Varför handlingsförlamas riksbank vid 0% inflation

Hej,

Har suttit i timmar och klurat på den här nöten, men kan inte förstå varför.

I min lärobok står att 0 % inflation lätt övergår (med vanliga fluktuationer) i negativ inflation. Och i deflation kan inte riksbanken göra mycket eftersom "...deras styrmedel, ränta, inte kan gå under noll." - (Fregert och Jonung 2007:427)

Så jag tror väl att mina frågor är:
Varför behöver räntan vara under 0 för att styra upp en deflation?
Varför kan inte räntan gå under 0?

Tack för svar!

Läs på om Keynes.

Han menar att man skall investera sig ur kriser vilket t.ex innebär att staten skall bygga järnvägar etc. för att skapa arbetstillfällen, ge köpkraft åt folket och snurra igång hela hjulet igen.

Inflation hänger också ihop med t.ex arbetslöshet (det kan du se i t.ex ett Phillipsdiagram) och därför inser man att även inflationen kan användas som ett verktyg för att påverka just arbetslösheten. Sänker man räntan har folk och företag råd att låna mer och investera mer.

Svårigheten är dock att om man redan sänkt räntan hela vägen till noll kan man inte längre sänka den mer utan att få deflation. Riksbankens verktyg för att styra inflationen är alltså inte längre användbart på samma sätt.

Det var en kort förklaring på hur det hela hänger ihop. Wikipedia lite kring inflation, phillipsdiagram och Keynism så tror jag det lossnar för dig.

Nja.... Alltså när man pratar om riksbank är det ju penningåtgärder vilket inte är när staten som ökar sina utgifter för att spinna igång en ekonomi, utan räntan som moduleras på ett sätt så att den privata marknaden stimuleras.

"Inflation hänger också ihop med t.ex. arbetslöshet..." hur påverkar denna relation riksbankens handlingsförmåga eller räntesättningens natur? (För att knyta tillbaks till min fråga... eller jag kanske missfrstår dig helt.)

Varför kan man inte sänka den mer utan att få deflation?
Jag trodde att problemet var att det inte fanns ett praktiskt sätt att dra ner räntan under 0, men du imply:ar att det går, men resultatet är deflation. Snälla förklara.

Jag har läst på Wikipedia och i två läroböcker om makroekonomi, men vänder mig till Flashback för att jag fortfarande inte förstår vad det är som sätter stop för riksbankerna. Det framgår ju tydligt av diagram som visar likviditetsfällan (som det ju väl är vad det handlar om(?)) att det inte funkar, men varför?

1. Folk förväntar sig att priserna/räntan fortsätter falla ==> skjuter upp konsumtion ==> priserna/räntan faller mer ==> etc...
2. Under 0, betalar Riksbanken ut pengar för folk ska låna och då är man bra desperat.

Din lärobok har fel.

Riksbanken sätter två räntor, lite förenklat. En inlåningsränta och en utlåningsränta. Inlåningsräntan kan vara negativ eftersom banksystemet i stort måste ha sina reserver hos riksbanken. Det kan bli problem om räntan är alltför negativ för då kanske bankerna tar ut reserverna som kontanter. Utlåningsräntan kan dock inte vara negativ för då skulle bankerna få betalt för att låna pengar av Riksbanken.

Riksbanken kan dock göra andra saker när det inte längre går att sänka räntan. De kan öka mängden baspengar (kontanter + bankreserver) genom att köpa statsobligationer, guld eller utländsk valuta. De kan även anta en level target för prisnivån eller nominell BNP.

Deflation är inget problem alls för en centralbank att hantera.

1. Ok, det låter rimligt. Är det den vedertagna anledningen (att denna onda cirkel beror på uppskjuten konsumtion), eller är det en förenkling (mer än vad makroekonomitextboksförfattare gör) som du just beskrev?
2. Ja, man är ju ganska desperat, så jag förstår inte varför det inte är ett alternativ. Eller... hmmm... Är det så att riksbanken inte vill betala för att låna ut för att banker då hade lånat asa-asa-mycket... fast det borde de bara göra om den negativa räntan översteg inflationen. Annars skulle de ju fortfarande förlora på att få lite pengar för att ta ett lån... Men just det ja, det är ju en deflation man befinner sig i! Så då kan riksbanken sätta en relativt hög ränta för att kompensera för värdeökningen av pengarna som banker lånar, det kommer fortfarande finnas ett demand på pengarna (MB). Så om man är i deflation bör man ju kunna höja räntan. Fast det här resonemanget går inte alls ihop med något som står i någon bok eller någonting som någon säger. Vad missar jag?

1. Varför skulle bankerna ta ut sina reserver som kontanter? Stöldrisk ökar och värdet fluktuerar precis som om de hade förblivit digitala.
2. Varför kan inte riksbanken betala för att bankerna ska låna? Vad är det för magiskt som händer vid noll-strecket?
3. Om riksbanken köper stadsobligationer händer väl ingenting om inte staten använder pengarna till att t.ex. bygga infrastruktur (expansiv finanspolitik(?))?
4. Ja, köpa guld känns ju lämpligt, men om man köper utländsk valuta innebär det att SEK-värdet går ner... vilket ju borde funka.
5. Alltså, oavsett vad riksbanken har för mål är det räntan som är deras verktyg. Och i en situation där de inte kan råda bot på en deflation är kan de inte göra något för att nå något av målen.

1. De tar ut dem när räntan är såpass negative att fördelarna överväger nackdelarna. Ponera att det var -50% ränta att ha dem hos Riksbanken.

2. Om du fick låna pengar av din bank men bara behövde betala tillbaka 95% av summan, hur mycket skulle du då låna? Så mycket du kan, gissar jag. Det innebär alltså att Riksbanken ger bort pengar till bankerna. Det går så klart att göra. Men jag gissar att folk skulle bli rätt förbannade. Då är det bättre att Riksbanken själv tar den vinsten och ger till staten så att vi alla får nytta av de nyskapade pengarna.

3. Jodå, det som händer är att penningmängden (baspengar) ökar. Quantity theory of money säger att det på sikt kommer att öka prisnivån.

4. Det spelar ingen större roll vad de köper. Inflationen går upp och kronan går ner. Det är ju hela poängen. Följande pdf av vår egen Lars Svensson kanske kan vara av intresse: Escaping from a Liquidity Trap and Deflation: The Foolproof Way and Others.

5. Vad marknaden tror är Riksbankens mål har väldigt stor inverkan på ekonomin. Anta att Riksbanken offentligt gick ut med att deras mål var hyperinflation. Om marknaden verkligen trodde på det skulle vi troligtvis få hyperinflation på en gång utan att Riksbanken behövde göra nånting. Nu skulle nog inte marknaden tro på det (det är väl mer troligt att nån hade lagt LSD i deras muggar). I det fallet behöver Riksbanken först visa att de menar allvar. Men om Riksbanken sa att deras mål var att få upp nominell BNP på den gamla banan (10% upp från dagens nivå samt 4.75% ökning varje år) så skulle nog marknaden tro på det och det skulle få omedelbara effekter på ekonomin.

FRB-systemet vi har idag kräver att pengamängden hela tiden måste öka, annars fryser/kollapsar hela det ekonomiska systemet.

Detta eftersom räntan på lån gör att det krävs mer pengar för att lösa skulderna än vad som existerar i nuet.

Noll inflation kan tippa över i deflation och risk för en sk. "deflatorisk dödsspiral" som slår sönder banker, företag och hela samhället.

Det där har du nog inte tänkt igenom riktigt, men det finns bättre trådar för det ämnet.

Det är en myt att räntan styr ekonomin, vad som styr ekonomin är bankernas kreditgivning och det finns absolut INGEN korrelation mellan ränta och kreditgivning, däremot finns det närmast perfekt korrelation mellan kreditgivning och ökad nominell BNP. Centralbanker kan alltid skapa kredit för att stimulera ekonomin oavsett ränta, så det är en myt att den skulle bli handlingsförlamad.

Så det som står i din lärobok är troligtivis propaganda eller möjligtvis ett resultat av bristande kunskap om hur ekonomin fungerar.

Precis som du skriver åker dom på en kostnad för att förvara/hantera kontanter så de gör dom inte så länge det är billigare att ha fordringar på RB.
Och RB skulle aldrig driva saken dithän. RB har ett intresse av att betalsystemet fungerar i landet. Och då använder man RIX och kör inte omkring med kontanter i lastbilar.

Det har hänt. RB gjorde så för en tid. Motivet var just att få betalsystemet att fungera. Då var bankerna ovillig att göra affärer med varandra och låg hellre på likviditeten. Då kan man säga att RB höjde priset på det beteendet.
Men RB har inget skäl till att ha negativ ränta i allmänhet.

RB gör sådant ibland för att öka likviditeten. Dvs skapade fordringarna på sig själv.
Staten har inte tillgång till RBs tillgångar.

RB gör valutaaffärer ibland. T ex för att dra in likviditet. Enligt dom själva är inte det valutakurspåverkande.

Sina räntor är en sak RB kan jobba med.
Det är inte alls säkert att RB kan driva upp inflation (i betydelsen prisökningar). Dom kan försöka.
Om folk och företag vill dra ned sin skuldnivå hjälper ingenting.

För att driva upp inflation brukar staten hjälpa till och öka sin skuldsättning (för att kompensera den privata som faller). Jfr Japan där statsskulden drivit iväg väldigt mycket.

Sedan skulle jag säga att svag deflation är det föredragna tillståndet. Då har man prisstabilitet, och prissänkningar kommer från innovationer och processförbättringar.