Schack i litteraturen

Novellen Executors of Important Energies skriven Wells Tower handlar om en man som ska träffa sin demente far ute på stan. Den demente fadern älskar schack och låter sin son sitta och vänta medan han spelar parti efter parti mot en "hustler" som han precis träffat på caféet. Givetvis förlorar han pengar på varje parti. Historien tar mot slutet en oväntad vändning då schack-hustlern visar sig ha en medmänsklig sida.

Någon gammal bokklubbsbok hette Damgambit.
Den handlade om en föräldralös flicka som spelade schack.

Har som många andra sett Netflixserien gjord efter Walter Tevis bok. Är boken läsvärd även för oss som inte spelar schack?

Pusjkin var mycket schackintresserad, och schackmotiv förekommer emellanåt i hans dikter. I Jevgenij Onegin sitter poeten Lenskij och hans fästmö Olga och förbättrar världen vid ett parti.

https://chess24.com/en/read/news/a-h...hess-in-russia

The greatest Russian poet, Alexander Pushkin (1799-1837), was born a few years after the publication of the first chess book in Russian. Pushkin played chess, owned chess books and journals, and even included a small chess scene in his most famous poem “Eugene Onegin”, in which one of the main protagonists, a young poet by the name of Vladimir Lensky, is playing chess with his fiancée, Olga Larina (the following fragment is given in the translation by Charles H. Johnston):

As far removed as they were able
from all the world, they sat and pored
in deepest thought at the chess-board
for hours, with elbows on the table --
then Lensky moved his pawn, and took,
deep in distraction, his own rook.

På originalspråket:
http://www.poetry-classic.ru/4-26.html

Уединясь от всех далеко,
Они над шахматной доской,
На стол облокотясь, порой
Сидят, задумавшись глубоко,
И Ленский пешкою ладью
Берет в рассеянье свою.

I svensk tolkning av Alfred Jensen:
http://runeberg.org/onegin/0105.html

Och stundom spela de för resten
ett parti schack, fast han ibland
av distraktion med fumlig hand
mot hennes bonde byter hästen
och oftast icke märker, att
han re’n i nästa drag är matt.

Och så här formuleras scenen av Ulrik Franke:
https://www.onegin.se/?p=1377

I ensamhet långt bort från alla,
med tanken utav schack förströdd
och armbågen mot bordet stödd
kan deras fokus djupt förfalla
och Lenskij med sin bonde tar
ett torn som dock hans eget var.

Kanske redan nämnd, om inte, The Flanders Panel av Arturo Perez-Reverte är underhållande. Handlar om att lösa ett nutida mord genom en 500-år äldre målning av två adelsmäns schackspel.
"Quis necavit equitem?"

Inte för att schackspelandet är någon bärande byggsten i romankonstruktionen, men det kan ju nämnas att sonen i den olycksaliga familjen i Richard Fords Kanada hade två passioner i livet: schack och biodling.

För mig var biskötsel som schack. Båda var komplicerade och hade regler och krävde skicklighet och att man satte upp mål, och båda erbjöd dolda mönster för framgång som bara kunde förstås med hjälp av tålamod och självförtroende.

Inte direkt någon djuplodande analys, utan mer ett resonemang för att etablera bilden av en lätt nördig ensamvarg i femtonårsåldern.

Blivit rätt känd mini serie nu. Sevärd

Gottlieb Konrad Pfeffel (1736-1809)

Das Schachspiel

Auf einem Schachbrett stand der Steine bunte Schar
Nach Stand und Würden hingepflanzt;
Der hölzerne Monarch und seine Dame war
Von Reisigen und Türmen rund umschanzt.
Die Läufer, oder wenn wir sie
Nach gallischem Kanzleistil nennen wollen,
Die Narren spielten große Rollen.
Die Bauern, gar ein zahmes Vieh
So lange sie nicht ihre Stärke kennen,
Die Bauern mußten vorne dran,
Um sich zuerst die Köpfe zu verrennen.
Das deutungsvolle Spiel begann.
Gewalt und List regierten das Gefechte;
Hier ward der Knecht vom Herrn und dort der Knecht vom Knechte,
Oft gar der Herr durch seinen Hintermann
Von seinem Platz verdrängt. Der stolze Großsultan
Sah unbewegt zur Rechten und zur Linken
Die Hälfte seiner Nation,
Als Opfer des Geschicks, zu Boden sinken,
Und endlich fiel auch er vom Thron.
Jetzt nimmt der Herr des Spiels, der allen Steinen
Die Rollen ausgeteilt und selbst sie aufgestellt,
Sie weg, und wirft vermengt die Großen und die Kleinen
In einen dunkeln Sack. Dies ist das Bild der Welt.

https://lueersen.homedns.org/!gutenb...hte/schach.htm


Johann Gottfried Herder (1744-1803), efter en latinsk dikt av Jakob Balde (1604-1668)

Das Schachspiel

Warum schlagen wir noch Bücher und Blätter auf?
Alle Lehre Sokrats über die Nichtigkeit
Unsres Erdegedrängs lehret im Spiel uns hier
Ein mit Puppen besetztes Brett.

Siehst du, Freund, wie das Glück Würden und Ämter teilt?
Wie’s die Plätze bestimmt? Wie sie im Wechsel sind?
Freund, so spielen auch wir selber ein Spiel des Glücks,
Ungleich, aber im Ausgang gleich.

Mächtig stehet ein Heer gegen das andere auf;
Hier Trojaner und hier tapferer Griechen Reih’n,
Stark mit Türmen verwacht. Mutige Ritter stehn
Bei den Türmen. Es schweigt das Heer.

Wartend schweiget das Feld: denn die Gebieter sind
Noch im Kampfe mit sich, sinnen Entwürfe. Furcht
Und die Ehre gebeut. Jetzo beginnt die Schlacht.
Arme Bauern, in euren Reih’n.

Schau, sie fallen dahin. Siehe, mit ihrem Blut
Wird der Lorbeer erkauft. Ihre Gefilde mäht,
Ihre Hütte beraubt jeder der Streitenden:
Sie nur haben die Schuld verübt.

Doch wer springet hervor? Listiger Springer, du ?
Aus der Mitte des Heers, über die Köpfe der
Kämpfer? Willst du zurück, Parther! Es hüte sïch
Vor dir Schwarzem das ganze Feld.

Und doch wünschet sich auch keiner den Tod von dir,
Narr und Läufer! Du hast eine beträchtliche
Zunft in unserer Welt; Narren und Läufern stehn
Häuser offen und Hof und Zelt.

Sieh, die Königin regt als Amazone sich,
Geht, wie ihr es beliebt; Damen ist viel erlaubt.
Vor ihr weichet hinweg Ritter und Elephant,
Bauer, Porus und Hannibal.

Alles weichet der Macht weiblicher Krieger, die
Viel begehren und viel wagen; sie kennen nicht
Das Zuviele. Die jetzt ihren Gemahl beschützt
Ist’s, die jetzo den Herrn verrät.

Schach dem Könige! Tritt, höchster Gebieter, selbst
Von dem Platze der Ruh! Traue die Majestät
Nicht Beamten allein, nicht der Gemahlin an!
Aber leider, es ist zu spät.

Schach dem Könige, Schach! – Siehe, geendet sind
Unsre Züge; du siehst Ritter und Bauer jetzt,
König, Springer und Narr hier in der Büchse Grab
Durch- und übereinander ruhn.

Also gehet die Welt: Liktor und Konsul geht
In die Büchse, der Held und der Besiegete.
Du vollführe dein Amt; spiele des Lebens Spiel,
Das ein Höherer durch dich spielt.

https://www.gedichte.com/gedichte/Jo...as_Schachspiel
https://lyrikzeitung.com/2019/08/09/...s-schachspiel/


Christian Morgenstern (1871-1914)

Schachsonett

Dem edlen Schach vergleich ich das Sonett.
Eröffnung, Aufbau, Mittel-, Endspiel - traun,
das alles ist so hier wie dort zu schaun,
und auch selbst hier sitzt oft ein - Paar am Brett.

Vier Züge schon vorbei! Gefährlich Baun!
Verwirrung trübt mich ... Opfer und - Verlust! ...
Doch dieser Zug jetzt macht den Fehler wett.
Und auch dem Endspiel darf ich noch vertraun.

