[WW2] - "De rena förintelselägren" (Treblinka II, Belzec, Sobibor och Chelmno)

Först alltså något om Belzec-rättegången i München 1963, se http://deathcamps.org/belzec/belzectrials.html . Det är riktigt att endast en av de åtalade blev dömd till fängelse, 4 1/2 år, men detta torde ha berott på den stränga västtyska rättvisan. Det fanns ju knappast några överlevande från Belzec och av de två som kallades var den ene för sjuk för att delta och den andre kunde inte säkert identifiera någon av de åtalade. - Dock: Fem av de där frikända sattes inte på fri fot efter rättegången utan överfördes till en rättegång om dödslägret Sobibor under 1965 i Hagen. Där blev två av dessa dömda till 4 resp. 3 års fängelse och de andra tre frikända.

Oberhauser vägrade väl inte att tala under rättegången, hans vittnesmål finns ju i mitt tidigare inlägg!

Bevisläget när det gällde massmorden i Sobibor var mycket gynnsammare, eftersom en rätt omfattande flykt därifrån lyckades under hösten 1943 (varefter lägret stängdes) med ett flertal vittnen. Bl.a. detta medförde att av de andra åtalade en dömdes till LIVSTIDS fängelse och två andra till 8 resp. 3 års fängelse. En av de mycket belastade begick självmord inför rättegången. De övriga frikändes, men även deras berättelser omtalade klart vad som förekom. Se http://deathcamps.org/sobibor/sobibortrials.html .

Betr. rättegången om dödslägret Treblinka 1969-70 finns också ett rikt material. Det sammanfattas på ett utmärkt sätt i Gitte Sereny´s bok "Inför Avgrunden". Och att dieselavgaser är användbara vid massdödande är omvittnat, även om det även i ett slutet rum tar en förhållandevis lång tid, upp till en halvtimme. Det förekom också i Sobibor och Treblinka. Det är även omvittnat att c:a 90.000 judar gasades ihjäl i bussar/skåpbilar i koncentrationslägret Chelmno.

Bakgrunden till allt detta var alltså, som jag påvisade i ett inlägg under denna tråd nr 151 från 12.12 http://forum.flashback.info/scandina...&page=11&pp=15 "att nazisterna helt enkelt inte orkade skjuta ihjäl alla". Det gick inte heller att hemlighålla. De hade efter angreppet mot Sovjetunionen sommaren 1941 skjutit ihjäl c:a 1 miljon judar, män, kvinnor och barn, och badade praktiskt tagt i blod. Men det återstod alltså åtskilliga miljoner....Vad man skulle ha för samvetsbetänkligheter mot att gasa ihjäl återstoden vet väl bara revisionisterna....Och det hade de inte heller!! Personalen kom f.ö. i stor utsträckning från den s.k. T4-aktionen, alltså avlivningarna av c:a 150.000 handikappade, där gas i stor utsträckning användes, vilket förhållande ofta framkommer vid rättgångarna.

Så det råder ingen tvekan om att Dr Wilhelm Pfannenstiel visste vad han talade om i sitt ovan omnämnda vittnesmål under http://www.vex.net/~nizkor/ftp.cgi/c...c//pfannen.001

Han har f.ö. återkommit med samma vittnesmål även vid andra rättegångar, se http://shamash.org/holocaust/denial/testimony.txt som också innehåller vittnesmål av några andra åtalade för massgasningarna i dödslägren, bl.a. vid Belzec och Sobibor.

Dödsstraffet var avskaffat i Väst-tyskland vid denna tid och som sagt beviskraven stränga.Och det finns hur mycket dokumentariskt material som helst om denna fruktansvärda tid under andra världskriget, se t.ex.
http://www.holocaustdenialontrial.co...g003.asp#5.2.2 och http://www.holocaustdenialontrial.co...g004.asp#5.2.2 och
http://www.holocaustdenialontrial.co...g005.asp#5.2.2

Klickbara länkar, på den sistnämnda webbsidan följande:

5. Evidence for the Killing of Jews through Gas in Chelmno, Semlin, and the Camps of Operation Reinhard (Belzec, Sobibor, Treblinka)

5.1 Documentary Evidence for the Emergence of a Program to Kill the Jews of Europe.

5.2 Documentary Evidence Concerning the Gassing of Jews at Semlin, Chelmno, and on occupied Soviet territory in gas vans

5.2.1. Semlin

5.2.2. Chelmno

5.2.3. Einsatzgruppen on Soviet territory

5.3 Documentary Evidence concerning the Operation Reinhard Camps of Belzec, Sobibor, and Treblinka

5.4 Eyewitness Testimony concerning Gassing at Belzec, Sobibor, and Treblinka

5.4.1. German visitors

5.4.2. German camp personnel

5.4.3. Non-German guards

5.4.4. Nearby Poles

5.4.5. Jewish Escapees

5.5 Documentary Evidence concerning Atkion Reinhard (alternatively spelled Reinhardt)

Den som sammanställt dem är alltså den kände brittiske historikern Christopher Browning med bl.a. boken "Helt vanliga män - reservbataljon 101 och den slutliga lösningen".

Dock: Man måste säga att det västtyska rättsväsendet behandlade dessa svåra krigsförbrytare alldeles för milt, som f.ö. ofta blev dömda till endast medhälp till mord istället för mord. Men de hade oftast ett skickligt försvar, som bl.a. gick ut på att när det inte fanns några konkreta vittnesmål som knöt dem till en viss gärning, det inte kunde vara brottsligt att bara ha varit "närvarande" vid verksamheten i dödslägren (!).

Straffmätningen skärptes dock rätt avsevärt vid den stora Auschwitzrättegången 1964-65, där flera av de tilltalade dömdes till långa fängelsestraff, som mest 14 års fängelse; dock förekom också där märkvärdiga frikännanden på ovan angiven grund.

Du menar den om Malmedy-massakern på amerikanska krigsfångar och Dachaurättegången?. Jo idag gick det bättre, se http://www.scrapbookpages.com/Dachau...assacre04.html , men ibland är det enda sättet att klicka på den cachade sidan.

Lägger in en liten fotnot här: Waffen-SS är den "väpnade grenen" av SS och användes mestadels i de rena krigsinsatserna.
Det finns dock ett flertal exempel på brott mot krigsförbrytelser, med detta vill jag ha sagt att alla soldater i Waffen-SS inte är krigsförbrytare.

Schluch och Bolender, och så vitt jag vet de fem övriga som frikändes, "erkände" ju att de deltagit i mördandet av hundratusentals judar i Belzec (via en av de mer långsökta metoder man kan tänka sig...): "bevisläget" var alltså inte alls så pjåkigt, eller hur? Du har ju själv citerat deras "erkännande", vilket var en förutsättning för att de skulle komma så lindrigt undan ("bekräfta myten, för den goda sakens skull, men trilskas ni ser det inte så ljust ut för er personligen", kan man sammanfatta de argument som tillämpades bakom kulisserna i dessa skådeprocesser).



Oberhauser teg under själva rättegången.


Jag har Serenys bok och har talat om dess fullständiga brist på tillförlitlighet i den låsta tråden. Kommendanten Stangl befann sig alltså i fängelse efter att 1970 ha nekat till det han beskylldes för vid Treblinkarättegången. Sereny genomförde sammanlagt 70 timmar av intervjuer (utan att spela in vad som sades eller ha något vittne närvarande!) med Stangl, som överklagat domen och väntade på prövning av sitt ärende i en högre instans. När Sereny besökt honom för sista gången går då gubbrackarn helt överraskande och dör, varpå Sereny kan publicera sin roman som låtsas vara historia utan att riskera att Stangl skulle bestrida de "erkännanden" hon lägger i hans mun. Helt satans otroligt att man kan ta Sereny på allvar! Hennes övriga "vittnen" är också oerhört tvivelaktiga, bl.a. tågmästaren Zabecki, som påstod sig veta
"exakt hur många judar som dödats" i Treblinka. I boken så "vet" Sereny att det var mer än en miljon, i baksidestexten av den svenska utgåvan har redan drygt 100.000 av dessa fallit bort...Det är inget historiskt verk, men suggestiv propaganda för den som bara väntar på att få obevisade påståenden presenterade som en obestridlig och icke ifrågasättbar "moralisk-religiös" sanning. Genom att företa en omsorgsfull arkeologisk undersökning av marken i Treblinka II skulle de flesta frågetecken kunna rätas ut: men det tillåter inte Holocaustkultens väktare, lika lite som de tillåter att lögnaktiga vitttnesmål förevisas i all sin erbarmliga absurditet, exempelvis Samuel Rajzmans om Treblinka (han var den ende som dök upp i Nürnberg 1946 för att fantisera om Treblinka II...han fick dock aldrig någon fråga om hur dessa "gaskammare" fungerade, kanske för att man ännu inte klurat ut vilken version man skulle förkunna om Treblinka: dieselgaskammare, ångkokarkammare, "vacuumkammare", elchocksbassänger, förtärda levande av osläckt kalk osv., det fanns så mycket att välja på ):

