Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2011-12-26, 14:40
  #1
Medlem
theicebergs avatar
Hallå!

Jag vet inte riktigt om det här är rätt forum att få dela med sig av lite tankar jag har, men jag hoppas på en härlig feedback så kan vi diskutera därefter. Jag ska berätta fyra historier och sedan avslutar jag med en frågeställning, och det är där jag är lite kluven - har jag verkligen rätt eller är jag ute och cyklar. Risk för att bli en lång trådstart, men det får ni banne mig tåla.

Länge har jag funderat över lika problem men rädd för att grubbla för mycket har jag slutat halvvägs för att inte bli kallad för saker, eller behandlad illa o.s.v.

Story #1
Första gången jag åkte på stryk var jag tio år. Liten för min ålder och livrädd några veckor framöver. Jag var inne i stan (nämner inte vilken, tyvärr) med några vänner och det blev rätt sent och vi skulle ta bussen hem. Det var mörkt ute och på väg till busshållplatsen så möter vi ett gäng nysvenskar (vad man nu får säga), nysvenskar är väl accepterat?). De går raka vägen mot oss och jag går med huvudet vänd mot min kompis och märker inte deras approach. En av dem går in i mig, ger mig en lavett och påstår att jag är dum i huvudet. Tagen av stundens kaotiska och hemska stund förstår jag ingenting och tror ej heller de är på riktigt. Men det gjorde ont och jag var rädd väldigt länge egentligen.

Story #2
Nästa möte sker två år senare när jag hunnit fyllt tolv unga år. "NRJ in the park"-liknande evenemang inne i stan och vi skulle minsann uppleva skiten, för det var verkligen bara skit. En av mina rebelliska vänner hade fått tag i fyra st öl och ville prova. Precis som han drar upp en bärs på väg ifrån evenemanget möter vi en ensam individ med rötter från elsewhere. Han bestämmer att det är hans öl och tar ett friskt stryptag mot min vän. Jag agerar instinktivt och knuffar bort, även denna, nysvensken. Det blir genast knuffar hit och dit och inte många sekunder efter närmar sig även nysvenskens vänner. Vi lägger då benen på ryggen och tar bussen hem.

Story #3
Third time's a charm. Sex år senare, tredje gången utspelar sig here i landet. En beachfestival med inriktning idrott. D.v.s på dagarna utövar man oseriös idrott och har roligt, och senare på kvällarna så dricker man och har ännu roligare! Men en av kvällarna var inte så lajbans när jag ensam ska gå till en tjej jag har haft kontakt med hela veckan i stort sett och blir stannad av två nysvenskar runt ett öde hus. Den ena frågar om jag är bög, baserat på mitt utseende antar jag(?) då jag bryr mig om hur jag ser ut och klär mig. Den andra är mer mallig och passiv, men ändock jävligt skum och läskig. Den första nysvensken ger mig först en örfil och jag undrar vad fan det är frågan om. Får inget vettigt svar utan åker på ytterligare en och det börjas vevas från allas parter. Blir bestulen på mitt etui med innehållande kontanter, ID-kort etc. Lämnas blödande på stenplattorna täckta av sand.

Story #4
Och igår så var det dags igen då när vi skulle åka buss hem. Ett gäng patrullerande nysvenskar passerar oss och säger någonting tufft och min promillehalt vill besvara, och korkat nog gör det. De vänder tvärt och går direkt fram till mig. Tyvärr kan jag inte komma ihåg vad de sa, men jag var skraj som fasen och hade all rätt att vara. De sopade på mig duktigt, idag kan jag känna allting. Gårdagen var mer känslan av rädsla som jagade mig, idag är det smärta, ilska och besvikelse. Blev även denna gången bestulen på kontanter man fått i julklapp av nära och kära, lämnad helt förstörd i ett gathörn.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Och nu då till min frågeställning, vad fan är det som slår slint hos de influgna? Varför får jag aldrig ett gäng svenskar vända emot mig när jag skriker något till dem på fyllan? Varför snor inte de mina grejer och lämnar mig mörbultad någonstans?

Jag lovar att versioner av samma eller liknande historier går att hitta i forumet om man letar. Varför kan jag lova det?

Så, vad är det som är problemet? Varför känns det alltid som att det är de nya människorna i vårt land som beter sig mest illa? Är det bara en känsla eller delar ni samma uppfattning?

Man skulle ju kunna fråga sig varför folk slåss överhuvudtaget, men eftersom det aldrig skett att ett par svenskar sopat på mig så blir det ju lättare att dra trådar till deras bakgrund/ursprung. Och jag tror att det är en helt rätt tråddragning. Om politiker enas om att både invandrings- och flyktingpolitiken är skött illa, varför fortsätter man blint som man gör?

För att nå tillbaka till någon slags vettig avslutning, vad bottnar problemet i? Varför slår det helt enkelt slint hos nysvenskarna i de historier som jag delat med er?

