Uttalet av Kista vs Kista?

Nordväst om Stockholm finns en stor förort vid namn Kista, det ortsnamnet uttalas med långt "i".
När man begravs hamnar man oftast i en Kista, med kort "i".

Kan någon förklara hur dessa två ord som stavas identiskt kan fått olika uttal? Och hur vet man som utböling att ortens namn uttalas "Kiista" och inte "Kista"?

Orten är ursprungligen en sammansättning av två ord, "Kvi" och "stad", som betyder "plats för kreatur". I folkmun drogs det ihop och "v" försvann, varvid Ki'sta' skapades.

Man vet inte, utan man får helt enkelt lyssna på hur andra säger och göra likadant.

Det är som i engelskan orden which and witch och weather and whether. De stavas inte alls likadant, men de uttalas exakt likadant... Man får helt enkelt lära sig att det bara är så..
Samma sak fast tvärtom liksom.

Tomten och tomten.. där har du olika för hur du betonar, tomten är gubbfan som kommer med julklappar och tomten är utanför huset.

Jämför t.ex. vals (en dans) och vals (genitiv av val). Det beror på att kort vokal och lång konsonant – som i dansen – inte markeras i ett konsonantkluster. Det skrivs således inte (lik)kissta.

Det är nog inte helt uteslutet att första ledet »kvi« i det moderna ortnamnet Kistad har ett samband med föremålet kista som inneslutning. Sen grekisk tid har kista betytt behållare, troligen i första hand korg: κίστη. Gärdesgårdar av äldre typ var antingen stenmurar eller en sorts flätverk av smäckra stammar – ståltråd var inte aktuell. Hagen var en jättestor korg. En klassisk ålkista var gjord av flätade vidjor och kunde kanske rymma uppåt en kubikmeter.

En grekisk ordbok antyder att deras κίστη ’kista’ var ett lånord. Kanske är det PIE som ligger i botten.

Åter till varianten »kvi« för inhägnad. Det ligger nära till hands att tänka sig »kviga« som ett inhägnat ungnöt, medan SAOB i sin vanliga fantasilöshet drar till med »KVIGA trol. en bildning till KO«. Innan ortnamnet Kista drogs ihop kan det helt enkelt ha varit Kvigstad – stället och utmarken där kvigorna föddes upp, medan korna fick göra tjänst närmare de stockholmare som köpte mjölk, smör och ost.

Ordstammar kring boskapsskötsel kan vara många tusen år gamla. De flesta av oss nordbor har blivit laktostoleranta, även som vuxna, genom symbios med de livgivande kossorna.

I dag kryllar det av påläggskalvar av båda könen i Kista alias Kvigstad. Det kan illustrera framsteg i fråga om jämställdhet.

Om Kviberg i Göteborg skriver Wikipedia: ... Förleden i namnet Kviberg kommer av ordet kviga, vilket skrevs Qvighuberg år 1353, Qwigoberga 1362, Quigaberg 1473, Qviberg 1550 och Qwiberget 1739. ... Platsen för den ursprungliga byn beskrivs som att: "...denna låg mittemot Sävenäs, alltså ganska nära Gamlestaden och ett stycke väst om den lilla, nu vanligen uttorkade bäcken från norr. Efterleden -berg har då troligen givits åt den i norr därom liggande, ej särdeles omfångsrika bergkullen". ...

Jämför med Kimstad som ligger strax utanför Norrköping. Det uttalas tjimsta.

Om Kimstad säger NE:

Kimstad ... Ortnamnet (1237 in Kimstadum, avser snarast kyrkbyn), vars efterled är plur. av stadher 'ställe', 'plats', kan innehålla ett kim- 'klyfta', 'ravin' e.d. åsyftande ett parti av Motala ström.

Samma betoningsmönster finns i substansen kimrök.¹ Svärtan i en svartvit laserprinter kommer från kimrök, även om det inte brukar stå så i katalogerna över reservkassetter. Ledet kim- i kimrök kommer av sotande furuved och är möjligen kognat till tjära och tjurved.

¹ SAOB antyder två olika betoningar på kimrök men notationen är lite förbryllande.

Jämför med Kisa som är ännu närmare [rent ordmässigt].