Om allt är ett, varför upplever man individuallitet?

Vilket samtidigt alltså innebär att det är flera gånger vanligare att en forskare är ateist än en annan slumpmässig person. Inte precis ett speciellt bra argument.

Även det resonemanget faller ihop under frågan vem som skapade denna skapares verklighet, eftersom du någonstans måste utgå från en tidlöshet.

Jag anade att det var hit det var på väg.

Jag är personligen långt ifrån övertygad att konceptet om "fri vilja" faktiskt är mer än bara ett filosofiskt koncept. Jag förstår heller inte varför det måste finnas en "mening" bakom medvetandet? Kan det inte bara ha utvecklats för att det var evolutionärt gynnsamt med en individualitet?

Det vi kallar för medvetande är för övrigt ganska dåligt definierat, vilket är en stor anledning till att det är svårt att beskriva vetenskapligt; det är svårt att ge ett bra svar på en otydlig fråga...

Haha där fick du mig. Bara för att försöka motargumentera så skulle jag vilja säga att de flesta vetenskapsmän börjar med inställningen om att det inte finns någon gud. Sedan inser många att svaren inte kan besvaras med dagens vetenskap, och det slutar med 51% blir "troende".


Man har bevisat att vårt universum hade en start, då tiden började. Dock är det inget som säger att skaparens verklighet hade en start av tid, dvs vi behöver inte utgå från tidslöshet. Detta kan vara svårt att greppa, men det är lika svårt att greppa att energi och universum är oändliga.

(btw jag droppar massa teorier nu, och genom hela tråden, som jag absolut inte håller med till 100%, ibland inte ens till 50% :P)


När jag säger att det behöver finnas en mening med medvetandet så säger jag ju det ur ett evolutionärt perspektiv. Vad ser du för evolutionär anledning/mening med att ha ett medvetande om vi bara fungerar som maskiner och använder den data vi har i vår skalle för att ta ett beslut? En sådan varelse behöver inget medvetande, och evolutionen fungerar genom att sålla bort de mänskliga funktioner som inte behövs (som svansen exempelvis).

Evolutionen i sig kan inte bestämma vad som är dåligt eller bra hos en art så till den grad att egenskaper "kopplas bort" för att gynna arten. Så länge arten överlever så "fungerar" evolutionen. Ett exempel är ju de otal sjukdomar och födelsedefekter som människor kan drabbas av. Det har inte skadat vår arts fortplantning eller utveckling i övrigt, på samma sätt så kan vårt medvetande/whatever faktiskt vara en biprodukt som inte nödvändigtvis behövs men ändå finns där då den inte stjälper vår art i det stora hela.

Intressant, aldrig tänkt på det på det sättet och du har helt rätt. Men på samma gång så spelar det ingen roll om jag omformulerar mig själv: när det första djuret utvecklade ett medvetande, varför skulle evolutionen låta denna nya egenskap stanna stanna kvar hos djuret till nästa generationer om den inte innebar en förbättring? Medvetandet måste fortfarande skapa någon typ av evolutionär fördel, för annars skulle den inte blivit en del av djuren.