2012-01-04, 08:48
#1
Jag blir gaalen! Bara för att man verkar vara den enda som är en riktig djurvän i släkten så får man ta all skit... Alla tar för givet att jag fixar deras problem med omplaceringskatter och allt vad det nu kan vara. Börjar bli riktigt trött på det här!
Nu har min syster och hennes man bestämt sig för att göra sig av med en av katterna. Syrran avskyr typ katten och vill inte ha kvar honom efter 8 år av någon anledning. Hon har till och med gått och hoppats på att han ska dö av någon sjukdom. Och hon höll på sätta i halsen när jag berättade att 8 år inte är gammalt för en katt så hon ska ju inte tro att han dör av ålderdom snart heller...
Så nu säger hon att om han inte hittar ett nytt hem snart så tar dom honom till veterinären och avlivar honom. Jag blir rasande av detta och har erbjudit mig att hjälpa till att hitta ett nytt hem åt katten. Men det är lättare sagt än gjort! Han är en vanlig brun bondkatt så ingen tycker väl att han är speciellt söt och fin heller. (Verkar ju vara det som styr folks intresse...) JAG har spridit runt en annons på facebook så mycket jag kunnat.
JAG har satt in och BETALAT annonsen på blocket. JAG ringer och terroriserar folk och frågar om och om igen om dom vet om någon som vill ha en katt. Och när folk har hört av sig och jag har gett dom min systers nummer så har hon blivit SUR på mig och sagt att "DU får sköta det där själv". Så själva tänker dom inte lyfta ett finger för kattens skull...
Och nu har det gått över en månad och ingen seriös person har visat intresse. Det är bara idioter från blocket som har mailat. En karl frågade till och med om katten kunde vara ute DYGNET RUNT (!?) och när jag svarade att ALLA katter måste få komma in någonstans för att värma sig, äta och sova så slutade han att svara...
JAG BLIR GALEN!! Jag har även gått med på att ta hem katten sen och låta honom bo i ett av våra tomma sovrum tills han får ett nytt hem. Vilket inte min sambo är så pigg på och inte jag heller med tanke på att vi har en egen katt som inte skulle gå ihop med denna. Det innebär att katten måste bli instängd i detta rum och det känns inte speciellt schyst mot en utekatt heller.
Och på allt detta så är jag även höggravid och ska ha vårat första barn i början av mars. Jag förstår inte hur jag ska orka med allt.... HUR hittar man ett nytt hem åt katten?! Jag vill verkligen inte låta dom avliva honom men snart börjar jag tänka att det kanske är det bästa för honom med tanke på vilka idioter som hör av sig till en..
Nu har min syster och hennes man bestämt sig för att göra sig av med en av katterna. Syrran avskyr typ katten och vill inte ha kvar honom efter 8 år av någon anledning. Hon har till och med gått och hoppats på att han ska dö av någon sjukdom. Och hon höll på sätta i halsen när jag berättade att 8 år inte är gammalt för en katt så hon ska ju inte tro att han dör av ålderdom snart heller...
Så nu säger hon att om han inte hittar ett nytt hem snart så tar dom honom till veterinären och avlivar honom. Jag blir rasande av detta och har erbjudit mig att hjälpa till att hitta ett nytt hem åt katten. Men det är lättare sagt än gjort! Han är en vanlig brun bondkatt så ingen tycker väl att han är speciellt söt och fin heller. (Verkar ju vara det som styr folks intresse...) JAG har spridit runt en annons på facebook så mycket jag kunnat.
JAG har satt in och BETALAT annonsen på blocket. JAG ringer och terroriserar folk och frågar om och om igen om dom vet om någon som vill ha en katt. Och när folk har hört av sig och jag har gett dom min systers nummer så har hon blivit SUR på mig och sagt att "DU får sköta det där själv". Så själva tänker dom inte lyfta ett finger för kattens skull...
Och nu har det gått över en månad och ingen seriös person har visat intresse. Det är bara idioter från blocket som har mailat. En karl frågade till och med om katten kunde vara ute DYGNET RUNT (!?) och när jag svarade att ALLA katter måste få komma in någonstans för att värma sig, äta och sova så slutade han att svara...
JAG BLIR GALEN!! Jag har även gått med på att ta hem katten sen och låta honom bo i ett av våra tomma sovrum tills han får ett nytt hem. Vilket inte min sambo är så pigg på och inte jag heller med tanke på att vi har en egen katt som inte skulle gå ihop med denna. Det innebär att katten måste bli instängd i detta rum och det känns inte speciellt schyst mot en utekatt heller.
Och på allt detta så är jag även höggravid och ska ha vårat första barn i början av mars. Jag förstår inte hur jag ska orka med allt.... HUR hittar man ett nytt hem åt katten?! Jag vill verkligen inte låta dom avliva honom men snart börjar jag tänka att det kanske är det bästa för honom med tanke på vilka idioter som hör av sig till en..