Vem/vad är Visheten?

Jo, fast det ställer till det lite teologisk i sådana fall. Visheten beskrivs antingen som ett utflöde från Jahve eller som ett skapat väsen eller som ett helt självständigt väsen. Vidare är det feminina inte enbart i ordets genus utan även hur hon faktiskt porträtteras.

Att Visheten de facto blev människa (inkarnerade) ligger inte i linje med GT-texten men däremot så kan hon givetvis fylla och välsigna ett utvald människa:

Han är fylld av Herrens ande,
vishetens och insiktens ande,
klokhetens och kraftens ande,
kunskapens och gudsfruktans ande.

Jes 11:2

Jag skulle hålla det för sannolikt att Jesus Nasaréen ansåg sig som uppfylld av Vishetens ande (eller den helige anden om man så vill) men inte att han ansåg sig vara en inkarnation av denna.

Personen i fråga verkar vara uppfylld av 7 andar

Hej Varangian!

Människan Jesus Kristus var uppfylld av Vishetens ande, men Ordet som var i Jesus Kristus kropp tror jag även var Visheten inkarnerad. Författaren till Hebreerbrevet skriver såhär:

"Många gånger och på många sätt talade Gud i forna tider till våra fäder genom profeterna, 2men nu vid denna tidens slut har han talat till oss genom sin son, som han har insatt till att ärva allting liksom han också har skapat världen genom honom. 3Och han, som är utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av hans väsen och som bär upp allt med kraften i sitt ord, har renat oss från synden och sitter på Majestätets högra sida i höjden."

Om man nu ska jämföra Kristus med Visheten så skapade Gud allting genom sitt ord och sin vishet. Visheten är ett utflöde från Guds makt,
hon strömmar kristallklar fram ur allhärskarens härlighet. Kristus är utstrålningen av Guds härlighet.

Paulus skriver även detta:

"30Genom honom finns ni i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud, vår rättfärdighet, vår helighet och vår frihet. 31Som det står skrivet: Den stolte skall ha sin stolthet i Herren."

Kristus har alltså blivit vår vishet från Gud!

Det kan du givetvis tro, men det finns inget i GT som antyder att så är fallet. Gudomlig inkarnation är en mer grekisk-romersk idé än judisk. Visheten kan "besätta" människor men de är alltjämt människor:

6Om det är Herrens, den Väldiges, vilja
fylls han av vishetens ande.
Han låter sin vishet strömma fram i ord
och prisar Herren i bön.
7En sådan man ger rätt riktning åt sin klokhet och insikt
och ägnar sina tankar åt Herrens hemligheter.

Syr 39:6-7


Ja, fast problemet är som sagt att Vishetens ursprung beskrivs olika. Ta t.ex. hur hon beskrivs i Job:

25När han bestämde vindens vikt
och vattnets mängd och mått,
26när han stadgade en lag för regnet
och fastställde åskvädrens bana,
27då såg han visheten och granskade den,
lärde känna den och utforskade den.

Job 28:25-27

Här är det alltså frågan om ett väsen som är externt för Jahve, någon som han lär känna och utforskar. Vilket knappast stämmer in på hans förmodade enfödde son.

Well... En ande med flera attribut får man förmoda.

Mazdaisterna kallar Gud för Ahura (Herren) Mazda (Visheten) De medisk-persiska kungarna var Mazdaister och en av dem säger enligt bibeln att den Judiske profeten Daniels Gud är den sanne guden. Eftersom han förblir Mazdaist och Mazdaisterna räknar Daniel bland sina profeter menar kungen och bibeln att Visheten och JHV är samma Gud. De så kallade vise männen kallas så för att de var Mazdaistpräster vilket framgår tydligt av den grekiska grundtexten, tyvärr anses det i väst (Romare och perser var i krig med varandra) ”skämigt” att kristen tro har en rot inte bara i judendomen utan även i Mazdaismen brukar man inte berätta detta.

Ja, det är intressanta kopplingar. Men det är även tänkvärt att Ahura Mazda är förknippad med Asha vilket sannolikt kan kopplas samman med vedas Rta (det rätta):

http://en.wikipedia.org/wiki/Asha

Alltså en slags ande/gudinna/naturkraft med en mer eller mindre separat existens. Precis som Visheten.

Ur Enoks bok:

Kapitel 42:

"Visheten fann icke någon plats på jorden, hvarest hon kunde bo; hennes boning är derföre i himmelen.

2. Visheten gick ut för att bo ibland menniskornas söner; men hon erhöll icke någon boning. Visheten återvände hem och satte sig mitt bland änglarna.

3. Men efter hennes återkomst, som ogerna fann en boning, gick orättvisan ut och bodde ibland dem såsom regn i öknen och såsom dagg i ett törstigt land. "