John Keats
Citat:
Omläsning av Kung Lear
Farväl, romans med guldröst, lutors klang,
siren som styr i landet Längesedan,
det går mot vinter, sluta kvintilera,
slå nu igen din gamla bok, och tystna.
Farväl. Jag måste genomvandra tvisten
mellan fördömelse och stoft som lågar,
ännu en gång, och ödmjukt känna smaken
av Shakespeares bitterljuva frukt på nytt.
Du skaldefurste, och mitt hemlands moln
som avlat våra eviga motiv:
när jag har kommit ut ur sagans ekskog,
låt mig få slippa ofruktbara drömmar -
och när Din stora flamma mig betvingar
vill jag ha fågel Fenix nya vingar!
Citat:
On Sitting Down to Read King Lear Once Again
O golden-tongued Romance with serene lute!
Fair plumed Syren! Queen of far away!
Leave melodizing on this wintry day,
Shut up thine olden pages, and be mute:
Adieu! for once again the fierce dispute,
Betwixt damnation and impassion'd clay
Must I burn through; once more humbly assay
The bitter-sweet of this Shakespearian fruit.
Chief Poet! and ye clouds of Albion,
Begetters of our deep eternal theme,
When through the old oak forest I am gone,
Let me not wander in a barren dream,
But when I am consumed in the fire,
Give me new Phoenix wings to fly at my desire.
Citat:
Homerus
Avskild jag står i väldig ovetskap
och hör berättas om dig, om Kykladerna -
som en som är på stranden av ett hav och längtar
att hälsa på delfinerna i deras blå koralldjup.
Och du var alltså blind. - Men slöjan brast och Zeus
gav dig en öppen himmel till ditt hem
och Neptun vävde dig ett tält av skum
och Pan bad skogens bikupsgläntor sjunga för dig.
I sanning, det finns ljus på mörkrets strand
och bråddjup visar fram obanad grönska
och morgonsolen knoppas varje midnatt.
Tredubbel synförmåga finns, som skärps av blindhet,
det seendet var ditt. Liksom en gång
Dianas: - Jords och Rymds och Skuggvärlds drottning.
Citat:
To Homer
Standing aloof in giant ignorance,
Of thee I hear and of the Cyclades,
As one who sits ashore and longs perchance
To visit dolphin-coral in deep seas.
So thou wast blind;--but then the veil was rent,
For Jove uncurtain'd Heaven to let thee live,
And Neptune made for thee a spumy tent,
And Pan made sing for thee his forest-hive;
Aye on the shores of darkness there is light,
And precipices show untrodden green,
There is a budding morrow in midnight,
There is a triple sight in blindness keen;
Such seeing hadst thou, as it once befel
To Dian, Queen of Earth, and Heaven, and Hell.
Citat:
Burns grav besökt
Byn, kyrkogården och en sol som sjunker,
moln, träd, de mjuka kullarna, allt verkar
så vackert och så kallt - så konstigt - som en dröm
jag drömt en gång och börjat om på, nu.
Kortlivad bleklagd sommar som just bärgats
från vinterfrossan, lyser knappt en timme
och stjärnornas safirglöd värmer inte.
Allt är kall skönhet, ingen hejd på smärtan.
För vem har lust att liksom trollet kallt värdera
det skönas hårda kärna, vem kan helt befrias
från denna döda glans, som sjuka fantasier
och högfärd kastar över graven? Burns,
jag dyrkar dig. Så som sig bör. Du stora skugga,
dölj ansiktet, jag syndar mot din hemtrakts skyar.
Citat:
On Visiting The Tomb Of Burns
The town, the churchyard, and the setting sun,
The clouds, the trees, the rounded hills all seem,
Though beautiful, cold- strange- as in a dream
I dreamed long ago, now new begun.
The short-liv'd, paly summer is but won
From winter's ague for one hour's gleam;
Through sapphire warm their stars do never beam:
All is cold Beauty; pain is never done.
For who has mind to relish, Minos-wise,
The real of Beauty, free from that dead hue
Sickly imagination and sick pride
Cast wan upon it? Burns! with honour due
I oft have honour'd thee. Great shadow, hide
Thy face; I sin against thy native skies.
Citat:
Stugan där Burns föddes
Min några tusen dagar gamla kropp
fyller sin plats här i ditt eget rum
ack Burns, där du har drömt i fönstersmygen
lyckligt ovetande om ödet och din framtid!
Min puls slår hastigt av din egen kornbrygd.
Yr, när jag skålat med en mäktig ande
far blicken fritt men jag kan inget se -
min fantasi är död - som drucken, vid sitt mål;
men jag kan stampa hårt i golvet med min fot
och jag kan skjuta upp ditt fönster, jag kan se
den lilla äng där du har gått, har gått så ofta,
och jag kan tänka på dig tills min tanke bländas.
Och jag kan tömma än en sejdel i ditt namn.
Så är det att bli känd! Le du, i skuggornas famn!
Citat:
Written In The Cottage Where Burns Was Born
This mortal body of a thousand days
Now fills, O Burns, a space in thine own room,
Where thou didst dream alone on budded bays,
Happy and thoughtless of thy day of doom!
My pulse is warm with thine old barley-bree,
My head is light with pledging a great soul,
My eyes are wandering, and I cannot see,
Fancy is dead and drunken at its goal;
Yet can I stamp my foot upon thy floor,
Yet can I ope thy window-sash to find
The meadow thou hast tramped o'er and o'er,--
Yet can I think of thee till thought is blind,--
Yet can I gulp a bumper to thy name,--
O smile among the shades, for this is fame!
Tolkningar av Sven Christer Swahn.
