2011-09-22, 00:19
#1
Jag hade ett gruppmöte imorse med två kursare, vi känner knappt varandra. Vi sitter vid ett bord hemma hos en av dem, vi har varsin bärbar dator och varsin kopp te. Jag säger ironiskt nog att det är risky business att sitta såhär med tre datorer och tre koppar te, och givetvis händer det en olycka tio minuter senare. En av tjejerna lutar sig fram och flyttar på sin dator för att ta sig en titt på min skärm, och vips så är olyckan framme då en full kopp te med halva dess innehåll har vällt och hamnat över min dator, datorn slocknade direkt. Jag säger inte så mycket, ville varken brusa upp mig själv eller tjejen som gjorde det. Hon tar fram några pappersdukar och hjälper till med att torka upp, mycket mer gör hon inte, jag förväntar mig någon slags reaktion efter olyckan, men nej. Jag säger att man ska låta datorn torka ett bra tag och hålla den avstängd för att inte riskera ytterligare skador. Och så fortsätter vi med vårt projekt, när vi är klara med det här morgonpasset säger jag att jag ska hem och kolla vad man kan göra åt det hela. Så jag gav liksom på det sättet någon slags hint om att jag ändå inte tycker att det är en petitess att någon har gjort så att min MacBook Pro som jag har betalat över 10.000 kronor för, nu ligger ganska risigt till. Jag går iaf hem och snackar med mitt försäkringsbolag, de säger att försäkringen täcker sådana fuktskador. De gav mig direktionerna att gå till Apple-affären och lämna in den för en prisförfrågan förvad en reparation skulle kosta, och sen kan man avgöra om det överhuvudtaget är värt att reparera datorn eller få den ersatt. Självrisken ligger iaf på 1.500 kronor och prisförfrågan hos Apple kostar 500 kronor, sammanlagt alltså 2.000 kronor. Jag gick till Apple-affären och lämnade in den på en gång.
Sen när vi tre träffas igen för att forsätta med arbetet på eftermiddagen, så säger jag till tjejen att jag har en försäkring som täcker det hela. Vidare frågar jag henne vad hon tänker om hela incidenten, eftersom jag tidigare fick en mer eller mindre helt likgiltig reaktion. Hon svarade att man inte ska ha drycker i närheten till datorer. Jag svarar med något poänglöst instämmande. Men så frågar jag om hon tycker att det är rimligt att vi delar på kostnaden för självrisken och Apples avgift. Då förklar hon för mig att det i själva verket var jag som hade placerat min kopp bakom hennes skärm och att hon omöjligt kunde se det, så därför ser hon inte riktigt varför hon ska betala något. Jag tänkte inte ens på själva koppen och att det var min kopp, bara att hennes handling gjorde så att en kopp hamnade över min dator. Jag förklarar för henne att jag vill komma till någon slutsats om vad som är rätt eller fel här. Jag förklarar att för det första var det en jävla tur att jag var försäkrad, om jag inte hade varit det hade vi nog fått kolla vad hon för försäkring. För det andra skulle jag som många dryga jävlar här ute i världen kräva henne på alla 2.000 kronor, men jag förklarar att det är fel eftersom jag menar att vi båda var lika stora aktörer i den här incidenten. Det enda hon svarar med är att hon inte tycker det eftersom jag var ansvarslös och lade min kopp bakom hennes skärm där hon inte kunde se den. Jag kontrar med att jag lika gärna då kan säga att hon var anvarslös som inte hade uppsyn om var jag lade min kopp. Hon svarar återigen bara med hennes föregående argument. Vidare försöker jag belysa att det är ganska vågat att skärma av allt förutom min aktion som bestod av placeringen av koppen bakom hennes skärm. Jag försöker förklara att alla tre har inverkan på vilka aktioner som görs i rummet och på bordet och att det kan leda till olika konsekvenser, jag försöker belysa den holistiska aspekten i det hela, och att hon har en reduktionistisk (vårt arbete handlade faktiskt lite om det). Vidare undrade jag vad hon skulle säga om det var den tredje tjejens kopp som stod bakom hennes skärm...jag fick bara samma gamla svar...Jag förklarar att det inte handlar om pengar utan att jag vill se en mer solidarisk lösning på det hela. Men icke, "Det var din kopp som du lade bakom min skärm", det är det enda hon säger. Vi kom överens om att vi skulle gå hem och "tänka på det hela".
Samtidigt som jag är kluven här och situationen är lite jobbig för oss båda, så tycker jag också att det är en intressant situation som jag har hamnat i. Jag är inte säker på att jag har rätt, det finns väl inget rätt eller fel antar jag... Men jag vet ändå att jag skulle vara villig att betala hälften om jag satt i hennes sits. Jag skulle inte bara gå med på det, jag skulle vilja göra det eftersom jag själv just har något slags synsätt där jag är för det här med ett gemensamt ansvar för allas saker och ting, att man vinner på att vara solidarisk och inte dryg...
Hur resonerar ni i den här frågan? Borde hon gå med på att ge mig en tusenlapp eller inte? Varför?
Sen när vi tre träffas igen för att forsätta med arbetet på eftermiddagen, så säger jag till tjejen att jag har en försäkring som täcker det hela. Vidare frågar jag henne vad hon tänker om hela incidenten, eftersom jag tidigare fick en mer eller mindre helt likgiltig reaktion. Hon svarade att man inte ska ha drycker i närheten till datorer. Jag svarar med något poänglöst instämmande. Men så frågar jag om hon tycker att det är rimligt att vi delar på kostnaden för självrisken och Apples avgift. Då förklar hon för mig att det i själva verket var jag som hade placerat min kopp bakom hennes skärm och att hon omöjligt kunde se det, så därför ser hon inte riktigt varför hon ska betala något. Jag tänkte inte ens på själva koppen och att det var min kopp, bara att hennes handling gjorde så att en kopp hamnade över min dator. Jag förklarar för henne att jag vill komma till någon slutsats om vad som är rätt eller fel här. Jag förklarar att för det första var det en jävla tur att jag var försäkrad, om jag inte hade varit det hade vi nog fått kolla vad hon för försäkring. För det andra skulle jag som många dryga jävlar här ute i världen kräva henne på alla 2.000 kronor, men jag förklarar att det är fel eftersom jag menar att vi båda var lika stora aktörer i den här incidenten. Det enda hon svarar med är att hon inte tycker det eftersom jag var ansvarslös och lade min kopp bakom hennes skärm där hon inte kunde se den. Jag kontrar med att jag lika gärna då kan säga att hon var anvarslös som inte hade uppsyn om var jag lade min kopp. Hon svarar återigen bara med hennes föregående argument. Vidare försöker jag belysa att det är ganska vågat att skärma av allt förutom min aktion som bestod av placeringen av koppen bakom hennes skärm. Jag försöker förklara att alla tre har inverkan på vilka aktioner som görs i rummet och på bordet och att det kan leda till olika konsekvenser, jag försöker belysa den holistiska aspekten i det hela, och att hon har en reduktionistisk (vårt arbete handlade faktiskt lite om det). Vidare undrade jag vad hon skulle säga om det var den tredje tjejens kopp som stod bakom hennes skärm...jag fick bara samma gamla svar...Jag förklarar att det inte handlar om pengar utan att jag vill se en mer solidarisk lösning på det hela. Men icke, "Det var din kopp som du lade bakom min skärm", det är det enda hon säger. Vi kom överens om att vi skulle gå hem och "tänka på det hela".
Samtidigt som jag är kluven här och situationen är lite jobbig för oss båda, så tycker jag också att det är en intressant situation som jag har hamnat i. Jag är inte säker på att jag har rätt, det finns väl inget rätt eller fel antar jag... Men jag vet ändå att jag skulle vara villig att betala hälften om jag satt i hennes sits. Jag skulle inte bara gå med på det, jag skulle vilja göra det eftersom jag själv just har något slags synsätt där jag är för det här med ett gemensamt ansvar för allas saker och ting, att man vinner på att vara solidarisk och inte dryg...
Hur resonerar ni i den här frågan? Borde hon gå med på att ge mig en tusenlapp eller inte? Varför?