Vill bejaka min katts jaktinstinkt så han kan skaffa föda på egen hand.

Man kan inte styra vare sig djur eller människor vart man vill, alla varelser som tänker har fortfarande fri tillgång till sina egna tankar och tvingar du någon så har du inte vunnit någons respekt. Vill man ha respekt så måste man ge respekt, och det gör man bla. genom att visa hänsyn.
Varför jag ens bemödar mig att svara dig vet jag inte, jag tror fortfarande att du trollar men risken finns att du bara är dum i huvudet.
Tar du pälsen från en riktig råtta så börjar förruttnelseprocessen genast när råttan dör. En katt vägrar äta eller leka med kadaver. Efter några timmar är den döda råttan ett kadaver. De leksaker som har päls består av "konserverad" päls.

Absolut. Men även människor eller djur som har tillgång till egna tankar kan lära sig att ålyda en herre i alla fall. Jag är inte för att tvinga fram respekt hos djur eller människor. Respekt som är tillkommen genom rädsla är inte riktig respekt. Jag vill att min katt ska vara fullkommit trygg med mig, katten ska må bra, inte lida av några fysiska eller psykiska sjukdomar, katten ska inte ha brist av något. Inte kärlek eller respekt, inte mat eller aktiviteter. Jag vill ha en jägare och jag vill hjälpa katten på traven att bli en extravagant jägare. Hur får du det till att jag vill den illa? Genom att tillgodse den med den trygghet jag erbjuder och samtidigt sätta ner foten då den gör fel så kommer den utveckla en ömsesidig respekt till mig, där även jag möter katten med respekt.

Skulle jag märka att katten far illa av detta skulle jag givetvis avbryta skiten. Just nu ligger en fullvuxen katt i mitt knä och spinner, den satan gjorde illa mig ordentligt då den bestämde sig för att klösa i mitt skrev. Kastade jag den i väggen? Vred jag av nacken av den? Nej! Jag tog bort tassen och lät den ligga kvar för jag är snäll.

Varför ska du få det att låta som att jag är en sadistisk självisk djurplågare för?

Utmärkt att du är snäll mot din katt annars hoppas jag den blir fråntagen från dig. Helt besynnerligt att du påstår dig ha katt och ändå inte veta något om dem. Varför jag tycker att du är självisk beror på att du har själviska tankar om hur du vill uppfostra en kattunge.

Jag har ingen katt. Jag är hos min tjej och hon äger en katt. Är dock uppväxt med katter så vet lite om dessa, därav vet jag även att man kan träna dem i stort sett dit man vill.

Är inte alla med tamdjur själviska? Du skaffar ju det för egen vinning eller hur?

Vad har du för djur? Skaffar du dessa för att hjälpa dem eller för att du tycker om dessa? Indirekt blir det för självisk vinning, det måste du ju förstå.

No shit, Sherlock........skillnaden mellan en vettig djurägare och dig är att man månar om djurets naturliga behov så långt det går, du har fantasier som är onaturliga. Därmed inte sagt att kattungar som vuxit upp utan kattmamma inte finns, men de har alla en hög risk för att bli missanpassade. Du babblar om att du vill ha en psykiskt stabil katt som vet hur man jagar och beter sig som katt, då låter man katten växa upp med sin kattmamma och syskon.

Lägg ner nu. Sherlock? Du är inte smartare än mig då du skriver sådana saker. Så en katt mår alltså bra vid dig, instängd och beroende av dig. Beroende av att få födan utav dig och inte skaffa den själv. En katt är ett vildjur i grunden och dessa mår aldrig bra av att tämjas. Så låtsas inte som att du är bättre än mig!

Men om vi stryker "vem som är bättre än vem" ur diskussionen och återgår till topic då.

Ska jag låta kattungen ha kontakt med sin mamma och sina syskon? Ska jag kanske ta den ifrån dessa ibland och träna den lite extra på möss (senare råttor, kanske fåglar?) för att få den att bli starkare.

Så att du vet. Jag vill inte plåga någon katt. Jag kommer dock genomföra detta experiment om ca 4 månader. Så vill du värna om kattens bästa välbefinnande så tipsa mig om de mest korrekta metoder som passar min sak och som du tycker hjälper katten mest. För nu ger du mig ingenting konstruktivt som jag kan använda utan du kör mest på moralkakor som inte kan introduceras för varken mig eller katten.

