Kärnkraftverk - Dåligt eller Bra ?

Själva frågan är ju väldigt konstigt ställd, och väldigt typiskt för sin tid.

Att diskutera om kärnkraft är bra eller dåligt är samma sak som att diskutera om alkohol är bra eller dåligt.

Alkoholen skapar ju aldrig några problem, det är vår användning av den.

Så är kärnkraften bra eller dålig i förhållande till vad? Som alternativ till vad?

Om du inte förstår vad som menas med frågan kanske det är en god idé att låta bli att svara på den?

För övrigt verkar det som att du inte förstår var energin som ett kärnkraftverk producerar kommer ifrån, vart den tar vägen, och vad som skulle ha hänt med den om kärnkraftverket inte tog hand om den. Det är lätt att vara motståndare till något som man inte förstår.
Det är inte alls nödvändigtvis billigare att hålla liv i nåt gammalt än att ersätta det med något nytt. Det är framförallt Oskarshamn 1 och 2 som är gamla, de övriga finns det såvitt jag vet inga planer på att stänga ner på ett bra tag.

Jag vill höra din lösning på miljöproblemet. Du vill alltså avveckla all kärnkraft och ersätta med: Vindkraftverk? Vattenkraftverk? Kol, olja, gas?

Vind- och vattenkraftverk gör, som nämnts tidigare, stora avtryck i naturen. Även om du placerar massor med vindkraftverk ute till havs så stör det tydligen ekosystemet för fiskarna, dessutom tror man att det kan störa fågel livet. Jag ser ingen bra lösning med att förstöra ekosystemet mer med vare sig kol, gas, olja, vatten- eller vindkraftverk.

En bättre lösning är att bygga fler kärnkraftverk för att få så ren el som möjligt utan att förstöra naturen med stora komplex av vatten/elkraft. Med kärnkraften kan man bruka energin till elbilar och sen får vi väl tro att folk blir vegetarianer samt har taken fulla med solceller.
Med en sån lösning så skulle utsläppen minska drastiskt. Avfallet kan man kapsla ner in i urberget och ha som slutförvar. Sen kan man satsa på nya fussions-anläggningar när det väl är utvecklat och lägga ner all kärnkraft, vindkraft och sånt skit. Möjligen konventera kärnkraftskomplexen till fussion?

Med ditt inlägg så visar du att du helt missar vad problemet handlar om, och därmed vart lösningen ligger.

Lösningen är INTE framtida lösningar som kanske kommer (eftersom det bara är ytterligare är ett sätt skjuta saker på framtiden) utan att dra ner energiförbrukningen till 25-30% av dagens nivå, IDAG.

Eftersom kärnkraften tillåter oss att helt bortse från dessa konsekvenser, så är den dålig.

Kärnkraften är bra, den ger inga utsläpp alls (om det inte skulle haverera). Sen är ju problemet med slutförvaringen... 100 000 år minst sägs det. Men detta tar så pass liten plats i landet, typ en grotta eller nått. O dessutom tror jag att de kommer att uppfinna någon nukleär lösning för att bli av med skiten. Jag vet, det går att upparbeta redan, men är väldigt dyrt.

Nej så är det inte alls.
Man är eniga att problemet som finns idag ska lösas NU, av vår generation och inte överlämnas till våra barnbarn. Ett exempel på ett sådant problem är slutförvaret av använt kärnbränsle. Det ska fixas inom en viss tid, samt miljöproblemet. Det är ingen lösning att lägga ner samtliga kärnkraftverk, särskilt inte i Sverige. I Tyskland så är det väl helt okej. De kan kalla sig "miljömedvetna" men de har ändå kol som de kan nyttja, de skiter i vilket.
Men man får inte glömma att andra länder som Frankrike är positiva till kärnkraft och bygger på, t.o.m. med reaktorer som ska sänkas ner i havet för att hjälpa U-länder.

Hurvida kärnkraft kan anses bra beror väl främst vad man jämför det med. Man bör vara medveten om att alla kraftslag har någon form av miljöpåverkan antingen direkt eller indirekt.

Ska ett kraftslag kunna kallas bra så tycker jag att det bör uppfylla tre krav:
1. Kraften ska gå att producera till en låg kostnad
2. Kraftslaget ska ha låga externa kostnader
3. Kraftslaget ska om inte vara hållbart, i alla fall kunna utvecklas till att vara hållbart

En låg kostnad är nödvändigt för att ett kraftslag ska få någon form av kommerciell framgång, ett kraftslag kan inte ha dyra subventioner (kr/kWh) och samtidigt bidra till en betydande andel av vår energianvändning. I sådana fall så blir kraftslaget en alltför stor belastning för samhället.

Produktionskostnader
Så hur står sig kärnkraften när det gäller produktionskostnader? Kostnaden för kraftproduktionen kan delas in i två delar, vi har kapitalkostnader och marginalkostnader. Om vi granskar de svenska kärnkraftsoperatörerna så kan v konstatera att de har har marginalkostnader om 15-18 öre/kWh. Denna summa inkluderar den svenska effektskatten på kärnkraft som avser göra kärnkraften mindre lönsam och även inbetalningar till den svenska avfallsfonden vilket ska täcka slutförvaringen av det använda bränslet. Den svenska effektskatten motsvarar ungefär 5 öre/kWh vilket innebär att den faktiska kostnaderna är 10-13 öre/kWh. Detta är ungefär lika mycket som ett vindkraftverk kostar i drift och något mer än vad ett vattenkraftverk kostar att driva.

Vatten, vind och kärnkraft har dock alla gemensamt att den största delen av produktionskostnaden utgörs av kapitalkostnaderna, dvs kostnader att uppföra kraftverket, ränta och finansieringskostnader på denna summa. Ett kärnkraftverk kostar ungefär 30 miljoner kr/MW (drygt 3000 euro eller 3800 dollar per kW), men det råder stora variationer mellan olika projekt. Detta beror dels på att olika länder har olika förutsättningar, det kan också bero på vad som är inkluderat i priset. I vissa fall så gäller priset enbart kostnaden för reaktor och reaktorbyggnad (nuclear steam supply system) i andra fall så är det ett komplett kärnkraftverk med bränsle, reservdelar, finansieringskostnader osv. I Kina så bygger man exempelvis AP1000 reaktorer för under 2000 dollar per kW, samma reaktorer byggda i USA är betydligt dyrare av olika orsaker.

Om vi vill jämföra kärnkraft med vindkraft så kan vi dock konstatera att ett kärnkraftverk kostar ungefär 30 miljoner kr/MW och ett vindkraftverk ungefär 15 miljoner kr/MW och de bägge har marginalkostnader på ungefär 10 öre/kWh. Kärnkraftverket kan anses klara 40 år innan några större återinvesteringar krävs, vindkraftverket 20 år och kapacitetsfaktorerna kan anses vara 90 respektive 25%. Utgår man från räntenivåer så hamnar då kostnaden för kärnkraft på 30-40 öre/kWh och vindkraft 60-70 öre/kWh, på ett ungefär. Om man vill se det på ett annat sätt, om vi vill producera 1 MW under 40 års tid så behöver vi med kärnkraft investera 33 miljoner kr med kärnkraft och 120 miljoner kr med vindkraft för att få denna snittproduktion. Med vindkraft så bör dock risktillägget för finansiering vara något lägre.

Ska vi summera ekonomin för kärnkraft så kan vi säga att den ser bra ut jämfört med alternativen, få kraftslag kan konkurrera med kärnkraften kostnadmässigt.

Externa kostnader
Externa kostnader är de kostnader ett kraftslag som ett kraftslag orsakar men som inte betalas av producent eller konsument utan påtvingas tredje part. Alla kraftslag har externa kostnader orsakade av bland annat utsläpp, buller och annan miljöpåverkan som drabbar tredje part. Det finns en stor EU finansierad studie för externa kostnader som heter ExternE som är en bra referens när det gäller externa kostnader från kraftproduktion. En uppdaterad rapport kom 2005 med ExternE-Pol och den ger följande summering av de olika kraftslagens externa kostnader vid elproduktion:

Vattenkraft (alperna): 0,05 eurocent/kWh
Vindkraft (land): 0,09 eurocent/kWh
Vindkraft (hav): 0,12 eurocent/kWh
Kärnkraft (LWR): 0,19 eurocent/kWh
Solceller (2010, södra europa): = 0,21 eurocent/kWh
Solceller (södra europa): 0,28 eurocent/kWh
Solceller (central europa): 0,41 eurocent/kWh
Gas (combined cycle): 1 eurocent/kWh
Gas: 1,6 eurocent/kWh
Olja (combined cycle): 1,6 eurocent/kWh
Stenkol (PFBC): 1,8 eurocent/kWh
Stenkol: 4,1 eurocent/kWh
Olja: 4,8 eurocent/kWh
Brunkol: 5,8 eurocent/kWh

Dvs kärnkraft ligger ganska bra till när det gäller externa kostnader, vindkraft och vattenkraft är bara marginellt bättre medans skillnaden mot fossila kraftslag är mycket stor. Då värderar man dessutom koldioxidutsläpp ganska lågt. Ungefär 70% av kärnkraftens externa kostnader orsakas av radioaktiva utsläpp, det handlar om utsläpp vid normal drift (vilka är mycket små), olyckor och uranbrytning (där radioaktiva ämnen frigörs vid brytning).

Hållbarhet
Här utgår vi från Brundtland kommisionens definition på hållbar utveckling; "Hållbar utveckling är utveckling som möter dagens behov utan att äventyra kommande generationers förmåga att uppfylla sina egna behov".

I Sverige så producerar vi ungefär 65 TWh el från kärnkraft varje år och för att göra detta så använder vi ungefär 1500 ton uran. Världens elanvändning var som jämförelse 16500 TWh år 2007 och ökar med ungefär 2,5% varje år. Detta innebär att vi år 2050 kommer att vara i behov av drygt 48000 TWh. Om vi säger att 50% (en ökning från dagens 13,5%) av detta ska komma ifrån kärnkraft så kommer vi behöva runt 550 000 ton uran per år (och 4000 stora kärnkraftsreaktorer). Då kommer man förstås till frågan om hur mycket uran det finns?

Urantillgångar kan indelas i konventionella och icke konventionella tillgångar. De konventionella tillgångarna kan i sin tur delas in i tre grupper. Dessa är "identified resources, reasonably assured resources och inferred resources. Enligt Uranium 2009: Resources, Production and Demand så finns det 6 396 000 ton uran i form av indentified resources brytbara till en kostnad av $260/kgU. Det finns utöver detta 4004 000 ton i reasonably assursed resources och 2302 000 ton i inferred resources, allt till en kostnad på upp till $260/kgU. Totalt finns alltså 12 702 000 ton brytvärt uran motsvarande 23 års användning vid 550 000 ton per år. De största urantillgångarna hittas dock i icke konventionella tillgångar och havsvatten. I havsvatten finns 3 mg U/m3 motsvarande 4500 000 000 ton uran, något som skulle motsvara flera tusen års användning vid 550 000 ton per år. Men bara för att man använt bränslet en gång så är det förstås inte värdelöst till skillnad från kol, olja och gas vilket man bara kan elda en gång. Snabba reaktorer kan få ut 60-100 ggr mer energi ur ett kg uran än dagens reaktorer, med andra ord så skulle vi kunna producera lika mycket energi från kärnkraft som idag med en urananvändning på 1500 ton utan istället 15-25 ton. Så även om dagens kärnkraft inte kan kallas hållbar, så har kärnkraften potetial att bli hållbar.

Snabba reaktorer har varit i drift sedan 1950-talet men de har aldrig lyckats konkurrera med lättvattenreaktorer ekonomiskt. Så länge bränslet kostar 5 öre/kWh (varav 2,5 öre är urankostnaden) och kaptalkostnaderna är 50% högre så lär de vara svåra att motivera.

Jag har då aldrig träffat på en människa som är insatt i kärnkraften (kan alla fördelar/nackdelar, och vet hur det funkar osv) som inte tycker att det är dåligt. Sen är det ju tråkigt att folk som egentligen inte har en aning vad dom pratar om förknippar det med atombomber o dylik...

Det är märkligt med tanke på att dessa människor inte är särskilt sällsynta.

Men kostnader är ju bara ett annat ord för löner och vinster. Vi kanske inte ska generera vinster för att lösa vår tids viktigaste fråga.
Och när du pratar om produktionskostnader, så bara accepterar du dom vinster som man gör, på en i princip icke konkurrensutsatt marknad.

Att sen i nästa led då prata om samhällets kostnader, blir ju löjligt, för samhället existerar inte längre som struktur.
Ville elproducenterna tjäna samhället, så hade det sett helt annorlunda ut.

Samma sak gäller ju kapitalkostnader, det är ju bara ett annat ord för att vi med vår el, faktiskt betalar även bankers vinster och vinstuttag, även det en icke konkurrensutsatt verksamhet, och nu när det visar sig att dom plockat ut för mycket pengar, så får vi betala en gång till, och fortfarande betala den nivån på kapitalkostnader som vi vet inte är hållbar.
Hade vi t.ex. betalat kärnkraftverken med våra skattepengar direkt, så hade vi betalat den faktiska kostnaden, och hade sluppit kapitalkostnader (och problemet är ju idag att 50% av ekonomin ÄR kapitalkostnader, vilket bara är kostnader, det producerar så att säga inget)

Ska man sen prata om priser, så ska ju priser spegla miljöpåverkan.

Men vi löser inte det här med prisjusteringar, det cementerar bara klyftor, vi måste börja ransonera helt enkelt.
Om du ger människor 2 alternativ. Där 1 är att vi höjer priserna så att man inte kan betala (med allt vad det innebär av skuldbeläggande och skulder) och till slut faktiskt...börja dela kylskåp med sin granne, ladda mobilen på jobbet, eller att man genomför det som en medveten strategi, man berättar för människor vad som gäller och hjälper dom att genomföra det, så är jag helt övertygad om att dom väljer det sista.

Lösningen är inte mer energi, lösningen är mindre (vilket går tvärtemot alla gängse ekonomiska principer med tillväxt)

Fantastiskt bra förslag, speciellt gillar jag den enorma sparpotentialen det måste finnas i att ladda mobilen på jobbet. Sen kan ju alla norr om Gävle flytta ner till södra Sverige så sparar vi på uppvärmningskostnaderna. Dela kylskåp med sin granne är kanon, jag skulle vilja utsträcka det till att vi flyttar in till grannen. Då sparar vi ännu mer pengar och löser dessutom bostadsbristen i tätorterna.

Sparpotentialen ligger självklart inte i att göra det (ladda mobilen t.ex.) någon annanstans, sparpotentialen ligger i att den obegränsade tillgången skapar ett sjukt beteende.

Och om du läser igen, så sa jag inte att det är ett val, jag sa att det är en konsekvens, valet vi står inför är att hantera det nu (eller, egentligen, "igår") eller att inte ha det valet, varpå det oundvikligen läggs på oss.

Den som är med i Lyxfällan har ju inte valt att få skulder, man har valt att låna och konsumera, den som tar en överdos har normalt sett inte valt det, man har valt att knarka. Konsekvenser.

När det läggs på oss, så ser det ut såhär:


Det kommer självklart inte komma några "ransoneringar" i år heller, istället kommer man höja priset, och att ställa det här i förhållande till t.ex. löner och ersättningar är det självklart ingen som gör.
Framförallt gillar jag meningen "det finns inte resurser att transportera elen" ungefär som att vi transporterade den med lastbil.

Vi väljer alltså självbedrägeriet framför att se det faktiska problemet.

Sverige ligger ju "efter" där (men tänker man sig det som en bågformad bana, så blir fallet högre, och det betyder också att den riktiga vägen ner faktiskt börjar här) men det är ju inga problem att både i England och USA (som generellt sätt räknas som rika länder) hitta familjer som faktiskt inte har någon el hemma, det är ju inget fritt val i mellanöstern att man har el kanske på sin höjd ett par timmar om dagen. Men umgås och dela saker med andra människor? Nej du har rätt, det var det dummaste...och att det skulle finnas vinster att göra genom samarbete, nej det låter ju kommunistiskt, och går tvärtemot allt vi vet, för när företag t.ex. går ihop och pratar om synergieffekter och effektiviseringar, så ja, då gäller ju det företag..