http://www.ukar.org/nuremb01.html

"---A. When the person came out from the trains, they really had the impression that they were at a very large station from which they could go to Suvalki, Vienna, Grodno or other places.

Q. And what happened later on to these people?

A. These people were taken directly along the Himmelfahrt Strasse to the gas chambers.

Q. And tell us, please, how did the Germans behave while killing their victims in Treblinka?

A. If you mean the actual executions, every German guard had his special job. I shall quote only one example. We had a Scharführer Menz, whose special job was to guard the so-called "lazaret." In this lazaret were exterminated all weak women and little children who had not the strength to go themselves to the gas chambers.

Q. Perhaps, witness, you can describe this lazaret to the Tribunal?

A. This was part of a square which was enclosed by a wooden fence. All women, aged persons, and sick children were driven there. At the gates of this lazaret, there was a large Red Cross flag. Menz, who specialized in the murder of all persons brought to this lazaret, would not let anybody else do this job. There might have been hundreds of persons who wanted to see and know what was in store for them, but he insisted on carrying out this work by himself. Here is just one example of what was the fate of the children there. A ten-year-old girl was brought to this building from the train with her two-year-old sister. When the elder girl saw that Menz had taken out a revolver to shoot her two-year-old sister, she threw herself upon him crying out and asking, "Why do you want to kill her?" He did not kill the baby, he threw her alive into the oven, and then killed the elder sister.

Another example: They brought an aged woman with her daughter to this building...

... the latter was in the last stage of pregnancy. She was brought to the lazaret, was put on a grass plot, and several Germans came to watch the delivery. This spectacle lasted two hours. When the child was born, Menz asked the grandmother, that is the mother of this woman, whom she preferred to see killed first. The grandmother begged to be killed instead. But, of course, they did the opposite; the newborn baby was killed first, then the mother, and finally the grandmother.---"

Och sådant här jävla nonsens och skräckelsvammel ska respekteras som "ögonvittnesuppgifter" och historisk sanning?! Grundvalen för hela myten om Treblinka II...


Trött gammal sovjetpropaganda, och det enda du gör är ju att klistra in dina flera gånger motbevisade lösa påståenden i ett desperat hopp om att ingen ska orka undersöka tjollerpratet ordentligt. Se tråden om die Einsatzgruppen om avrättningarna i samband med partisanbekämpandet.


Tämligen utförligt belagt i den låsta tråden varför och under vilka omständigheter Pfannenstiel inte såg någon annan utväg än att vagt "bekräfta" den sinnessjuke Gersteins förvirrade amsagor...Gerstein hade av någon outgrundlig anledning påstått att Pfannenstiel varit med honom i Belzec, ett läger Pfannenstiel uttryckligen sade att han inte besökt (vid I.G.Farbenrättegången 1947). 1950 ställdes så ultimatum till Pfannenstiel: vill du bli "denazifierad", förklarad skuldfri, så försök att ge någon sorts allmänt stöd åt Gersteins galenskapsyttranden i frans fångenskap innan han likviderades eller begick självmord (oklara omständigheter kring Gersteins död sommaren 1945).


Hade man väl sagt A fick man vackert säga B i dessa häxprocesser, annars var man själv att betrakta som en häxa och åkte på ett hårt fängelsestraff.


