Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2011-10-30, 01:42
  #13
Medlem
Mortiss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Rottweilern
Hej Dao!

Jag undrar i all vari du har hört eller läst om att Kyrkan utgjorde övervåld mot gnostikerna? Att det var en strid dem emellan verbalt känner jag till. Men inte att det skulle vara något tal om övervåld.

Och när det kommer till kvinnorna så kan man ju inte direkt säga att Tomasevangeliet i kvinnovänligt eftersom det står såhär;

"Simon Petrus sade till honom: Låt inte Maria vara bland oss. Kvinnor är inte värdiga Livet.
Jesus sade: Se, jag skall själv leda henne för att göra en man av henne, så att också hon kan bli en levande ande lik er män. Ty varje kvinna som gör sig själv till man skall komma in i himmelriket."
Jag är oklar på, i all ödmjukhet, Rottweilern hur du uttolkar texten ovan. Drar du egna funderingar, vilket inte är fel. Vad jag vet finns det bara två liknande texter från två skilda källor ur Thomasevangeliet. Genuspersektivet är ändock i undermeningarna, ganska goda för att vara ur denna tid.
"Dina bröder och din moder står utanför." Han sade till dem: "De här som gör min Faders vilja är mina bröder och min mamma. Det är de som kommer in i min Faders rike."
Kommentar: Det genetiska arvet är alltså aldrig avgörande, utan det är det andliga arvet, det som man själv tagit till sig medan man passerade jordelivet, som är utslagsgivande. Jesus gör klart vad som krävs inför Livsanden!
Simon Petrus sade: ”Låt Maria lämna oss, för kvinnor förtjänar inte denna form av liv. Jesus sade: I så fall skall jag visa henne hur hon blir man, så att hon också blir en levande ande liknande er. Därför att varje kvinna också kan göra sig till en ”sådan man”, och hon skall inträda i Guds himmelrike.”
Kommentar: Jesus klargör i evangelietexterna att när kvinna och man blir ett, så är de jämlika. På Jesus tid fanns knappast någon medvetenhet om demokrati eller några större tankar på jämlikhet. Denna text är omdiskuterad. Vissa har trott att Jesus bokstavligt menade att kvinnan måste göras till man för att få inträda i Ljusriket. Och därmed skulle även Jesus vara fördomsfull, eller att denna text skulle vara felaktig. Men, Jesus driver ju helt uppenbart med Petrus och hans oerhörda fördomar.
Jesus ironi finns ju med i samtliga evangelietexter, och kan aldrig läsas bokstavligt, för då kan man aldrig förstå någonting överhuvudtaget. Jesus skall alltid läsas mellan raderna. Vissa har trott att ovanstående text har kommit till i ett senare skede, men det är knappast troligt! Det går heller inte att definiera bort Jesus ord, bara för att det inte passar vissa människors åsikter.
De som inte lärt känna sig själva, har fortfarande tron att de är fysiska varelser och den fysiska kroppen är varken bror eller mor eller far till någon andlig varelse. Källa: Elaine Pagels, "De gostiska evangelierna, professor i religionshistoria vid Princeton University i USA.
Mvh
__________________
Senast redigerad av Mortis 2011-10-30 kl. 02:40.
Citera
2011-10-30, 02:41
  #14
Medlem
Rottweilerns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Xploit
De evangelierna vi har i Nya Testamentet är nog bland de första som författades. Ett möjligt undantag är Tomasevangeliet, och det är inte uppenbart ett gnostiskt evangelium; Markion är heller inte en uppenbar gnostiker, som Rottweilerns inledande citat påstår.

På sätt och vis så har du nog rätt här. Eftersom gnosis betyder kunskap, jag blandade nog ihop Markions syn på Gamla testamentets Gud och gnostikerna och därmed sammansatte dem till en grupp just pga. den Gudsbilden. Det kanske var fel av mig - för jag har inte så mycket kunskap om hur Markion såg på detta med Jesus och frälsningen. Kanske får läsa på om detta senare ikväll eller imorgon. Det borde ju stå om detta i breven där Kyrkofäderna skriver om just Markion. Vill tacka för att du korrektar mig och kanske berätta för mig vad som är skillnaden mellan Markions tro och gnostikernas?

Citat:
Ursprungligen postat av Xploit
Eventuell kritik mot Rottweilerns hypotes här som den står här (även om jag egentligen accepterar de fyra evangelierna i NT som de sannolikt äldsta kända) kan vara som följer. Att ett evangelium författas under eller innan den tid Markion levde medför naturligtivs inte att det är vida känt, spritt och tillgängligt. Här finns ingen boktryckarkonst, och varje exemplar måste tillverkas och spridas runt för hand. Vidare, som ovan, måste vi fråga oss om Markion var gnostiker i någon särskild bemärkelse, och här kan våra kyrkofäder vara något förvirrande. Irenaeus av Lyon kallar i stort sett alla som inte hyser samma teologiska åsikter som han själv för gnostiker (nästan som ett slagord!), samtidigt som han verkar tala om en särskild gnostisk tankeskola. Om gnostikerna var någon enad skara är också det en relvant och värdig fråga i sammanhanget. Markion kanske helt enkelt såg att ett lätt modifierat Lukasevangelium passade hans (inte nödvändigtvis gnostiska sådana) särskilda teologi bäst, och att eventuella tillgänliga gnostiska evangelier var sämre.