Om du skaffar en katt så är det din förbannade plikt att se till att den dagligen får sin mat. Du skall även sätta en pingla på hans halsband så han får svårare att fånga fåglar. Katter dödar miljoner vilda småfåglar årligen i Sverige. Det är för djävligt. Han jaktintinktsstimulation kan du ge honom genom att köpa pingpongbollar och slänga ut i hela lägenheten.

Håll katten proppmätt så den inte tar vilda fåglar!

Mata han dagligen flera ggr med allt du kan få i honom. Fysiskt alltså; tryck i maten i katten när den inte vill äta mer. Då borde den bli stor. Sy/köp en dragsele med en ögla på ryggen. I öglan fäster du en lina till en vikt som han får slita lite för att dra omkring på. Öka vikten succesivt. Du har nu fått en bra grund för en jaktkatt. Det är så här man tränar jakthundar. Var glad att du slipper lydnadsmomenten och de rasspecifika jaktträningsmomenten. Nästa steg är konditionsträning. Kanske cykla med honom i en hundfjäder med koppel till sele? Kan ju vara ide att dumpa av honom vid närmaste hundgård eller brukshundsklubb och låta honom ta sig hem själv efter att han skakat av sig alla jakthundar?
Glöm inte vätskebalans samt uppvärmning innan jakt så att han inte sliter ut leder och skelett i förtid och blir en värdelös ehm jaktkatt. Skotträning; ta med han till skjutbanan och låt han sitta i bilen medans du går och pangar. Ligger han och skakar kan du lika gärna skjuta han med en gång. Skakar han inte så låt han befinna sig i närheten när Benke brakar på med 338:an eller gammel-Arvid med 9,3x74r. När marken skakar vet man om det är något att ha i djuret...

Du tolkar text som en gles kratta, Du skriver -vi har alla djur för vår egen vinnings skull. Jag håller med detta uppenbart självklara faktum och skriver no shit....för det låter som att du nyss kommit på det och tyckte du var jättesmart.

Hej Von.Larsson!

Jag tror att du skulle ha gillat en kattunge jag hade för några år sedan ...
Han jagade glatt rådjur om han fick chansen!
Visserligen var hans entusiasm betydligt större än hans framgång - men attityden var det inget fel på!

Denne lille rackare växte upp tillsammans med sin mamma och syskon + stor kärlek från människor.
Vi gav den ingen särskild jaktträning, det fanns ju proffstränare (kattmamma).

Jag tänker faktiskt svara allvarligt, även om vissa saker du skriver gör mig tveksam till att du haft djur tidigare. Jag menar absolut inget illa men det du planerar är väldigt svårt.

För det första, djur som blir tagna för tidigt från sin mor blir psykiskt ostabila och det yttrar sig ofta i djur som får seperationsångest, och blir för beroende av ägare, inte på ett positivt "den lyder mig bättre" sätt utan att den måste få stöd från ägaren och blir orolig annars. Detta för att den inte gått igenom den vanliga processen med uppväxt och bortstötande som sker om djuren skulle växt upp i det vilda. Samt att det inte lär sig vara katt eftersom den inte vuxit upp med en annan katt = den blir en sämre jägare bland annat
Sen är det öht svårt att få kattungar att överleva om de inte har en mamam som matar dem den första tiden eftersom de ska ha mat och tillsyn OFTA. Vi snackar löjligt ofta. Typ varannan timme ska de ha mat och de ska alltid ha det varmt och gott. Du kan glömma att sova om du vill ta hand om en nyfödd kattunge själv.

Dvs. vill du ta en katt tidigare från mamman för att göra den till en bättre jägare är en dum ide.

Sedan något som typ ingen tagit upp är att om du inte matar din katt är det stor risk att katten helt enkelt flyttar hemifrån och går till någon annan som ger den mat. Detta är inte alls ovanlgit och jag känner många som fått katt på det sättet.

Nej, vill du verkligen ha en jägarkatt skaffa en savannah (savannh?) katt. Dyr som attan men väldigt mycket vilddjur.