Var det inte så att den som dömdes till 14 år vid Frankfurträttegången släpptes helt diskret nästan omedelbart efter att skådespelet var över?

Jag hittade just en tråd som dryftar Belzec på Axis History Forum, där "båda sidor" får komma till tals, vilket alltid är att föredra (men något Shoahfanatikerna överallt vill hindra):

http://forum.axishistory.com/viewtopic.php?t=202

Vill påpeka att Varg-Olle (som jag försökt nå med PM om det) faktiskt missat en rätt väsentlig sak angående Auschwitzprozessen: Förutom fängelsestraffen han nämnde dömdes alltså 6 av de anklagade, främst SS-män, till LIVSTIDS FÄNGELSE.

Se t.ex. http://www.klick-nach-rechts.de/pres...itzprozess.htm

Tack, Dr Mabuse!

Och vad jag kan se så nekade dessa inte heller till direkt till anklagelserna utan försvarade sig med att deras delaktighet inte varit så stor som det påståtts och att de bara lydde order. Ungefär som i de andra krigsförbrytarrättegångarna.

Men man får väl som Ezzelino förmoda att de blev tackade för sina falska bekännelser (?) av domstolen, även om det den här gången råkade bli livstids fängelse.....

Olle och Mabuse: Har ni någon bra förklaring till varför Höss adjutant Robert Mulka, dömd till 14 års fängelse i Frankfurträttegången, ser ut att ha släppts fri "av hälsoskäl" fyra månader efter att domen fallit?

http://www.ety.com/tell/awitz3.htm

"---Nun mag man einwenden, dass beim Frankfurter Auschwitz-Prozess von 1963-1965 gewiss nicht gefoltert wurde und dass dennoch die meisten Angeklagten die Existenz der Gaskammern zugaben. Dieser Einwand erledigt sich von selbst, wenn man sich vor Augen hält, dass jene ehemaligen SS-Leute, die das Spiel der Anklage mitmachten und das gewünschte Auschwitz-Bild durch ihr Geständnis bestätigten, durchwegs sehr milde Urteile erhielten. Der Hauptangeklagte Robert Mulka, dem besonders viehische Greueltaten "nachgewiesen" worden waren, die er allesamt eingestand, kam bereits nach vier Monaten "aus Gesundheitsgründen" frei! Mit solchen Tricks sorgte der "freieste Staat der deutschen Geschichte", die BRD, für die Zementierung des von den Siegern diktierten Geschichtsbilds! - Zu diesem Thema lese man Wilhelm Stäglichs Meisterwerk Der Auschwitz-Mythos (31).---"

http://www.vho.org/GB/Journals/JHR/1...ll153-162.html

"---Moreover it is not true, as Sereny implicitly asserts, that this logical dilemma no longer holds when the defendant is serving a life sentence. If he is seeking pardon or parole, he would not try to overturn what has already been decided in court; that is not the way pardon or parole works. For example, at the Frankfurt "Auschwitz trial" of 1963-1965, so monstrous were the supposed deeds of Robert Mulka that many thought his sentence to 14 years at hard labor unduly light. Then, in a denouement that would amaze all who have not studied this subject closely, Mulka was quietly released less than four months later. However, if Mulka had claimed in any plea (as he could have truthfully), either at his trial or afterwards, that there were no exterminations at Auschwitz and that he was in a position to know, then he would have served a full life sentence in the former case and the full fourteen years in the latter, if he lived that long.---"

En redogörelse för det lilla som är känt om Chelmno (Kulmhof), det läger där ett tydligen okänt antal judar sägs ha gasats i mystiska gasvagnar:

http://vho.org/tr/2003/4/Weckert400-412.html

"---This article does not present revisionist research results. It merely repeats the reproaches and accusations, which are connected with the complex Kulmhof/Chelmno. Similar to the authors quote, I have no intention to deny or to minimize mass crimes. I simply conclude what every reader will understand after he has studied the arguments submitted: The research situation about this topic is still completely unsatisfying. Questions and doubts raised by the contradictory contents of the works published so far merely nurture the distrust of the skeptics in this type of description.

