2011-11-23, 18:14
#1
Sen jag började med lamotrigin utöver cipralex som jag redan hade så upplever jag att jag inte kan gråta (gjorde det väldigt sällan) men nu kommer det inget alls även om jag känner mig väldigt ledsen, tycker inte om att gråta men man brukar må mycket bättre efteråt.
Känner mig ganska avskärmad och avtrubbad (men mest på ett positivt sett) känner inte känslorna lika starkt både de negativa och positiva, men jag är typ 80% fylld med negativa känslor och har desto färre positiva känslor så det är värt det.
Har fått svårare att skratta åt roliga grejer, enda gången jag verkligen skrattar är när jag är full. Konstigt nog så skrattar jag som mest (när jag inte är påverkad av alkohol) hos min terapeut, även fast jag går i behandling för ptsd, jättesjukt men positivt att hon kan dra fram dom känslorna
Det är underbart när man är hypoman då kan man skratta och ha kul åt minsta lilla grej, och snabbt dra roliga vitsar
Nån som upplever liknande? och hur har avtrubbningen av medicinerna påverkat er?
Känner mig ganska avskärmad och avtrubbad (men mest på ett positivt sett) känner inte känslorna lika starkt både de negativa och positiva, men jag är typ 80% fylld med negativa känslor och har desto färre positiva känslor så det är värt det.
Har fått svårare att skratta åt roliga grejer, enda gången jag verkligen skrattar är när jag är full. Konstigt nog så skrattar jag som mest (när jag inte är påverkad av alkohol) hos min terapeut, även fast jag går i behandling för ptsd, jättesjukt men positivt att hon kan dra fram dom känslorna
Det är underbart när man är hypoman då kan man skratta och ha kul åt minsta lilla grej, och snabbt dra roliga vitsar
Nån som upplever liknande? och hur har avtrubbningen av medicinerna påverkat er?
