En grammatikfråga (svenska)

Jag fick häromdan en grammatikfråga som jag inte kunde ge ett bra svar på.

Jämför:

1. Jag åker till Tyskland på fredag.
2. Jag åker till Tyskland fredagmorgon.

Varför är det OK att inte (nödvändigtvis) ha någon preposition (på) framför fredagmorgon i exempel nr 2 medans i exempel 1 måste man ha en (på) där?

Är det någon skillnad mellan fredag och fredagmorgon som tidsadverbial som gör att det blir så?

Mycket bra fråga.

Samma sak gäller ju också tex:
Jag åker till Tyskland november månad.



Grattis till första inlägget!

Det är nog en vanesak. Jag skulle inte godkänna mening 2 annat än i talat vardagsspråk. Fundera på följande:

- Fredag åker jag till Tyskland.

Själv skulle jag särskriva alternativ 2:

Jag åker till Tyskland fredag morgon.

Det är jämförbart med följande konstruktion utan preposition eller konjunktion.

Jag tar tåget klockan elva.

Varför måste man inte säga?

Jag kommer att ha intagit min plats på tåget när klockan slår elva.

Ett enkelt svar på din fråga är att »fredag morgon« har tydligare karaktär av tid än en lös »fredag« som i första hand är en av veckans sju dagar. Vi använder mängder av förenklade och förkortade uttryck, som egentligen är tvetydiga. Att alltid uttrycka sig entydigt är dels opraktiskt, dels omöjligt.

Om man istället säger:

Jag åker till Tyskland på fredag under morgontimmarna.

så återstår det att definiera om dessa är 04:00 – 11:59 eller vad. Märkligt nog kan »under morgontimmarna« inträffa tidigare än »på morgonen« som möjligen är 06:00 – 10:59.

Mycket märklig sammansättning. Jag skulle inte uttrycka mig så. Varför ska du in med "månad" i slutet av meningen. Alla vet väl att november är en månad.

- Jag åker till Tyskland i/under november.

Jag vet inte varför, men jag har sett det användas.

Googla "november månad" så får du se.

Det är också ett förkortat uttryck, rimligen med följande innebörd:

– Jag åker till Tyskland och stannar där under en tidsrymd som sammanfaller med kalendermånaden november.

Även den harangen är ju odefinierad vad gäller året. Är det 2012 som gäller? Om yttrandet fälldes i september 2011 så gällde det troligen år 2011. Välkommen hem, i så fall.

Hmmm jo det är ju sant. Har inte tänkt på den annorlunda betydelsen.

Ok, tack!

Om det här att särskriva fredagmorgon -> fredag morgon, är det nån konceptuell skillnad mellan dem eller är det ens OK att säga "jag åker på fredag(s)morgon", hopskrivet alltså? Svenska är inte mitt första språk så jag har inte de här grejerna i ryggmärgen så att säga

http://sv.wiktionary.org/wiki/fredagsmorgon

Jag vet inte om "fredagsmorgon" är korrekt någonstans, men om det är det så får jag vibbar av att det betyder en godtycklig fredag, och att det inte går att använda så som du exemplifierat.

Okay. Tusen tack!

Hur är det med:

Fredag morgon var vacker?
Fredag(s)morgon var vacker?

Har preteritum nån inverkan på dina vibbar?

Formen fredagsmorgon/fredagmorgon passar kanske bäst med artikel, obestämd eller bestämd:

– Han fick beskedet en fredagsmorgon strax före midsommar.
– Den fredagsmorgonen var strålande vacker. (redigerat tillägg enligt nedan)

Där skulle jag inte särskriva, men det är mer känsla än kunskap. Vi skapar var och en vår »ryggmärg« i form av idiolekt.

Särskrivet »fredag morgon« om framtid kan tolkas som en förkortning av »på fredag på morgonen«. Om detta sägs en torsdag så kan sammanhanget peka på att det gäller fredag om åtta dar. Lyssnaren har anledning att tänka att »i morgon på morgonen« skulle användas om det gäller just i morgon. Det här är mera semantik och konventioner än grammatik.

De är nära likvärdiga. Möjligen har »fredag morgon« lite starkare karaktär av abstrakt tidsspann, exempelvis i motsats till torsdag eftermiddag. Fredagsmorgon (min stavningsrådgivare vill ha foge-s) har mera karaktär av konkret substantiv. Det kan man förstärka med bestämd form:

Den fredagsmorgonen var strålande vacker.

PS: Nu ser jag att jag kom tvåa på den.