Förvisso/visserligen

Förvisso bestämning till enskilt verb, för att uttrycka (subjektiv) visshet 1. säkerhet hos en i sammanhanget nämnd 1. åsyftad person: med visshet 1. säkerhet 1. bestämdhet

satsadverbial, för att uttrycka visshet 1. säkerhet i avs. på riktigheten av en i sammanhanget gjord utsago: helt visst 1. säkert, (alldeles) otvivelaktigt.

Jag upplever ofta (i tidningsartiklar, diskussionsforum, talspråk etc.) att förvisso och visserligen används för att uttrycka tvetydighet och således borde ersatts med emellertid/dock/men/likväl/trots allt. Är en sådan iakttagelse riktig eller har jag missförstått ordens betydelse alternativt har betydelsen förändrats?

"Det kan man visserligen hävda, fast jag tycker det finns andra aspekter att ta hänsyn till...". Om något är förvisst så borde diskussionen så att säga vara slut eftersom visserligen åsyftar en fastslagen säkerhet.

Detta är väl en typisk fråga för Språkakuten.

Förvisso/visserligen: En reservation för något som kan inträffa och ändra det synbara/uppenbara

Dock/emellertid: Tillför ytterligare redan befintlig information till sammanhanget

Ska det verkligen användas som åsyftande "reservation", och inte som visshet?

Visshet med reservation.

Från, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ sökord: förvisso

Måns N. Klockan klämtar fyra; icke sant? Hustru N. Förvisso. STRINDBERG GVasa 12 (1899).

Ordet har två betydelser och den ålderdomliga är den du försöker lyfta fram. Om du bemödar dig att läsa mer noggrant i den länk du bifogade kan du se följande:


Uttrycket "jag är förvissad om" är svagare än uttrycket "jag vet".

Texten i SAOB är från 1928 och således kan betydelsen knappast ha förändrats nyligen, eller som du hävdar den ena vara ålderdomlig.
http://www.synonymer.se/?query=f%F6rvissad förvissad övertygad, viss, säker.

Vad är det du argumenterar om?

Hur länge sedan är 1928 och hur mycket har skett sedan dess i språkutveckling?

Du ser inte att det är svagare att vara "övertygad" än att "veta"? Övertygad innebär att tro på något medan veta innebär att det är så.

Sedan när det gäller ett ords betydelse, så borde du väl inse att det kan finnas flera olika eller snarlika?

Ta ordet utan.

- Jag kommer inte utan henne (bara med henne)

- Jag kommer inte utan hon (inte jag, men hon)

Samma ord, olika innebörd.

Snubblade över ett exempel nu när jag läste i en annan tråd: Här menar författaren att det är ett faktum att han inte har egna barn och att det kan förta tyngden i hans argument, men att han ändå tycker som han gör.

Lugna ned dig ditt överspända helvete. Jag försöker nå visshet i saken, då får du stå ut med frågor som söker klargöra det hela.

Det kan ha hänt hur mycket som helst sedan 1928, det finns det otaliga exempel på. Givetvis kan ett ord ha olika betydelser och om det är fallet när det gäller förvisso/visserligen är vad jag försöker ta reda på.

Pratar du med dig själv?

Det är otroligt hur svårt det är för vissa att ta till sig information. Dina "frågor" var mer av påståenden.

Tillbaka till mitt första inlägg:


Läs det långsamt några gånger så ska du se att både sinne och själ mår bättre.

Min syn på saken är att visserligen måste stå i förbindelse med något annat (oftast men), medan så inte är fallet med förvisso (även om det kan och kanske oftast gör det).

Du är en debil sopa tillika trådsabotör vars diffusa inlägg knappast reder ut begreppen. Avhåll dig från att skriva i tråden om du inte kan besvara frågeställningen på ett klargörande och stringent vis.
När det gäller dock/emellertid försökte jag resonera kring om det är vad folk egentligen åsyftar. Angående din förklaring till förvisso/visserligen så föreligger det ju uppenbarligen en hel del oklarheter och omständigheter som ifrågasätter ditt bidrag. Du hävdar också att övertygad är svagare än att veta, måhända är det så men har du något lingvistiskt argument för det snarare än ditt abstrakta höftande?
Det är alltså sällan man använder orden för att fastslå visshet? Exempelvis: 1. Tveklöst är det så (att jorden är rund)! 2. Förvisso är det så (att jorden är rund)!

Jag tycker själv att andra exemplet uttrycker mindre bestämdhet än det första, men finner egentligen inga belägg för det.