Vad fan har hänt med det svenska språket?

Hur just Mona Sahlin låter när hon talar har jag inte tänkt på. Däremot har jag tänkt på hur människor låter när de intervjuas på tv-nyhetssändningar. Där hör man ofta fel ordföljd osv. men det har jag alltid tolkat som nervositet som kommer till uttryck genom att tappa tråden så att säga.
Det kan ju hända vem som helst och när som helst, man kan även vara "i andra tankar" och tappa ordföljden. Jag gjorde det själv häromdagen i affärens charkdisk.

"Ärbjudande" är det ursprungliga uttalet. "Erbjudande" med e som i "Erik" är ett senare tillkommet läsuttal.

Det svenska språket förfulas i en skrämmande takt. Jag tror inte man kan avfärda det du givit exempel på som rena felsägningar, utan det är snarare en indikation på att den allmänna bildningsnivån sjunkit.

OK, men dina iakttagelser är rätt ointressanta tyckanden. Det är nämligen naturligt att talat språk ser ut ungefär på det sättet, dvs. är relativt fragmentariskt med utelämnande av ord och omtagningar etc. Har du däremot något konkret exempel på att en viss konstruktion används på ett visst sätt vore det intressantare att diskutera vad det beror på.

Menar du det? Det var värst!

NEJ, eftersom det här är en diskussionstråd och inte nåt skitnödigt universitet så kommer du inte undan med att mina argument är "tyckande". Klart f.. det handlar om vad jag tycker! Vad skulle det annars handla om?

Fråga vilken svensklärare som helst som jobbar i skolan idag om unga människors förmåga att förstå och själv producera skriven text (formellt språk) har gått upp eller ned de senaste 20 åren.

Min iaktagelse är att detsamma i viss mån kan gälla talspråket. Ibland fattar man inte vad unga människor säger. Det är inte samma sak som att talspråket förändras över tiden..

Mycket bra poäng!

Men du kan väl åtminstone underbygga "din argumentation" med något konkret exempel? Vad är annars syftet med ett diskussionsforum? Det är ju ingen klagomur (även om det här forumet alltför ofta blir något av en lingvistisk klagomur eller språkvårdarnas gnällbälte).

Vad är det för ord som hoppas över, exempelvis? Det är som sagt självklart att språket fungerar så och således inga konstigheter, men eftersom det låter på dig som om det vore något spektakulärt vore det ju intressant att veta vad det är som i så stor utsträckning hoppas över. Jag har så klart också lagt märke till att folk stakar sig ibland, men är det så konstigt? Framträder man i TV kan man ju bli nervös, men det tyder ju inte nödvändigtvis på språklig okunnighet.

[quote=Macke85]

Jag är ingen expert på språk och har vad jag själv tycker ganska stor tolerans rent allmänt, men jag vet inte hur många gånger jag här på FB har tappat tålamodet och skrivit i inlägg : har du svårt att förstå text? Jag reagerar oftast med att begrunda om jag uttrycker mig fel så att folk missförstår, men det händer för ofta så jag anser att folk i allmänhet har svårt för att förstå och läsa text.

Detta kan knappast vara någon betydande anledning när det gäller medievana personer som framträder nästan dagligen i tv och radio, som t.ex. Mona Sahlin under sin partiledartid. Hennes sätt att uttrycka sig borde väl bero på en kombination av "vem hon verkligen är" när hon "talar naturligt" och medveten mediestrategi. Att hon har ett helt annat sätt att tala än t.ex. Carl Bildt (extremfall åt andra hållet), men även Fredrik Reinfeldt, borde väl vara klart, men jag håller med om att ett allmänt gnällande på det utan försök till analys är rätt ointressant.

Jag har aldrig analyserat Mona Sahlins tal. Det var därför det skulle vara intressant att få ett exempel på vad det gäller – om det är allmänt talspråksslarv eller någon speciell språklig egenhet hos henne eller andra offentliga personer som tyder på sjunkande bildningsnivå.

Jag utgick från att du menade Mona Sahlin när du skrev att man kunde bli nervös när man var i tv men ser nu att det även varit tal om folk i allmänhet tidigare i tråden. Jag vet inte om hon mer än andra hackar och har svårt att tala sammanhängande, det har jag inte tänkt på, men hon talar släpigt och vill verka vardaglig, har definitivt en annan retorisk framtoning än Palme t.ex. Att kungen, som Macke85 också nämnde, har svårare än de flesta offentliga personer att tala i sammanhängande meningar har väl gått att konstatera ofta, t.ex. i senare tiders försvarstal.