"Svensk journalist"?

Fan jag trodde att detta var forum för språk, inte för politik.

I det här fallet handlar det snarare om hur språket kan användas i politiskt syfte. Det tycker jag gör frågeställningen relevant.

Fast det står ju ganska klart i den länk jag bifogade att det finns fog för det som skrivs utan retorisk vinkling. Den diskussion som bedrivs i tråden är, tycker åtminstone jag, av tveksam språklig karaktär.

Vid det här laget vet vi att svenska folket en masse tänker i rasmässiga termer när man talar om svenskar som folk/yrkesgrupp; vilket därför påbjuder denna fråga som TS ställer: Skall en neger verkligen kallas för svensk, när vi övriga svenskar utgör raka motsatsen till sagda undergrupp av Homo Sapiens ?

Svar: Om inte ens John Ausonius, Magnus Uggla, Niklas Strömstedt eller Kjell Bergqvist ansågs vara svenskar på 80-talet, så kan ingen bättre begåvad svensk heller kalla Dawit Isak för svensk - Han är skrivande neger, och därmed basta !
En respektfull nyhetsförmedlare säger därför: Den skrivande negern Dawit Isak sitter fortfarande fängslad i sitt födelseland Eritrea. Sagda skribent äger svenskt medborgarskap och har därför påkallat uppmärksamhet i mediala kretsar.

Viktiga slutsatser här där vi lär oss att inte underskatta (och ta lätt på) det svenska kollektivets raskänsla. Inte många ser exempelvis en Israel Israelsson-bördig i Kjell Bergqvist och skulle öppet erkänna Niklas Strömstedts tydliga finska drag. Magnus Uggla har väl mer eller mindre alltid varit en judisk abnormitet på kant med samhället och Ausonius lurade ingen med sina paranoida böjelser att vilja tillhöra det genuint nordiska.

För denna nedtryckta, finlemmade och instinktiva, känsla för rasen menar vi att ingen skulle få för sig att betrakta Dawiit Isaak som svensk, och hans öde är ingenting som vi är bundna till att förplikta. Svenska folket betraktar inte sagda Isaak som svensk och vi vill inte ge de några illusioner om att de skulle tänka eller känna felaktigt.

Nja. Det faktum att både ett adjektiv och ett substantiv kan tillämpas på en viss person innebär inte i sig att adjektivet kan bestämma substantivet och fortfarande karakterisera person. En osjälvständig trubadur med miljöpartistiska politiska preferenser som inte påtagligt kommer fram i trubadurverksamheten kan kallas både för grön och för papegoja, men det vore helt missvisande att kallan honom för grön papegoja, till exempel. I och med att Isaak varken har arbetat som journalist i Sverige eller har svensk journalistutbildning förefaller det åtminstone mig som om det vore väsentligt mer rättvisande att kalla honom för svensk och journalist snarare än för svensk journalist.

Anledningen till att man måste pumpa Isaaks svenskhet så till den milda grad är naturligtvis att hans namn i sig inte låter svenskt. (Och att en sån mening inte låter konstigt visar att adjektiv4et svensk också i helt mainstreamartat, onationalistiskt, språkbruk ibland faktiskt betyder etniskt svensk snarare än svensk till medborgarskapet.) Dagmar Hagelin kunde inte ett ord svenska och hade aldrig satt sin fot i Sverige, och var således i praktiken väsentligt mindre svensk än Isaak, men eftersom hennes namn lät så svenskt räckte det med att använda det - för att ta det andra mer bekanta fallet där svenska myndigheter lagt ner betydande ansträngningar på en person med dubbelt medborgarskap som råkat illa ut i det andra medborgarskapslandet.

Klart att det är en språkfråga, låt vara med politiska klangbottnar. Det är snarare du som gör det till en rent politisk fråga genom att använda Regeringskansliet som språklig auktoritet.

För det första är Regeringskansliet alltså sannerligen inte någon språklig auktoritet, och för det andra finns det inget som säger att man i den texten haft någon speciell tanke på just hur man lämpligen specifikt betecknar personer med svenskt medborgarskap som är permanent bosatta i sitt ursprungsland, där de alltid har varit medborgare.

Förstår inte problematiken om det nu inte är journalistepitetet som diskuteras. Är du svensk medborgare så kan du väl i de flesta sammanhang hänvisas till som svensk. Eller vad har jag missat?

Det är mer en fråga om PK-trollerier av massmedia då en kollega är inlåst, de andra kollegerna som är inlåsta där bryr man sig föga om. Bara de 2 ursvenska(?) som låsts in ute på jobb. Hur var det med lika värde?

Försök med lite jämförelser tvärtom, om du som svensk åker till Italien i 10 år och blir medborgare, återvänder hit och jobbar på Volvo när du är 40, är du då en Italiensk Volvoarbetare?

Likavärdesprincipen är ju mer som ett tandlöst postulat som har ett fiktivt värde i sig, men som definitivt inte är nödvändigt för att maximera vinsten enligt det liberala tänkandet.

Om nu inte detta företrädesvis hade varit en språkfråga hade debatten kunnat föras under media och journalistik, tex här.

https://www.flashback.org/t862509

Men nu är det en språkfråga och passar inte på sidan 51 om en massa annat.

I ett sammanhang där både hans miljöpartistiskhet och hans trubaduriska osjälvständighet kommer till uttryck (t.ex. om han sjunger antikärnkraftssånger på ett klichéartat sätt) tycker jag mycket väl han kan kallas grön papegoja.

Jag håller med dig om att det är mer korrekt enligt en helt strikt logik där man jämför Isaak med t.ex. Janne Josefsson. Problemet är väl vad man ska göra vid mer telegramartad nyhetsförmedling där det inte finns plats för en skriftlig eller muntlig faktaruta varje gång. Jag motsätter mig på intet vis att han i stället presenteras som "den eritreanske journalist med svenskt medborgarskap som sitter fängslad i Eritrea" eller något i den stilen, men irriterar mig heller inte på "svensk journalist".