Historiography is about researching historic occurrences and courses of events. It is my desire that this should also apply to the events at Kulmhof/Chelmno.

1. Introduction

"---According to mainstream sources, a small town in Poland, about 50 km north-west of Lodz, was a terrible extermination camp of the National Socialists: Kulmhof, or Polish Chelmno. An unknown number of Jews were allegedly brought here for the sole purpose to be killed. Contrary to other German camps, the victims here allegedly did not even have the chance to survive in some work commando. The Jewish work commando, which existed here as well, had only the task to put the corpses of their murdered brothers into the ground in gigantic mass graves or to cremate them. After the work was finished, the so-called gravediggers were murdered themselves. The three or four survivors of Kulmhof/Chelmno claim that they owe their survival to the fact that they could escape.

The scheme, as described to us in Massentötungen, is very simple: The Jewish population of Lodz and the surrounding area were transported via railroad to the vicinity of Kulmhof, then continued to Kulmhof itself by truck. At Kulmhof, an SS-unit had converted the former palace building into a killing station. The victims entered the building, undressed, and walked through a basement passage straight into a gas truck, which was parked close to a side exit. After the truck was filled with people, the doors were closed, the engine started, and the exhaust fumes, which were piped into the interior, killed the victims. Afterwards, the truck drove to a small forest, where a Jewish work commando emptied the truck and first stacked the corpses in large pits, but later cremated them in self-made 'ovens' erected just for that purpose. The ashes were scattered, buried, or poured into the rivers Ner or Warthe.---

The number of people who fell victim to the extermination actions in Kulmhof/Chelmno is not known. The various statements differ by hundreds of thousands and are as follows: 11,000 (Reitlinger, p. 101), 34,000 (Delarue,[37] p. 257); 54,990 (Faschimus - Getto - Massenmord,[38] p. 285); at least 100,000 (Klee, p. 371); more than 100,000 (Hilberg, Destruction, p. 572); 150,000 (Hilberg, Vernichtung, p. 604); at least 152,565 (Massentötungen, p. 145); 300,000 (Höhne, p. 431); more than 300,000 (Massentötungen, p. 145); 349,000 (Dawidowicz, Krieg, p. 139; Nellessen, p. 57); at least 340,000 (IMT, Vol. VIII, p. 364); 360,000 (Gilbert,[16] map p. 169).---

According to my knowledge, no efforts were undertaken after the Kulmhof trials to subject the claimed events to a thorough investigation. An extermination camp, which arguably caused the death of up to several hundred thousand victims, had to leave traces behind, which can be found. The purpose of this essay was to point to this gap in historiography."

Ingrid Weckert behandlar även Chelmno i en essä i samlingsverket Dissecting the Holocaust, en essä jag kanske får anledning att återkomma till.

Om vi nu granskar den stora Holocaustprofetportalen Nizkors redogörelse för "de rena förintelselägren" så är jag övertygad om att åtskilliga märkligheter kommer att uppdagas...Och se! redan på introsidan försöker man hypa upp offersiffran i Belzec från de hopfantiserade 600.000 till mer än en miljon.

http://www.nizkor.org/faqs/reinhard/

"There is much discrepancy about the number of cremation pyres. Witnesses mention 1-4 while the SS at their trial in Munich 1963-64 admitted to only two being used, each one measuring 5 m x 5 m. The first was constructed in mid-November 1942 and the second during the first week of December, but the SS were not asked where the pyres were located in the camp and they did not offer the information. According to SS testimonies, at least 600,000 corpses were cremated on these two pyres between November 1942 - March 1943. If we accept that only two pyres were used to cremate at least 600,000 corpses, and only a part of the total number of corpses were actually exhumed and cremated - as demonstrated by the 1997-98 investigations -- then the total number of victims must be considerably higher than the presently accepted figure of 600,000. Similarly, if more than two pyres were in use, e.g. 3-4, during the five month period of the exhumation/cremation operation, the number of corpses cremated could have been doubled. It is therefore possible -- and in agreement with the total stated by Alojzy Berezowski, the Polish station master at Belzec, and others that the final death toll of the Belzec extermination camp is in the region of one million victims."
(Terenza, M. Report on the Archeological Investigations at the Site of the Former NAZI Extermination Camp in Belzec, Poland, 1997-98. p.29-30)"