Jetzt brenn ich erst; und spür mich Brust an Brust;
und greife nicht mehr fehl im strengen Kriege;
und lege meisternd Hand auf Brett und Blatt.

Noch einmal blitzt das feindliche Florett -
doch ich parier's, - und nun auch schon: Schachmatt!
(Ich muss erst immer fallen, eh ich siege.)

https://gedichte.xbib.de/Morgenstern...hachsonett.htm
http://www.sonett-archiv.com/lm/Morg...M#Schachsonett

Mer länkar för senare studium.
https://pscsabt.de/Schach_in_der_Literatur.pdf
https://www.schachbund.de/schachgedichte.html
http://buchenwallduern.de/HompageArc.../gedichte.html
https://www.schach-chess.com/Schach_Poesie.htm
https://chto-takoe-lyubov.net/stixi-...-shaxmatistov/
https://chess-poljany.ru/%D0%B2%D1%8...BC%D0%BE%D1%80
https://sites.google.com/site/sahmat...hmatnaa-poezia

Nils Ferlins dikt "Schack" ur debutsamlingen En döddansares visor:


Med Göran Fristorp i Leif Strands tonsättning: Schack

Schacktavelslek verkar inte nämnd, den svenska allegoriska knitteldikt från 1400-talet som utifrån pjäserna på schackbrädet beskriver samhällets organisation och de olika medlemmarnas/ståndens respektive plikter – löparna är domare, tornen ämbetsmän, bönderna inte bara bönder utan även lägre stående samhällsmedlemmar. Här återfinns bl.a. den kända sentensen

ho war thaa een ädela man
tha Adam groff ok Eua span
('när Adam grävde och Eva spann, vem var då en adelsman?')

Erik Hjalmar Linder skriver:


Som tänkbara författare har nämnts Ericus Olai och Kort Rogge. En del avsnitt som "Äktenskapsvisan" är nydiktade och varnar bl.a. för alltför stora åldersskillnader i äktenskapet:

En gammal man
fawisk är han,
som tagher wnga maar.
Han haffwer for hosta
engen losta
– saa söker hon annars lar.

/.../

Fore han ymtar,
bak han grymtar
ok ligger medh stort omak;
hon stppar sin näsa,
tha han wil bläsa,
hwstrwn, alt widh hans bak.

/.../

En vnger man
flug galen är han,
som tagher kärling gambla
fför päninga skul,
silff eller gwl;
henna buk, han böria rambla.

Och så vidare. I antologin Chess and Allegory in the Middle Ages (2005, redigerad av historikerna Olle Ferm och Volker Honemann) finns texter om Schacktavelslek och framför allt om dess utländska förebilder, som den italienske dominikanmunkens Jacobus de Cessolis De ludo scacchorum och den tyska Meister Stephans Schachbuch.

"Schackspelslitteraturen var en intellektuell bestsellerföreteelse i 1300- och 1400-talens Västeuropa, en didaktisk bro mellan folk och riken", skriver Dick Harrison i sin anmälan. Man kan erinra sig att även Stiernhielm låter fru Lusta sitta med något slags schackliknande spel i frontespisen till Herkules, även om det nog är ovisst om det rör sig om schack eller ett annat spel som Stiernhielm själv arbetade med. Schackspel räknades till de "kroppsövningar" för adelsgossar som jämte sådant som boll- och kägelspel, fäktning och dans utövades i läroverket Collegium illustre när Stiernhielm (Jöran Lilja) undervisade där.

Kortnovellen Von Gooms gambit av Victor Contoski som nämns i översikten finns i svensk översättning av Gunnar Gällmo i den av Sam J Lundwall redigerade s/f-antologiserien Det hände i morgon, #8. En absurd berättelse om en liten kufisk schackspelare vars spelöppning på något sätt är så apart och naturvidrig att den driver motspelarna till epileptiska anfall och sinnessjukdom, eller rentav förvandlar dem till sten, varvid man slutligen måste

Ordet "långa" bör upprepas för att rytmen ska fungera.

Så drucko vi och språkade omsider
om gamla minnen och om gångna år
och mången vän, som långa långa tider
fått plikta för en tanklös ungdomsvår ...

https://digi.kansalliskirjasto.fi/ai.../666864?page=7