2011-11-10, 00:55
#1
De flesta kommer ihåg vad de gjorde den 11 september 2001, men inte exakt tidpunkt. Bara var de var när de fick reda på terrorattacken. Och när jag tänker efter så har jag inget minne av ett exakt datum med exakt tidpunkt för något jag gjort i mitt liv.
11 september blev sorgens dag. Låt oss göra 11-11-11 kl 11:11:11 till glädjens dag och något roligt att minnas. En glad återknytningspunkt i minnet man kan plocka fram om man är nere någon dag. Det händer bara en gång var 100 år så ställ alarmet och få ett ögonblick att minnas resten av livet. Och om 40 år kan man tänka tillbaka på just det där ögonblicket och flina. Och om någon av oss skulle ha "tur" att leva 100 år till så måste han/hon göra om samma sak 2111-11-11 kl 11:11:11.
Först tänkte jag ligga med flickvännen, men jobb sätter stopp och det är lite riskabelt och äckligt om jag mot all förmodan skulle leva 100 år till men inte hon.
Tyvärr har jag dålig fantasi och ganska torr och barnslig humor. Så det första som slog mig var att gräva ut en snorkuse från vänstra näsborren och äta upp. Jag har aldrig ätit en snorkuse tidigare och tycker det är hysteriskt äckligt, men jag kan ändå inte sluta flina när jag tänker på det. Om jag skulle leva 100 år till så skulle jag göra samma sak, men högra näsborren. Då det är en projekt man kan göra även om man inte är i den vitalaste åldern.
Kom med förslag. Vad ska ni göra?
11 september blev sorgens dag. Låt oss göra 11-11-11 kl 11:11:11 till glädjens dag och något roligt att minnas. En glad återknytningspunkt i minnet man kan plocka fram om man är nere någon dag. Det händer bara en gång var 100 år så ställ alarmet och få ett ögonblick att minnas resten av livet. Och om 40 år kan man tänka tillbaka på just det där ögonblicket och flina. Och om någon av oss skulle ha "tur" att leva 100 år till så måste han/hon göra om samma sak 2111-11-11 kl 11:11:11.
Först tänkte jag ligga med flickvännen, men jobb sätter stopp och det är lite riskabelt och äckligt om jag mot all förmodan skulle leva 100 år till men inte hon.
Tyvärr har jag dålig fantasi och ganska torr och barnslig humor. Så det första som slog mig var att gräva ut en snorkuse från vänstra näsborren och äta upp. Jag har aldrig ätit en snorkuse tidigare och tycker det är hysteriskt äckligt, men jag kan ändå inte sluta flina när jag tänker på det. Om jag skulle leva 100 år till så skulle jag göra samma sak, men högra näsborren. Då det är en projekt man kan göra även om man inte är i den vitalaste åldern.
Kom med förslag. Vad ska ni göra?
Jag har varit lite nyfiken sedan jag var 10 år och såg en "kompis" äta snorkusar i smyg. Jag frågade hur de smakade men fick aldrig något riktigt bra svar. Dags att ta reda på det. Sedan är det en så obehaglig sak att jag blir glad när jag tänker på det, så det är nog en positiv minnesbild jag vill kunna återknyta till. Lite som att hoppa i en isvak. Fruktansvärt obehagligt, men jag kan ändå inte sluta skratta innan.