Har vi "löst" några paradoxer med hjälp av med avancerad matematik?

För det första är det är ganska självklart vilka nästkommande tal i talföljden blir.
Att skriva 1 + 3 + 5 + 7 ... + 21 är också ganska självklart vad man menar. Så nej, det kan inte stå för vad som helst eftersom det är definierat vad det betyder.

Det finns många olika definitioner.. men det där var en av dom första.

Min poäng var att oändligheten är en matematisk konstruktion som vi har hittat på för att det hjälper oss lösa många problem. Det är oerhört praktiskt att se vad som händer med vissa funktioner när dess variabler går mot oändligheten.

Nej mitt språk är inte det bästa. s>c+1 är ju samma sak som s=c+1, det skrev du ju innan. Jag förstår vad du menar men jag tycker det är lite orelevant, speciellt eftersom jag inte kommit till den väldigt teoretiska fysiken ännu.

Jag tycker det här blivit till något där du vill motbevisa mig oavsett vad, element och medium är väldigt nära besläktade rent språkligt och du visade att du förstod vad jag menade.

"Och angående en dator. Att impulser/elektricitet går i ljusets hastighet har ingenting med att en dator gör beräkningar i ljusets hastighet."

Det är väl i allra högsta grad relevant? Det sätter ju gränsen för hur snabbt datorn räknar, vilket betyder att den inte kan räkna oändligt snabbt och alltså inte räkna ut någonting innehållande en oändlighet.

Jmfr. det jag skrev med citatet "Om våra hjärnor var så simpla att vi kunde förstå dem, skulle de vara så enkla att vi inte förstod dem."

Du missbrukar ordet hastighet. Hastighet som i "min dator har beräkningshastighet 1 miljard flyttalsberäkningar per sekund" är en helt annan storhet än "ljusets hastighet är 299 792 458 m/s".

Det finns inget (i ditt resonemang) som hindrar en dator från att vara oändligt liten. I så fall behöver elektriska impulser inte färdas nånstans, och det är irrelevant hur snabbt dessa färdas.

Är du säker? Varje beräkning en dator gör är ju en elektrisk impuls som triggar igång ett visst utfall, därför borde "vilken hastighet beräknar min dator ett tal med" kunna beräknas med V=(m/s), eftersom impulserna färdas en sträcka.

Men om en dator är oändligt liten som du säger...Jadu. Jag vet inte om det är möjligt eftersom alla kretsar måste finnas, dvs. avstånden måste finnas för att förmedla information.

Låt mig ställa två motfrågor. Hur definierar du en dators beräkningshastighet? Med den definitionen, skulle du kunna ge mig ett exempel på en enhet i vilken man kan mäta en dators beräkningshastighet?

Det är svårt att veta var man ska börja, men om vi säger att vi börjar när datorn har en funktion och svaret börjar beräknas i tidpunkt t (t.ex. när en människa trycker på enter). Nu vet jag inte exakt hur en miniräknare eller dator jobbar, men jag tror att i samma stund som "enter" slås in skickas en impuls med en hastighet genom kretskorten som instruerar ett visst kommando, sedan jämförs funktionen med föregående beräknade tal (oftast ur en förprogrammerad minnesbad) för att testa den snabbaste vägen. Sedan visas svaret upp och ett kommando skickas till bildskärmarna, uträkningen görs om från en kod (troligtvis binär) till ljus-kodning (?) och resultatet visas upp på en skärm vid tidpunkt t2. Allt detta sker under en tidsperiod (tx) och en sträcka (kretskortens ledares längd + eventuella sladdar).

Om du frågade hur man rent praktiskt skulle mäta detta kan du koppla "räknaren" till en impulsmätare och se skillnaden i tid mellan t och t2.

Enheten blir V för hastighet. En formel som kanske funkar är a=d2x/(dt)2.

Jag kanske bara är sjuk i huvet...

Eftersom "ett kommando", t.ex. beräkna 1000^10, består av vääääldigt många "elektriska impulser", så säger tiden för en impuls i princip ingenting. För en programmerare är det onödigt och omöjligt att ta reda på exakt hur många av dessa impulser som utförs under en viss tid. Tänk på att det finns sjukt många transistorer och "ledningar" där sjukt många "impulser" skickas.

Smartare är ju att mäta tiden en uträkning tar. Och då får vi ju storheten/enheten uträkningar/tidsenhet, vilket säger ganska mycket mer än hur långt en impuls har färdats under en viss tid.

Impulsen går i hastighet väldigt nära c i alla datorer. Menar du att alla datorer i princip är lika snabba?

Det känns som ni hånar mig...? .. jag sa ju att jag inte kan någonting om hur datorer eller miniräknare är uppbyggda, förutom de mest grundläggande fakta. En dators snabbhet beror väl på vad som ska tolkas, hur effektiva tolkningsverktygen och säkerligen andra saker.

Vi hånar dig absolut inte. Jag tycker det är kul att diskutera så länge folk inser varför argument håller och inte håller. Jag tror samma gäller för dbshw.

Vi försöker förklara för dig varför inte m/s är en vettig enhet att använda för beräkningshastighet.

1. Sträckan en impuls färdas borde vara relevant eftersom antalet impulser fastslår hur avancerad en beräkning uppfattas av datorn. En beräkning av samma funktion kanske har olika många impulser i nyare och äldre modeller av datorer.

Här är det ju relevant att titta på vilka verktyg datorn använder sig av. Kräver olika verktyg fler impulser? Varför? Kunde beräkningen utföras på ett enklare sätt etc. och hur flexibel är datorn i sina beräkningar. Tar den alltid samma "säkra" väg eller kan den genom snabb jämförelse skippa vissa onödiga moment för en enklare uträkning som annars skulle ökat tiden för mer komplicerade beräkningar.

En modernare dator borde t.ex. utföra beräkningar med mindre impulser, dels för att gamla onödiga kommandon rensats bort och för att nya tekniker i själva datorns språk (t.ex. binärt) förbättrats.

Att se vilka steg en beräkning tar är väl också relevant, t.ex. hur många gånger dubbelkollar datorn svaret med sin databas innan den är säker?

2. Den enheten borde rimligen inte finnas, eftersom datorer ser olika ut.