Skälig lön, hur göra? Känner mig "frivilligt" utnyttjad.

Jag:
Autodidakt gymnasiedropout, mellan 25 och 30, bosatt på mindre ort i Mellansverige. Skriver 1.8 på HP utan nattsömn och frukost. Intelligent klart över medel enligt psykologer, kollegor, vänner, nära och kära. Diverse halvklara diagnoser, bipolär/AD(H)D. Har svårt att säga nej och vill ha bekräftelse likt en alkis vill ha sprit.

Min arbetsplats:
Teknikföretag, branschledande enligt kunderna, 10-20 anställda varav 4-5 ingenjörspositioner. Kraftigt växande.

Mina arbetsuppgifter:
Eftermarknad, produktionsansvar, arbete hos kund/i fält, IT-drift, internutbildning, tester och kvalitetskontroller av produkter. Det mesta utom ekonomi och marknadsföring, även om jag är inne och pillar på det sistnämnda ändå.

Utvecklingstakt:
Hög. Lär mig varje vecka nya saker av avancerad karaktär, vad jag anser vara ingenjörsuppgifter. Enligt kollega "en av få som fattat något under de 40 år han varit yrkesverksam".

Anställningsform:
Tillsvidare, dvs fast tandställning, kollektivavtal med Unionen, ej fackansluten. Min arbetsgivare erhåller 70% lönebidrag från Arbetsförmedlingen under 2 år, vilket sedan fasas ut under ytterligare 12-18 månader. Detta pga tidigare problematik relaterat till diagnoserna.

Arbetstider:
Må-Fr 8-17.
Ja, på pappret då. Lönebidraget på 70% erhåller arbetsgivaren för att jag skall kunna ta ut motsvarande arbetsmängd i ledighet. I verkligheten är det mer regel än undantag att jag börjar 07.30 och slutar efter 20.00. I somras hade jag 1&1/2 vecka semester, ansåg mig inte ha råd med mer både ekonomiskt och pga arbetstrycket. Ofta eftermarknadsrelaterade helgjobb samt eldsläckning i produktionslinjen varje vecka pga personalbortfall och för hög arbetstakt/för dålig struktur/ineffektivtet.

Hur jag är på jobbet:
Jag är killen som klarar allt, även det nya och okända, och löser det mest akuta inom tidsramen för projektet. Jag tar alla kunder med ro och kan lösa konflikter med bravur.

Lön:
25 000 brutto, ingen övertidsersättning, senaste löneökningen 9 månader sedan motsvarade 17% av dåvarande lön (nästan 4000).


Problemet jag har är att jag känner att det är jag som investerar i företaget med min fritid utan att få skälig ersättning för det. Till saken hör att jag är arbetsnarkoman. Dessutom har jag en nyanställd kollega som inte alls har samma förmåga att sätta sig in i saker som jag, varför kollegan i brist på internutbildning sitter och gör ingenting eller saker om inte har betydelse för den löpande verksamheten. Trots detta tjänar kollegan 2000 mer än mig i månaden, med motiveringen att han har en master inom sitt område (till ingen nytta just nu).

Chefen har inställningen att jag är på jobbet på kvällarna frivilligt, vilket jag också är, men då ska man väl ändå få betalt för det? Frivillig övertid betyder väl inte obetald arbetstid? Det är oftast på kvällarna man kan få arbete av analys- och utvecklingskaraktär gjort - om dagarna ringer telefonen och problemen hopar sig.

Jag tycker själv att det är jobbigt att behöva skriva upp tiden man är på jobbet och ser hellre att jag får kliva upp i lön motsvarande de minst 50% extra antalet timmar jag är på jobbet per månad. Chefen är införstådd i detta och tycker väl att det är vad som sker just nu, dock inte jag eftersom ingångslönen för ingenjörer ligger omkring vad jag har, och ag gör så jävla mycket mer än vad en ingångslön är värd. Dvs jag vill ha upp lönen till minst 34 000 men kan tänka mig att ta det i två-tre steg utslaget på 12-18 månader.

Sammanfattningsvis jobbar jag nog för minst 1.5, kanske 2 personer pga min höga arbetstakt, mina långa arbetsdagar och ständiga förmåga att strömlinjeforma och effektivisera hela produktionslinjen, men får betalt för 8-17-delen av arbetet. Samtliga punkter på denna lista stämmer till 100%. Övertidsarbete ersätts med gratis middag, jag svarar alltid, även helger, ingressen upprepas av ekonomiavdelningen som ett mantra så fort övertid kommer på tal.

Jag skulle vilja höra lite kommentarer kring min arbetsituation, kanske är det fler som har samma erfarenhet eller känner igen sig på annat sätt - kollega till någon med liknande problematik, eller kanske chef med dylik anställd?

Jag känner mig frivilligt utnyttjad och skulle vilja veta hur jag kan lösa min situation utan att infektera den fina relation jag har med min chef. Att gå ner i arbetstid är inget aternativ då situationen är så kritisk att det skulle krascha om jag, navet, inte skötte det hela så som jag gör nu.

Ska ha löneförhandling innan jul där vi ska "lyfta mig litet" men jag vill lyfta mycket och tror inte att chefen är beredd på det.

all övertid ska vara beordrad av närmste chef, inte så att man kan gå och jobba hur mycket som helst och räkna med att få betalt för det.

Kanske smartare att börja gå hem i tid, allra helst vi hög arbetsbelastning, till chefen frågar om du kan tänka dig att stanna och jobba över för att jobba undan lite.

Just nu tror jag att du gör dig en björntjänst genom att utföra arbetet utan att ta betalt, framförallt då du har en kollega som kasnke kommer att ta över efter ett tag .

Om du syftar på kollegan jag nämnde kommer han aldrig att kunna göra allt det jag gör. Jag är ett schweizisk armekniv/multitool, han är totalt motsatt.

Efter att ha tagit det lite lugnt i en vecka och samlat tankarna har jag insett precis det du säger - allt jag gör är kontraproduktivt. Jag vill helst inte gå ner i arbetstid men om löneförhandlingen inte går som jag vill att den ska måste det väl bli så.

Närmaste chef är VD och jag blir mer eller mindre ställföreträdande när han är borta trots att jag är relativt nyanställd.

Att situationen är åt helvete och att mitt beteende är en del i det pusslet vet jag, det jag undrar är hur personer i liknande sits löst det hela. Jag älskar mitt jobb och vill utvecklas, har inga problem att jobba övertid. Men det finns i nuläget ingen morot vilket jag vill ha i form av bonussystem, högre lön eller i värsta fall övertidsersättning för de timmar man gör (vilket tyvärr innebär loggning). Och just nu vill jag inte jobba mindre då det blir svårt att koppla bort jobbet när jag vet hur mycket som måste göras. Blir i så fall stressad av att det tar längre tid.

Ytterligare en artikel som får mitt huvud att snurra.
http://www.kollega.se/index.cfm?c=11146

2 timmar övertid per vecka är ju ingenting, jag gör som sagt det dubbla eller mer per dag.

Eller så går man hem när man slutar få betalt och om saker och ting sen står och faller med att du inte lägger ner din frivilliga extra tid, så lär väl chefen märka det och får väl erbjuda dig något då.

Låt chefen göra sitt jobb, dvs. bedöma om du behövs där på övertid eller inte, och sluta hänga där på kvällarna (för att visa att du är duktig så att du kan få uppmärksamhet för det!!!), du är inte oumbärlig, då hade chefen gett dig extra betalt...

Det är helt enkelt så det måste bli alltså? Jag hade ju helst sett en dialog mellan mig och chefen där man reder ut det hela, istället för att jag medvetet skall behöva sätta tillvaron i gungning och genom det riskera konflikter och dålig stämning både mellan kollegor och chefen.

Men å andra sidan är det kanske bättre med dålig stämning ute i relationer än inombords?
Jag tycker sådant här är skitsvårt och har faktiskt aldrig förstått mig på människor som kan koppla bort jobbet när de inte är där. Inom mig pågår ständigt tankeprocesser om hur jag kan förbättra för mig och andra och då vill man ju kunna göra de bra idéerna till verklighet.
Vore jag inte så dålig på ekonomi skulle jag väl ha mitt eget företag och jobba som jag ville.