Sinnesrubbade spekulationer av Tregenza, som snabbt skulle kunna klaras upp genom att gräva upp fälten och se hur mycket människoben och hur många människotänder man hittar där: om rabbinerna bara tillät, men det kan ni ju drömma om..."Belzecexperten" heter alltså Michael Tregenza, inte Terenza, som någon förvirrad individ på Nizkor tydligen fått för sig. En utförlig analys av de provborrningar som gjordes i Belzecområdet 1998 har gjorts av Carlo Mattogno i hans bok om Belzec, jag citerade därifrån och länkade till den i den nu låsta tråden "Förintelsen - vi erkänner att vi ljugit". Mattognos bok finns som gratis download på http://vho.org/download/ (skriv in "visitor" och "download" efter att ha klickat på länken).

Varför vill då Förintelsefanatikerna hypa det påstådda antalet döda i "de rena förintelselägren" så mycket som möjligt, samtidigt som de vägrar undersöka marken grundligt eller tillåta någon annan att göra det? Naturligtvis är huvudskälet en desperat strävan att hålla fast vid den sedan länge helt diskrediterade men heligförklarade Sex Miljoners-siffran ( http://www.yadvashem.org/ ), efter att de fyra miljonerna dödade i Auschwitz blivit till några hundra tusen omkomna och den 1,5 miljon som i Nürnberg 1946 accepterades som dödssiffran för Majdanek krympt till någonting mellan 50.000-250.000.

Mattognos och Grafs Treblinkastudie är oändligt avslöjande för hur lättsinnigt den "officiella versionen" umgåtts med bevisbördan, och hur alla hårda bevis för att Treblinka II skulle ha varit ett "utrotningsläger" helt enkelt saknas. i kapitel 3 redogör de för de misslyckade (samt ytliga och bristfälliga) sovjetiska och polska forensiska undersökningarna efter krigsslutet:

http://www.vho.org/GB/Books/t/4.html

"---In her previously cited report, Rachel Auerbach spoke pompously of "physical evidence" and "corpora delicti." But actually neither the Soviets nor the Poles uncovered even the slightest scrap of proof that Treblinka II operated as an extermination camp. The Soviets, in their report of August 24, 1944 - cited in section 1 of this chapter - saw themselves compelled to make the following admission:

"At the present it is difficult to uncover the traces and secrets of this oven for the cremation of people, but based upon the available data, one can picture it."

Even the investigations performed by Łukaszkiewicz proved to be a complete failure in terms of this central question. He arranged excavation at a quite definite spot in the camp where, according to the witness S. Rajzman, a mass grave was located, but discovered nothing of the kind. He had trenches dug, 10-15 m long and 1.5 m deep, at the places where, according to witnesses, the two alleged buildings for gassing had stood, yet merely encountered "undisturbed layers of earth." To be sure, he did find skulls, but without wounds from shooting. All the evidence examined by him (coins, documents, rags, containers, remnants of various objects) show merely that there was a camp at that place, and the human remains as well as the ashes prove only that bodies were buried or cremated in the camp. Nothing produced even the trace of evidence for a mass murder, to say nothing of such a crime committed against several hundred thousand people.---"

Användes dessa undersökningar i Nürnbergrättegången, eller hade man utfört en ny undersökning till detta? Var det enbart vittnesmål som användes som "bevis"?

Nej, några andra undersökningar än dessa gjordes inte, och vittnesmålen i fallet Treblinka är ju ett dåligt skämt:

http://www.ukar.org/nuremb01.html

Sedan glömdes Treblinka till slutet av 60-talet och skåderättegångarna, men någon undersökning av marken gjordes inte. Dock hade fler "ögonvittnen" nu spontanalstrats, och de slapp förstås undan varje korsförhör (vem vågar ifrågasätta en "Holocaust survivor", tänk om han eller hon traumatiseras ytterligare av obekväma, exakta, tekniska frågor? )