OBS!
Historierna är ej kryddade. Har ingen anledning att skriva om mig i superhero-format när jag spöar på antalet fler förövare.
Citera
2011-12-26, 22:06
  #2
Avstängd
youtubers avatar
För att blattar från MENA (Middle eastern North Africa) Är härdade av en tuff värld där dom kommer ifrån. Krig och elände. Dom blir slagna av sina föräldrar i uppfostringssyfte.

Det är inte så konstigt varför dom beter sej som dom beter sej.
Citera
2011-12-26, 22:13
  #3
Medlem
theicebergs avatar
Kanske, kanske inte. Men när jag ser eller pratar med en arg person är det alltid något de är missnöjda över, och tar därför ut ilskan på (i dessa fall) mig då.

När jag har samma problem så tar jag itu med det istället för att trycka ned personer omkring mig, och då allra minst folk jag inte ens känner.

Action speaks louder than words - vad ska jag göra? Aldrig tidigare har jag vänt mig till någon annan för problem, och jag vet inte riktigt om det är rätt att jag vänder mig till er heller.
Citera
2011-12-26, 23:38
  #4
Medlem
>>Gåtan<<s avatar
Om vi frågar Svenska politiker så är det helt enkelt för att du är rasist. Menar inte att vara dryg med mitt inlägg, men det entydiga svaret man kan hämta ifrån våra makthavare är att det är fel på Svensken och synd om invandrare.

När jag växte upp fick jag lära mig det är fel att sparka på en som ligger, man får aldrig slå en tjej, att stjäla är fel osv.

Invandrare får lära sig att det är synd om dem om de begår brott.
Citera
2011-12-27, 10:50
  #5
Medlem
0Thor0s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av theiceberg
Kanske, kanske inte. Men när jag ser eller pratar med en arg person är det alltid något de är missnöjda över, och tar därför ut ilskan på (i dessa fall) mig då.

Börja med MMA, muay thai eller liknande, träna hårt, så ska du se att det går bättre nästa gång en "missnöjd" vill ta ut det på dig.

På min sons skola råder det krigstillstånd, svartingpack misshandlar, mobbar, förnedrar etniskt svenska barn dagligen, jag började hårdträna honom direkt och nu går det mycket bättre, packet låter både honom och hans vänner vara ifred numera.
På ett sätt känns det fördjävligt att det är så här, men det är inget jag valt och så länge de bara förstår våld och vi har denna regering så kommer det tyvärr att fortsätta.
Citera
2011-12-27, 13:53
  #6
Medlem
Skogsvattes avatar
Det ligger i deras natur. Så enkelt är det. Det handlar inte om miljö, uppväxt, socioekonomisk situation, strukturell rasism, eller någonting annat. Det ligger i deras förbannade natur att bete sig som monster och impulsdrivna bestar. Punkt slut. Det finns ingenting som tyder på motsatsen. Det finns en anledning till att deras hemländer är mänsklighetens rövhål, och att ingen vettig människa någonsin vill ha något att göra med araber eller negrer. Deras astronomiska mindervärdeskomplex spär på frustrationen över deras underlägsenhet vilket gör dem extra aggressiva och oförutsägbara i vita miljöer.
Citera
2011-12-27, 17:42
  #7
Medlem
theicebergs avatar
Som någon nämnde är det nog en god idé att på något sätt ta tag i en kurs kampsport. Visade sig att jag hade en viss fallenhet för det när jag var yngre, så varför inte. Utmärkt idé.

Men jag klurade vidare frågan med en invandrad polare. Iofs föddes han här men hans mamma och dåvarande man åkte hit från forna jugoslavien. De är riktiga mönstermänniskor alltså, inte ens om man kör en amerikansk 'veting' på dem så kommer du hitta något smutsigt.

Han svarade för sin mamma så jag vet ju inte om det är så att han missförstått någonting, men hur som helst berättade han att hans mamma var superglad att de hade hittat en ny start att föda upp ungarna i. Nu förstår jag ju med att det finns undantag, herregud, men borde inte varje människa vara glad över möjligheten att de får komma till ett så pass bra land som Sverige ändå är?

Vad kan man möjligtvis vara så arg över? Att ens egna ursprungsland faller illa kan ju inte vi (Sverigebor) göra så mycket åt. Än mindre att vi inte bryr oss, jag tycker till exempel att vi borde ta itu med alla problem vi har här först innan vi ens stavar till utlandsbidrag. Rent nationalekonomiskt fungerar ju inte det, jag vet det, och jag tycker det är helt värdelöst.

Med risk för att skriva ett riktigt långt inlägg slutar jag där och för vidare diskussionen.
Citera
2011-12-28, 00:35
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av theiceberg
Som någon nämnde är det nog en god idé att på något sätt ta tag i en kurs kampsport. Visade sig att jag hade en viss fallenhet för det när jag var yngre, så varför inte. Utmärkt idé.

Problemet är att de flesta kampsportsklubbar är överfulla av blattar. Det är oftast den enda "idrott" de är intresserade av, som de använder för att gå ut och misshandla svennar på stan sen. Bli inte förvånad om någon av de som sopade på dig igår är instruktörer på klubben.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback