2005-01-12, 01:09
#1
Den här tråden går ut som någon form av varning till er killar.
I Torsdags kväll satt jag hemma hos en vän & spelade TV spel och tog det verkligen lungt.
När jag reser på mig känner till min förskräckelse en enorm smärta direkt från min högra pungkula. När stått upp ett tag börjar det kännas bättre. Men jag blir mätbart orolig. Det dröjde cirka 10 minuter innan jag beslutade mig för att gå. I trappan ner hände det igen. Fast nu var det mer konstant smärta. Som en pungspark. Det drog upp i hela magen. Jag kände efter, min högra pungkula var svullen som en apelsin (ingen som helst överdrift för jag understryka)
Jag sprang ner sista biten. Vinkade in en taxi. Raka vägen till St:görans. Full rulle
Jag anlände till akuten, sprang in som en riktig apa o bara skrek. Jag vart hänvisad till kirurgakuten . Där hänvisade dom in mig på ett rum med en säng med sånt där ocharmigt papper som lakan. Där lade jag mig. Efter 2 minuter hade jag fått 5+5 mg morfin och kände mig lagom fin. Började skämta lite om situationen. Det kom en läkare och rekommenderade mig att ta av mig byxorna. Sagt & gjort. Byxorna åkte ner varvid läkaren utbrast. "HERREGUD, DU HAR ONT GRABBEN"
Direkt upp på operation. Nersövd & hela den baletten.
Vaknade upp 4 timmar senare på intensiven/uppvaket på St:görans. Då var jag mest snurrig & ville bara dricka vatten. Efter cirka en timme var jag upprullad på en avdelning där jag hamnade i en säng. En läkare anländer efter ytterligare en timme med beskedet. Just, PUNGVRED.
Min pungkula hade snurrat runt sin egen syretillförsel & blivit "strypt" och vätskefylld. Dom hade skurit upp pungsäcken. tagit ut båda kulorna. snurrat dem tillbaka. Stoppat in dem igen. Sytt fast dem i pungsäcken och sytt igen...
Så mina pungkulor sitter alltså fastsydda i pungsäcken för att förhindra återfall. *Tacksam*
Nu smäller jag i mig painkillers och kan knappt gå.... Sjukskriven i 2 veckor pga "pungvred"
Ta det som en varning. Ni killar som läser detta har förmodligen förståelse för den här smärtan....
// Pukalo
I Torsdags kväll satt jag hemma hos en vän & spelade TV spel och tog det verkligen lungt.
När jag reser på mig känner till min förskräckelse en enorm smärta direkt från min högra pungkula. När stått upp ett tag börjar det kännas bättre. Men jag blir mätbart orolig. Det dröjde cirka 10 minuter innan jag beslutade mig för att gå. I trappan ner hände det igen. Fast nu var det mer konstant smärta. Som en pungspark. Det drog upp i hela magen. Jag kände efter, min högra pungkula var svullen som en apelsin (ingen som helst överdrift för jag understryka)
Jag sprang ner sista biten. Vinkade in en taxi. Raka vägen till St:görans. Full rulle
Jag anlände till akuten, sprang in som en riktig apa o bara skrek. Jag vart hänvisad till kirurgakuten . Där hänvisade dom in mig på ett rum med en säng med sånt där ocharmigt papper som lakan. Där lade jag mig. Efter 2 minuter hade jag fått 5+5 mg morfin och kände mig lagom fin. Började skämta lite om situationen. Det kom en läkare och rekommenderade mig att ta av mig byxorna. Sagt & gjort. Byxorna åkte ner varvid läkaren utbrast. "HERREGUD, DU HAR ONT GRABBEN"
Direkt upp på operation. Nersövd & hela den baletten.
Vaknade upp 4 timmar senare på intensiven/uppvaket på St:görans. Då var jag mest snurrig & ville bara dricka vatten. Efter cirka en timme var jag upprullad på en avdelning där jag hamnade i en säng. En läkare anländer efter ytterligare en timme med beskedet. Just, PUNGVRED.
Min pungkula hade snurrat runt sin egen syretillförsel & blivit "strypt" och vätskefylld. Dom hade skurit upp pungsäcken. tagit ut båda kulorna. snurrat dem tillbaka. Stoppat in dem igen. Sytt fast dem i pungsäcken och sytt igen...
Så mina pungkulor sitter alltså fastsydda i pungsäcken för att förhindra återfall. *Tacksam*
Nu smäller jag i mig painkillers och kan knappt gå.... Sjukskriven i 2 veckor pga "pungvred"
Ta det som en varning. Ni killar som läser detta har förmodligen förståelse för den här smärtan....
// Pukalo