Din chef verkar ju rätt så sund när han faktiskt påpekar att du är där frivilligt, dvs. han försöker inte ens vända det till att "jo men här får man ligga i om man vill komma någon vart" som en del chefer gör.

Konflikter och dålig stämning är inget du ska bekymra dig om, det där är chefens jobb att bedöma sånt.

Verkar som om du har en tendens att tro att allt hänger på dig, sluta med det, det är ett jobb för helsike och du är inte chef!!

Det är ingen inbillning, och jo nog är han vettig men enligt mig lite för feg med att satsa i tid och för hårt styrd av kvartalsmål och att pengar som skall satsas skall finnas på kontot först.

Min mentor är halvt utbränd och jobbar enbart när han har lust.
Mina två kollegor med vilka jag tillsammans bildar hjärntrusten är ständigt upptagna i andra projekt, tvärt om vad som är meningen.
Jag är den enda som är kvar, och eftersom vi inte serieproducerar samtidigt som kvaliteten måste vara hög så är det mycket handpåläggning från oss som kan, dvs jag då jag är den enda på plats.

Internutbildning har kommit igång, folk underfrån klättrar långsamt, men det kommer ändå att ta månader tills vi är på banan och den övertiden jag misstänker att jag "måste" lägga vill jag ju då inte vara obetald för.

Situationen är ohållbar och det vet chefen om. Vi har börjat ta in folk men det är inte lätt att hitta kvalificerade människor som passar, därför kommer det att ta lite tid. Då förstår du att sätta sig i någon form av övertidsblockad rimmar illa med mitt eget bästa, då denna typen av jobb inte växer på träd där jag bor.

Livet är spännande.

Som sagt, låt chefen göra sitt jobb, dvs. bedöma om du behövs där på övertid eller inte, du lär knappast bli av med en fast anställning för att du inte var på jobbet frivilligt efter arbetstid.

Nej självklart. Jag drar ner på tiden helt enkelt och inväntar resultat. Skall bli spännande att se om andra har fler tips när de vaknar till imorgon. Tack för din input, det är värdefullt.

För att var sådär supersmart verkar du vara lite tafflig,jobba över frivilligt??..Har du inget liv? Det är ju därför du jobbar. Försök att lägga jobbet som nummer 2...Gör det du skall,gå hem när du gjort dina timmar.Gå o träna,skriv en bok,gör vadtusan somhelst. Jobbet du gör för någon annan ska aldrig vara numero ett..Comprende?

TS verkar ju dock ha ett lite seriösare jobb än Donken samt att han verkar ha ett avtal där övertidsersättningen är bortförhandlad, detta gör ju att det inte är timmarna som räknas, utan arbetet som blir utfört. I gengäld bör ju TS ha fått en extra semestervecka eller dylikt.

Sen skall man ju inte jobba över bara för att jobba bort saker, det är ju först när saker riskerar att inte bli klara till deadline man skall göra det.

TS problem verkar vara att han har för låg lön, när man inte har övertidsersättning får man ju se till att lönen motsvarar det faktiska arbetet man utför. Jag tycker att TS skall ta en lönediskussion med sin chef och säga som det är, att han finner lönen för låg för den faktiska arbetsinsats arbetet kräver av TS. Att börja gå hem när klockan ringer och missar att man börjar missa deadlines leder bara till att folk uppfattar det som att TS inte sköter sitt jobb.

Din chef har rätt stannat du kvar efter arbetstidens slut så är det fritid. Skall du kunna få lön så måste arbetsgivaren säga att du skall stanna kvar. Bara inse att när arbetsdagen är slut då skall man gå hem. Klarar du inte av att utföra dina arbetsuppgifter på dagtid för att du blir störd hela tiden. Då är det ett arbetsmiljöproblem som din chef skall ta tag i.

Du skriver också att du är ställföreträdande chef när din chef är borta. Står den uppgiften i din arbetsbeskrivning? Har du fått några chefsuppgifter delegerad till dig? Har du någon extra ersättning vid de tillfällen då du är tillförordnad chef? Är svaret nej på frågorna så är du absolut inte ställföreträdande chef när din chef är frånvarande.