Bästa ställningen vid återhämtning av fysisk ansträngning

Hejsan, har en liten fråga jag har funderat på länge.

Säg att du gör ett maxpuls-test. Du är helt slut och vill så snabbt som möjligt komma tillbaka på normal puls.
Vet inte om ni känner samma sak som mig men dom där första 15 sekunderna efter att man stannat är fan värst för mig, känns som att man inte får i sig något syre, därav min fråga:

Vilken ställning ska man befinna sig i för att snabbast och effektivast få tillbaka vanlig puls? Sitta på arslet, stå, händerna uppåt, ligga på mage, you name it!
Sedan också gärna varför det är en bra ställning att hålla och vad som snabbar på kroppen till att få tillbaka normal puls.

Tack på förhand!

Madisken

Varför inte typ........ testa?

Är inte säker, men tror det är stående. För när du sitter ner så pressas lungorna ihop smått och du får inte i dig riktigt lika mycket syre som du får annars. Vet inte vad som händer om man ligger ner. Kanske blir bättre eftersom hjärtat inte behöver använda lika mycket kraft för att pumpa runt blod.

Det ska tydligen var bra att hålla händerna bakom nacken och upp med huvudet så att lungorna och halsen ska öppnas maximalt.

Edit:
Fast jag vet inte om det är andningen som begränsar återhämtningen eller om det är själva syretransporten.

Ja, det glömde jag skriva. Det gör jag själv under kampsportsträningar/tävlingar då man måste återhämta sig snabbt.

Stå rakt och hålla händerna ovanför huvudet har jag lärt mig som ung i alla fall.

Dessa två använde jag på tiden jag spelade fotboll och tränaren utförde tortyr i form av olika löpövningar, med stopp, utan stopp, hoppa och klappa ribban osv.

På senare tid när jag inte längre spelar fotboll har det blivit att jag slängt mig på rygg och blivit liggandes med armarna ovanför huvudet. Om det är den bästa ställningen vet jag inte, men åtminstone den skönaste

Lägga sig på marken fick man ju aldrig p.g.a sjukdomsrisk och för att inte bli kall.

Det bästa för mig var efter t.ex. intervaller som vi körde på en fotbollsplan då vi var två grupper och turades om att springa den ena vilade helt (inte jogg) och den andra sprang för att sedan bytas av.
Då fungerade det perfekt att hålla händerna över huvudet och samtidigt promenera omkring och återfå andningen.

Intressant sidospår, men det måste ju rimligtvis vara transporten av syre som utgör begränsningen.

Det får ju såklart inte vara kallt om man ska lägga sig ner.

Får också tillägga att de gångerna jag gjort det är när man sprungit diverse konditionstest på idrotten i gymnasiet, eftersom jag då inte utövade något som krävde kondition, så min kondition var inte den allra bästa men viljan att ändå slå fotbollsspelarna i klassen var stark

Stå upp har även lilla pipharen jag hört ska vara lämpligast.

Det där med blicken uppåt och armarna bakom nacken..

Vad jag hört från en läkare så ska det vara en myt att det hjälper återhämtningen. Effektivast ska tydligen vara att stå upp med händerna på knät, som det blir naturligt så att säga (framåtlutad överkropp). Vid det läget ska tydligen lungorna ha lättast att jobba. (eller om de var bröstkorgen som blev avlastad eller nåt)

Vet inte om det stämmer dock, var ett tag sen jag lyssnade på honom så det kan vara nån detalj fel också :P