag hade lite grövre hår liksom. Pga att det är så "fint" (mjukt alltså) så kan jag som inte göra något med det och jag kan sällan ha det utsläppt. En vindpust och det kan ringla sig runt skallen typ. Därför sätter jag alltid upp det. T.o.m. frisörer reagerar på hur mjukt det är, kan inte sluta stryka det liksom. De få ggr jag varit till en sådan då.
Har inte långt hår för att jag tycker det är fint utan för att jag... är lat typ, och inte tycker jag passar i nån speciell frisyr. Bättre då att bara ha det uppsatt och då kvittar det om det är halvlångt, långt eller jättelångt, förutom att det blir lite drygare att ha det långt då.
Har dock klippt av det några ggr genom åren. En gång klippte jag någon slags kort page, typ som Robin hade förr... längre fram och kortare i nacken då. Men gud vad jag hatade det! Efter typ 7 år (minns fan inte) så var det som vanligt igen.
En annan gång knipsade jag det till en bit under axlarna, eller typ till brösten... då hade jag det utsläppt nästan jämt.
Mitt hår är likadant - spikrakt, glatt och mjukt. Det är inte den lättaste hårtypen att sätta upp.