Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2015-05-25, 13:49
  #133
Medlem
LucNNs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av WardenMcClusky
Syntetiska a priori är satser som både är sanna i sinnet och i empirisk mening. Alltså, det är sådant som vi både kan testa "ute i verkligheten" och sådant som vi kan genom förnuftet "tänka ut" eller "räkna ut". Man skulle kunna kalla det för induktion, typ. Poängen Kant ville göra är att det är endast genom vårt förnuft som vi kan känna till världen, vilket innebär att allting som ligger bortom vårt förnuft -- våra mentala processer att göra världen begriplig och hanterbar -- kan vi inte veta någonting om.

Det var ett sätt för Kant att smälta ihop två konkurrerande idétraditioner nämligen rationalism och empirism.

Nej, det är satser vars sanning är nödvändig, vars negation inte är kontradiktorisk och vars sanning inte är etablerbar a posteriori, utan a priori via åskådningen. Kant kallar dem sammansatta, för att indikera att de inte är analytiska, vilket i Kants mening gäller om "predikattermen innehålls i subjekttermen", dvs. satser av samma form som empiriska satser, men vars sanning är oberoende av och går förut för empirin. Det är just för att lösa de problem Hume indikerar, att Kant låter vetenskapens grundsatser (t.ex. kausallagen) vara syntetiska a priori.
Citera
2015-05-30, 00:04
  #134
Medlem
omegatrettons avatar
Tack för svaren!

Jag fattade inte riktigt svaret LucNN. Du tar mycket för givet, så jag känner mig trög, fast jag kommer tillbaks

Mitt första intryck av Kant var att han ville upphöja den icke matematiskt beskrivande begreppsapparaten och begynnande fysikaliska empirismen till logik, så jag intellektualiserade relevansen i tentan i förväg till noll. En slags efterföljare till Platon, och föregångare till Frege.

Nej, jag ska läsa lite till, för det är säkert fel.

Ps. Jag lär mig något. Kan jag beskriva vad detta något är?
__________________
Senast redigerad av omegatretton 2015-05-30 kl. 00:13.
Citera
2015-05-30, 22:12
  #135
Medlem
LucNNs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av omegatretton
Tack för svaren!

Jag fattade inte riktigt svaret LucNN. Du tar mycket för givet, så jag känner mig trög, fast jag kommer tillbaks

Mitt första intryck av Kant var att han ville upphöja den icke matematiskt beskrivande begreppsapparaten och begynnande fysikaliska empirismen till logik, så jag intellektualiserade relevansen i tentan i förväg till noll. En slags efterföljare till Platon, och föregångare till Frege.

Nej, jag ska läsa lite till, för det är säkert fel.

Ps. Jag lär mig något. Kan jag beskriva vad detta något är?

Det är inte helt fel. Han ville säkra vissa propositioner a priori, och enligt dåtidens sätt att avgränsa a priorikunskap som "analytiska", så föll vissa geometriska och aritmetiska propositioner utan för kategorien, som då sammanföll med den rena aristotelska logiken (typ).

Kant påpekar att dessa matematiska propositioner, som är a priori, inte kan redovisas som sådan enligt empiristiska medel, eftersom empirister låter alla syntetiska propositioner (dvs. satser vars predikatterm inte är begreppsmässigt härledbart ur subjekttermen) vara a posteriori och empiriska.

Kant söker visa hur dessa propositioner enda är a priori och syntetiska (Freges projekt, och den logiska empirismen, sökte att reducera dessa prima facia syntetiska satser till analytiska, genom att ge definitioner av tal i termer av mängder, således att geometrin och aritmetiken likväl visas som analytisk, btw).

Sedan, när det enligt Kant var gjort, så fanns en strategi för att säkra kausallagen, som blandt annat verkade dels förutsatt en empirisk fysik, och dels syntetisk och - enligt empiristisk grund - således omöjlig att begrunda (eftersom den går förut empirin, men har form som en sats som endast kan grundas empiriskt).

Men eftersom, om man följer Kant, syntetiska satser ändå kan vara a priori, då kunde dessa vetenskapliga axiom vara a priori - motsatt empiristens påstående som ledde till deprimerande epistemiska resultat.

Här drar Kant in samma fakultet som skulle förklara möjligheten av geometrisk kunskap - vars propositionella form är syntetisk - a priori. Med andra ord låter han mekanikens axiom vara av samma art som geometrins, syntetiska a priori via åskådningen. Vilket motsvarar Newtons ande, eftersom han vissa ställen kallar geometrin för abstrakt mekanik. Alltså samma sorts ämne.

Det är länge sedan jag har läst Kant, men det är i alla fall typ vad han syftade på.
Citera
2015-05-31, 17:03
  #136
Medlem
WardenMcCluskys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av LucNN
Nej, det är satser vars sanning är nödvändig, vars negation inte är kontradiktorisk och vars sanning inte är etablerbar a posteriori, utan a priori via åskådningen. Kant kallar dem sammansatta, för att indikera att de inte är analytiska, vilket i Kants mening gäller om "predikattermen innehålls i subjekttermen", dvs. satser av samma form som empiriska satser, men vars sanning är oberoende av och går förut för empirin. Det är just för att lösa de problem Hume indikerar, att Kant låter vetenskapens grundsatser (t.ex. kausallagen) vara syntetiska a priori.

Ett av Kants exempel var ju att den kortaste sträckan mellan en punkt och en annan är en rak linje. Detta är sant både med förnuftets förmåga att lösa problem och genom empirisk undersökning (genom att exempelvis mäta). Det var min poäng. Att Kant har fel enligt vår tids kunskap inom bl a fysiken är en annan femma.
Citera
2015-06-30, 06:03
  #137
Medlem
Vad är "Kantianskt"

Nykantianism och så vidare. Men vad är egentligen "Kantianskt"? Hur hänger Kant ihop? Jag har själv inte läst enormt mycket Kant, mest prolegomenan, mindre texter, lite i Kritiken. Men jag har svårt att få ihop de, som jag ser det, två mest diskuterade bitarna i hans filosofi.

Vi har först det pliktetiska, som leder fram till det kategoriska imperativet, och sen hans ontologi, om vi nu skall kalla den så, Das welt an sich, det här synsättet att vi bara kan paradigmatiskt skapa oss en bättre och bättre bild av världen men inte vet hur den "egentligen" är.

Jag kan se båda bitarna som centrala för Kant, men hur hänger de ihop? Vad är Kantianism?
Citera
2015-06-30, 21:52
  #138
Medlem
rootswallers avatar
Reservation: egentligen kan jag Kant för dåligt för att svara. Men då ingen annan gjort det, gör jag ett försök.

Mig veterligen finns det ingenting som binder ihop Kants ontologi och etik. Frågan verkar förutsätta att det skulle finnas ett gränsland mellan dem, där de delvis överlappar (tänk respektive definition som en cirkel, vilka delvis överlappar). Det behöver inte finnas någonting överlappande. Ofta binder man inte ihop teorier inom filosofin, till någon slags holistisk övergripande teori.
"Kantianism" är således teorier vilka delvis överensstämmer med Kants teorier, eller liknar dem (inspirerade av etc.).
Citera
2015-07-03, 16:42
  #139
Medlem
LucNNs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kokoluring
Nykantianism och så vidare. Men vad är egentligen "Kantianskt"? Hur hänger Kant ihop? Jag har själv inte läst enormt mycket Kant, mest prolegomenan, mindre texter, lite i Kritiken. Men jag har svårt att få ihop de, som jag ser det, två mest diskuterade bitarna i hans filosofi.

Vi har först det pliktetiska, som leder fram till det kategoriska imperativet, och sen hans ontologi, om vi nu skall kalla den så, Das welt an sich, det här synsättet att vi bara kan paradigmatiskt skapa oss en bättre och bättre bild av världen men inte vet hur den "egentligen" är.

Jag kan se båda bitarna som centrala för Kant, men hur hänger de ihop? Vad är Kantianism?

Kantiansk = kantagtig/ inspirerad av Kants teorier/ påminnande om Kants teorier.

Kantiansk pliktetik = pliktetiska teorier som påminner om, utvecklingar av eller tolkningar av Kants pliktetiska teori.

Uttrycket används mest för att ge en snabb intryck av vad sorts lägning en teori uttrycker.
Citera
2015-07-03, 22:34
  #140
Medlem
omegatrettons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av LucNN
Det är inte helt fel. Han ville säkra vissa propositioner a priori, och enligt dåtidens sätt att avgränsa a priorikunskap som "analytiska", så föll vissa geometriska och aritmetiska propositioner utan för kategorien, som då sammanföll med den rena aristotelska logiken (typ).

Kant påpekar att dessa matematiska propositioner, som är a priori, inte kan redovisas som sådan enligt empiristiska medel, eftersom empirister låter alla syntetiska propositioner (dvs. satser vars predikatterm inte är begreppsmässigt härledbart ur subjekttermen) vara a posteriori och empiriska.

Kant söker visa hur dessa propositioner enda är a priori och syntetiska (Freges projekt, och den logiska empirismen, sökte att reducera dessa prima facia syntetiska satser till analytiska, genom att ge definitioner av tal i termer av mängder, således att geometrin och aritmetiken likväl visas som analytisk, btw).

Sedan, när det enligt Kant var gjort, så fanns en strategi för att säkra kausallagen, som blandt annat verkade dels förutsatt en empirisk fysik, och dels syntetisk och - enligt empiristisk grund - således omöjlig att begrunda (eftersom den går förut empirin, men har form som en sats som endast kan grundas empiriskt).

Men eftersom, om man följer Kant, syntetiska satser ändå kan vara a priori, då kunde dessa vetenskapliga axiom vara a priori - motsatt empiristens påstående som ledde till deprimerande epistemiska resultat.

Här drar Kant in samma fakultet som skulle förklara möjligheten av geometrisk kunskap - vars propositionella form är syntetisk - a priori. Med andra ord låter han mekanikens axiom vara av samma art som geometrins, syntetiska a priori via åskådningen. Vilket motsvarar Newtons ande, eftersom han vissa ställen kallar geometrin för abstrakt mekanik. Alltså samma sorts ämne.

Det är länge sedan jag har läst Kant, men det är i alla fall typ vad han syftade på.

Tack för svaret, fast min lärare uppenbarligen inte uppskattar min historisk-filosofiska attityd, så gick jag hem. Som alla filosofistudener så förväntas man betrakta Frege ur någon slags post-Wittgensteins beundrande perspektiv - att man här kan återuppfinna matematisk Platonism.

Jag menar inte att en matematisk medelmåtta som jag kan överträffa detaljerna i logisismen. Men inte ens den sannaste av sanna fysiska teorier kan hoppas vara reglerande för mänskligt liv.

Och är det inte där den moderna filosofin brister? Den är ett stycke patetisk historisk relik som försöker försvara ett stycke verksamhet som överträffar den, samtidigt som den ger fan i det liv i vilken den borde befinna sig. Det enda jag förstått av Wittgenstein är att projektion av sanningskriteriet på all mänsklig verksamhet är ett slags beteendemässigt felslut, och det förpassar Kant, och det som Frege besvärat kallade psykologiserande av filosofin.

Helt enkelt. Behovet av att sanningsbesvärja sin mentala verksamhet, kan aldrig rationaliseras.


Det var lite off topic. Tack för svaret i alla fall.
__________________
Senast redigerad av omegatretton 2015-07-03 kl. 22:49.
Citera
2016-12-17, 15:11
  #141
Moderator
Ruskigbusss avatar
Trådar om Immanuel Kant sammanslagna
/Mod
Citera
2016-12-31, 17:54
  #142
Medlem
LivingOnlyOnces avatar
Kants lilla skrift "Vad är upplysning?" är en mycket läsvärd bit filosofihistoria.

http://library.standrews-de.org/list...ightenment.pdf
Citera
2018-12-03, 04:29
  #143
Medlem
Har svårt att förstå kants kategoriska imperativ: Handla endast efter den maxim som du kan vilja upphöja till allmän lag.

Säg att Eva vill upphöja till allmän lag att köttätande är fel, då gäller att hon bör avstå kött. Säg att Adam vill upphöja till allmän lag att köttätande är rätt, då gäller att han bör äta kött. Då dessa två lagar är ömsesidigt uteslutande så undrar jag hur det avgörs vilken som vinner. Eller är tanken att olika regler skall gälla för olika personer dvs att för Eva så är köttätande fel men för Adam är det rätt?
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback