Citat från Lumpen [Citat och lumparhistorier - Sammanfogad trad /Mod]

Inte min upplevelse, men den som gjort lumpen kan nog sätta sig in i situationen, och se det komiska. Själv vek jag mig av skratt. Första kontakten med kompanibefälen var inte rolig Resten av berättelsen finns att läsa här


Vi hade kommit till Kanslibyggnaden på KA 4 när jag fick mig mitt första skratt under värnplikten. På fältet mellan oss och förrådet hade en Vertolhelikopter tillhörande helikopterdivisionen på Berga gått ner för landning. En av våra blivande kollegor hade tydligen varit missnöjd med hur vikten var fördelad i hans säckar. Han stod på fältet och packade om när helikopterns landning spred hans kalsonger, strumpor, skjortor, byxor och allt annat över fältet som i ett konfettiregn.

Jag skrattade åt synen. De andra säckbärarna skrattade åt synen. Killen som jagade sin utrustning skrattade inte, och det gjorde inte löjtnant Bengtsson heller – inte utåt iallafall. Vi fick order om att vända tillbaka, och att bära våra säckar hela vägen. Sedan tog Bengtsson ett par sjumilakliv ner mot beväringen från Linköping som sprang omkring på fältet och försökte fånga sina persedlar. Bengtsson vrålande “Vad håller du på med din satans idiot!” överröstade helikopterns ljudvall, iallafall från vår position…

Gammal old-school kapten på F21:

"Förr kunde jag hänga en matkasse på kuken men numera viker sig knäna" och sen flinade han

What, det var ju fint sagt! *blir tårögd*

Teorilektion på KA4 1996.
Fänrik x pekandes på overheadbilden: "Bla bla bla".
Kanonmat Andersson: Fänriken borde ha en laserpekare.
Fänrik X: Behövs inte, jag har en blypekare! Varpå han klappar lätt på glocken i bältet.

Larsson har klantat sig ordentligt. Kapten L. : "Larsson, ge mig dit vapen!". Larsson ger honom sin AK. Kapten L. drar upp en kula i loppet, spänner blicken i Larsson, och väser: "Spring!".

Samme kapten L: "AK-5? Djävla kärringvapen!"

Samme kapten, vid förhör på AK-5 delar och funktioner: "Gaskammare!?! Det heter för helvete inte gaskammare!! Är du inte klok?!" (Tittar på planschen, och ser att delen heter så.) "Det var det dummaste djävla namn! Gaskammare! Det heter det fan inte på AK-4!"

Vid första genomgången av stridshinderbanan på Rindö (KA1) ramlar en PB-elev ca fem meter studsandes på en klippa ner i iskallt vatten:
"Det gör ont när man gör fel" - Kustjägar Kapten
Har glömt vad han hette, det är ett tag sen. Blond snubbe som ibland sprang fredagarnas härliga stridsmarsch med KSP58..

Vid provning av kostym:
"Kapten, Jag hittar inget som passar. Den här kostymen har konstiga proportioner" - PB-elev Jansson
"Nej Jansson, det är inget fel på kostymen, det är ni som är felknullad" - Kn Sp

Inför helgledighet:
"Gå inte ut i helgen. Träna inte. Gör ingenting. Lägg er i sängen, sug in en tutte och koppla av" - Kn Sp

"Har du låtit din morsa bäddat din säng hemma? In och gör om". Nån som tog hand om de mönstrande när jag mönstrade och tvingade in mig och bädda om. 1. Jag är omkring 170. 2. Jag hade överslafen. 3. Jag kunde fan inte bädda en överslaf jag inte nådde allt på. 4. Jag visste redan innan mönstringen att jag skulle få frisedel och jag mönstrade bara för att få vara i lumpen i 24 timmar.

Jag undrar numera varför jag inte tog mina grejer och bara gick till stationen i Karlstad(december 1992) och åkte hem

När vi skulle gå högvakt så hade vi ett antal övningstillfällen på kaserngården med en av våra löjtnanter som förde befälet. Vi skulle göra den "stora" vaktavlösningen med marsch ifrån Militärmuséumet så det var av största vikt att vi kunde göra fina svängningar i kurvor osv, därför var vi tvungna att öva ordentligt så att det skulle sitta.

Detta gjorde att vi var tvungna att gå och marschera även när det spöregnade, vilket inte var så jäkla kul.
Löjtnanten förstod såklart detta och försökte därför hålla oss på så gott humör han bara kunde, vilket tog sig uttrycket att han berättade en historia om oss själva och vår förberedelse för högvakten (i ett lugnt tempo men med ett dramatiskt tonfall) där han påtalade hur vi frös och led men ändå gjorde det som förväntades av oss.

Kommer inte ihåg allt han sa under berättelsen, men varje längre mening han avslutade avslutades med orden, "och dom tänkte....horjävla högvakt!"

Orden hade nog avsedd effekt i alla fall eftersom vi alla gick och log även fast vi var dyngsura och hellre hade gjort något annat.

Känner för att bumpa lite

Från en terrängövning i finska lumpen, vi hade nyss lösgjort oss från eldställningen och gjort oss marschklara och skulle nu få respons av vår löjtnant.

Ltn "Det gick ju inte så fort som det borde, men det blir bättre, det är precis som när ni knullade första gången, då gick det inte heller så fort... eller perkele nu blev det inte som jag tänkt men ni fattar, det blir bättre när ni övar mera"

Betänk att löjtnanten var finne och pratade med halvstark brytning

Balkneger - soldat inom ingenjörstrupperna.

OVIK - Ollonvård i kåsa.

Befäls omdöme över en balkneger:

Skulle dessa passera i dagens eventuella kvarvarande, och i så fall queerifierade, genusförsvar? Det var bättre förr. Bland stridspittar och snuskburkar.

Vårt förband hade besök av Brigadinspektören som på morgonen skulle genomföra inspektionen av oss, vilket tydligen skulle vara en rätt stor sak enligt våra befäl som därför var angelägna om att vi skulle visa oss från vår bästa sida.
Kvällen innan hade en stor grupp av oss dock varit ute och festat en aning, och flera av oss var fortfarande rätt sega och mådde väl inte så värst bra, för att uttrycka det milt.

I väntan på att dörren där befälen skulle komma ut ifrån skulle öppnas så stod vi rätt länge och var tysta för att visa att vårt förband minsann var mogna och stolta soldater som inte stojade och höll låda när det var dags för inspektion.
Det drog ut rätt länge på tiden och tystnaden var påtaglig, nästan lite kuslig.

När dörren äntligen öppnandes och brigadinspektören klev ut i korridoren så kom det som på beställning en kaskadspya av den soldat som stod närmast dörren, i princip mitt framför fötterna på Brigadinspektören.
Ljudet kan närmast likna att man häller ut en hink vatten på stengolvet i korridoren, och med tystnaden som var så hördes plasket väldigt väl även av oss som stod längre ner i korridoren.

Två soldater kommenderades raskt iväg att hämta moppar för att svabba upp spyan medans vi andra fick stå kvar tysta.

Våra befäl var väl så där imponerade av hela händelsen.
Har för mig att vår barske Kapten sa något efteråt i stil med "Häll upp, drick upp, ställ upp!"

Tilläggas kan att den gode kaptenen inte hade någon dotter!