Varför säger gamla människor "bejken" och "nunyåk"?

Precis som rubriken lyder, varför uttalar majoriteten gamlingar ordet bacon som "bejken" och New York "nunyåk"?. Lärde man sig ett annat slags engelskt uttal förr i tiden?

Med gammal menar jag 70++.

Bra att du anger ålder, fast 70++ det är väl 80?

Hursomhelst har jag aldrig hört det du har hört. Tror du att det har att göra med vilken landsända personerna kommer från.

Gamling är för övrigt ett av de mest nedsättande (förklenande) ord [och begrepp] som finns. Äldre låter betydligt bättre. Fast gammal är ju äldst.

Tja, "bejken" är närmre det engelska uttalet än det "bejkån" som vanligtvis används idag. Vad gäller "nunyåk" har jag ingen aning, men jag tror aldrig att jag hört det uttalas så.

För att förr var engelskakunskaperna obefintliga, och det kunde låta något i denna stilen- Arne! Ann-Charlotte ska flytta til Amerikatt med Karl-Alfred! De taga denne nya båten kallad Titanic och sen med häst och vagn till nunyåk. Det är en kvarleva från deras ungdom.

Innehar du kunskapen att räkna? När var resorna till Amerika och när föddes en 70-åring? En ledtråd. Det var långt mellan dessa händelser.

Varken farmor, farfar eller mormor kan prata eller förstå engelska.. Därför blir det så när de ska uttala något engelskt ord.. Ett bra exempel är min farfar som ska se på Animal Planet, eller "Allima planet" (svenskt uttal). Eller disko-veery (Discovery).

Det uttalet på "bacon" är inte mycket att klaga på. Det engelska uttalet är i fonetisk skrift /ˈbeɪkən/ och som sagt mycket nära {bejken} skrivet med vanliga bokstäver. Den obetonade medelvokalen skrivs som ett inverterat e: /...ə.../

Visserligen är jag bara 55++ men jag säger gärna bakoonfläsk som en ploj, uttalat som det låter.

Svenska skolbarn läste inte engelska i grundskolan förrän på 1950-talet. Engelska kom först i realskolan på 1940-talet och de flesta knegare och blivande hemmafruar tog aldrig realen. Ett inskjutet n i {nunyåk} (New York) är nästan Oxford jämfört med {nevjårk} som var det naturliga läsuttalet av adressen till en utvandrad släkting.

Du glömmer bort att nästan alla människor har äldre släktingar.

Som egon2b skriver var det först under 40- och 50-talen som engelskan slog igenom ordentligt i Sverige genom skolundervisning och media. De som idag är 70+ lärde sig alltså uttalen "bejken" och "nunyåk" från sina äldre släktingar.

Förresten, HerrGickhan, hur uttalar du ordet nylon?

Det är ju inte bara supergamla som har det uttalet, kolla bara t.ex Staffan Lindeboj på sporten, förutom hans andra talfel då:
Beckham - Beckhemm
Joe Cole - Ju Cuul
McDonald - Meckdonald

Och don't get me started när det kommer till Arne Hegerfors.

Tror det hela har att göra med att de äldre har ett försvenskat uttal på engelskan, då de inte hade samma mediala möjligheter och engelska/amerikanska nöjesflöde som vi haft sedan 70talet.

Beckhemm och Mecdonald tycker jag inte är så illa; de reflekterar det engelska uttalet tämligen väl. Tänk på att ett engelskt ‹a› inte uttalas som ett svenskt ‹a›.

Haha. Tell me about it. Jag är från UK ursprungligen.
Ja, i skrift kanske det inte ser så illa ut, men om du försöker glömma UK/US dialekt och uttalar t.ex Beckhemm med din svenskaste dialekt så låter det ganska fånigt.
Eller fånigt och fånigt. Roligt snarare.

Varför skulle jag reflektera över det utan att för den skull vara omedveten om det? Jag kan väl säga att personer födda på 40-talet inte känner den minsta koppling till resorna över Atlanten.

Uttalet av nylon, är det någon form av kuggfråga som jag inte förstår?