Rottweilern, som fotnot kanske endast dock, talar om Urkyrkans (med stort U!) teologi; menar hon med denna den teologi hon själv accepterar som mest sanningsenlig? Här skulle jag nog föredra den term Bart D Ehrman introducerade, dvs. proto-ortodox (dvs. den syn som senare kom att bli "ortodox", eller korrekt). Mycket tidigt i kristendomens historia uppstår olika splittringar (som vi ser i Paulus brev eller Johannesbreven), och frågan är vilken syn som var majoritetssyn eller om det fanns någon stark, enhetlig urkyrka som hade någon som helst egentlig makt över de olika församlingar som grundades i östra rikets alla hörn, liknande dagens kyrkor.

Det du säger om evangelierna där kan också stämma! Kom ihåg att det som jag skriver endast är teorier - det kan låta självklart - men det är för att jag inte orkar skriva: "Jag tror såhär." Eller "Jag spekulerar endast nu"

Som svar på din fråga: Svar ja! Jag tror att den teologi som vi kan läsa om i det Nya testamentet är den teologi som kommer från Urkyrkan - med andra ord: Från apostlarna själva. Och att det är den mest sanningsenliga teologin. Och till stor del så beror det på att de faktiskt vågade gå i döden för sin tro. Om Urkyrkan endast trodde på en visdomslärare som kom hit till världen för att hjälpa oss att upptäcka oss själva - så finns det liksom ingenting att dö för. Det man kan lära sig om sig själv just här - är ju inget som människorna vill dö för. Men däremot om Kristus dog för våra synder för att befria oss - och vi själva genom honom kommer att uppstå - så är döden inte längre något hot. Och därför vågade de Kristna gå i döden - därför att de var övertygade om att Jesus hade besegrat döden.

Jag råkar tro såhär: om tex. den gnostiska läran var såpass utspridd som Bart Ehrman verkar tro, (för det är väl den gnostiska läran som Bart Ehrman trodde fanns under det första århundradet?) så hade de Kristna varit väldigt osäkra. De hade säkerligen tänkt: "Är Jesus en visdomslärare? Eller är han den uppståndne Herren?" De Kristna från de första århundradena säger iaf. mig att de av någon underlig anledning faktiskt var övertygade om att Herren Jesus hade uppstått. Och att ögonvittnena själva var källan till denne övertygelse, som sedan gjorde att de Kristna var villiga att dö för sin tro. Läser man tex. Ignatius brev- som levde under det första århundradet och som dog omk. 110 e Kr. så hade ju han en väldigt brinnande tro att just dö för Kristus. Han såg sig till och med som lärjunge när han blir martyr. Den här tron - kan ju endast existera om han inte var fullständigt övertygad om att Kristus hade uppstått från de döda. Det hela blir mer förståeligt med en uppståndelse som orsak - än som en vanlig visdomslärare som endast ville ge oss kunskap om oss själva.

Förstår du hur jag tänker här Xploit?
Citera
2011-10-30, 12:42
  #15
Medlem
Xploits avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Rottweilern
På sätt och vis så har du nog rätt här. Eftersom gnosis betyder kunskap, jag blandade nog ihop Markions syn på Gamla testamentets Gud och gnostikerna och därmed sammansatte dem till en grupp just pga. den Gudsbilden. Det kanske var fel av mig - för jag har inte så mycket kunskap om hur Markion såg på detta med Jesus och frälsningen. Kanske får läsa på om detta senare ikväll eller imorgon. Det borde ju stå om detta i breven där Kyrkofäderna skriver om just Markion. Vill tacka för att du korrektar mig och kanske berätta för mig vad som är skillnaden mellan Markions tro och gnostikernas?
När det gäller gudsbilden har gnostikerna exempelvis en lite annorlunda syn på Gud med stort G. Bland gnostikerna finns här en någorlunda välutvecklad mytologi med olika "nivåer" av Gud, som i vars första form, "ursprungsform" har en rad olika namn olika namn (Den Tyste och Okände är ett exempel) och från vilken andra nivåer kom till; skaparen av vår värld och GTs gud skulle vara den s.k. demiurgen, som är en del av denna kedja och som kom till från Sophia, grekiskans ord för visdom, som av någon anledning bröt sig loss från kedjan. Men eftersom vi är skapade ur den gudomliga kedjan bär vi, eller åtminstone vissa av oss, en gudomlig kraft inom oss som vi kan återkoppla till genom kunskap (gnosis). Den här mytologiska berättelsen finner vi egentligen inte alls i Markion.

Citat:
Det du säger om evangelierna där kan också stämma! Kom ihåg att det som jag skriver endast är teorier - det kan låta självklart - men det är för att jag inte orkar skriva: "Jag tror såhär." Eller "Jag spekulerar endast nu"

Som svar på din fråga: Svar ja! Jag tror att den teologi som vi kan läsa om i det Nya testamentet är den teologi som kommer från Urkyrkan - med andra ord: Från apostlarna själva. Och att det är den mest sanningsenliga teologin. Och till stor del så beror det på att de faktiskt vågade gå i döden för sin tro. Om Urkyrkan endast trodde på en visdomslärare som kom hit till världen för att hjälpa oss att upptäcka oss själva - så finns det liksom ingenting att dö för. Det man kan lära sig om sig själv just här - är ju inget som människorna vill dö för. Men däremot om Kristus dog för våra synder för att befria oss - och vi själva genom honom kommer att uppstå - så är döden inte längre något hot. Och därför vågade de Kristna gå i döden - därför att de var övertygade om att Jesus hade besegrat döden.

Jag råkar tro såhär: om tex. den gnostiska läran var såpass utspridd som Bart Ehrman verkar tro, (för det är väl den gnostiska läran som Bart Ehrman trodde fanns under det första århundradet?) så hade de Kristna varit väldigt osäkra. De hade säkerligen tänkt: "Är Jesus en visdomslärare? Eller är han den uppståndne Herren?" De Kristna från de första århundradena säger iaf. mig att de av någon underlig anledning faktiskt var övertygade om att Herren Jesus hade uppstått. Och att ögonvittnena själva var källan till denne övertygelse, som sedan gjorde att de Kristna var villiga att dö för sin tro. Läser man tex. Ignatius brev- som levde under det första århundradet och som dog omk. 110 e Kr. så hade ju han en väldigt brinnande tro att just dö för Kristus. Han såg sig till och med som lärjunge när han blir martyr. Den här tron - kan ju endast existera om han inte var fullständigt övertygad om att Kristus hade uppstått från de döda. Det hela blir mer förståeligt med en uppståndelse som orsak - än som en vanlig visdomslärare som endast ville ge oss kunskap om oss själva.

Förstår du hur jag tänker här Xploit?
Nog skulle det ta ännu längre tid om vi alltid var tvugna att skriva när vi spekulerar! Noterat är det att det är sådant du ville här i tråden.

Du talar här om Urkyrkans teologi, och som stöd för din tes att dess medlemmar var villiga att gå i döden för sin tro. Det finns dock vissa problem med det påståendet. Dels måste vi fråga oss hur många som egentligen dog för sin tro, och hur många kristna som var beredda att så göra. Här skulle den moderna historievetenskapen nog påstå att de kristna berättelser om förföljelser är överdrivna och romantiserade, där vi alltså läser om heroiska kristna martyrer som var villiga att offra allt för Sanningen. Att det fanns kristna som var villiga att dö för sin tro (och kanske lite för villiga ibland) kan vi dock inte förneka. Vidare måste vi också fråga oss om det bara var individer ur Urkyrkan (som jag vill kalla proto-ortodoxa) som var villiga att offra sitt liv för vad de trodde på, eller om det också gällde alla dessa individer (som alltså kanske rentav var i majoritet?) som inte tillhörde den. Origen, vars ortodoxi nog kan ifrågasättas, lär ha fått utstå tortyr utan att ha gett upp sin syn på saker och ting.

Vidare så kan vi nog känna oss frestade att tillskriva trosföreställningar eller uppfattningar med en metafysisk komponent (som religion i regel har) som "starkare". En sådan hade naturligtvis både gnosticism och Markions lära, varför Jesus lära, även om han bara var en visdomslärare, bör kunna vara tillräckligt för att dö för; innehåller den Sanningen om oss själva som skall göra oss fria eller återkoppla oss till det gudomliga igen kan vi nog tänka oss att det uppfattas som något extremt viktigt. Men läror som totalt saknar en sådan, som exempelvis kommunism, har ändå givit människor en sådan stark tro att de har varit villiga att gå i döden för den som den ultimata samhällskonstruktören, och här är väl Che Guevara ett gott exempel.

Jag tror inte Bart D Ehrman skulle argumentera väldigt specifikt om en väldigt stark och utbredd kristen gnosticism under det första århundradet. Däremot en splittrad kristendom med olika församlingar som hade olika trosföreställnignar vilket gör termen proto-ortodox nödvändig; allt från ebioniter som inte ville erkänna att Jesus var annat en vanlig människa till doketisterna som inte ville erkänna att Jesus ö.h.t. var en människa.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback