feminismen väckte en slumrande björn

- Skadorna är större när män misshandlar kvinnor men statistiken visar att i en tredjedel av fallen då männen mördas i hemmet ligger kvinnan bakom, säger Murray Straus.
Sedan kan kvinnan varit utsatt i åratal av mannens slag.

Allt fler fall av våld där kvinnor angriper män rapporteras, skriver Helsingin Uutiset. Kvinnor står nu för 40 procent av alla våldsdåd som sker i hemmen.

Men även kvinnor kan vara våldsbenägna och kränkande. Allt fler källor visar att kvinnor har lärt sig och börjar använda de nya lagarna och inte minst den positiva trenden och opinionen för att dra fördel av dessa lagar.

Kvinnor och män – offer och förövare?

Tidigare forskning visar samtidigt att det inte är helt okomplicerat att dra likhetstecken mellan våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor, något som ibland i den allmänna debatten närmast uttalas som synonymer.
Enligt vissa både nordiska och andra frågeundersökningar uppger lika många män som kvinnor att de blivit utsatta för någon form av partnervåld (Haaland m.fl. 2005, Pape 2003, Helweg-Larsen och
Frederiksen 2008b, Nieminen m.fl. 2008). Samtidigt konstaterar forskningen om relationsvåld (se Straus 1999) att vilka skattningar man får är direkt beroende av i vilket sammanhang frågorna ställs. Resultaten skiljer sig om studien i grunden handlar om konfliktlösningar, om våld respektive om brott. Studiekontexten är alltså mycket viktig för vilka slutsatser om både förekomsten av och könsskillnaden i relationsvåld som slutligen dras.

Om frågor om bruket av våld ställs inom ramen för en studie om konfliktstrategier blir den uppskattade förekomsten av våld mer omfattande, samtidigt som inga större skillnader kan observeras mellan män och kvinnor. Det indikeras exempelvis av en svensk pilotstudie av 900 högskolestuderande (Gill och Remahl 2005). En tredjedel av både män och kvinnor uppger att de blivit utsatta för någon typ av våld från sin partner under det senaste året (knuffar, dragande i håret, kastande av saker, slag m.m.). På frågan om huruvida man blivit slagen av sin partner svarade 11 procent män och 5 procent kvinnor jakande. Lika många kvinnor som män uppger att de blivit utsatta för allvarlig misshandel (6 procent). Frågan är dock hur väl högskolestuderande representerar övrig befolkning. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät och det saknas uppgifter om bortfall. Med andra ord saknas det en representativ svensk studie om våld i nära relationer där både män och kvinnor studeras som eventuella offer och/eller förövare. Sådana studier har däremot genomförts i andra nordiska länder och även dessa tyder på en relativt liten könsskillnad i utsatthet för relationsvåld.

I Norge har man exempelvis funnit att bland cirka 2 200 unga (genomsnittsåldern 22 år) hade 6 procent av männen och 4 procent av kvinnorna under det senaste halvåret utsatts för fysiskt våld av sin partner (Pape 2003). En annan norsk nationell studie (Haaland m.fl. 2005) har visat att drygt 5 procent bland både kvinnor och män 20–54 år gamla någon gång under det senaste året blivit utsatta för fysiskt våld av sin partner. Mer än var fjärde kvinna och mer än var femte man hade blivit utsatta sedan de fyllt 15 år. I samma undersökning uppger tre av fem utsatta kvinnor att de inte haft någon möjlighet att påverka händelseförloppet under den senaste våldshändelsen och kan alltså beskrivas som direkta offer. Bland männen återgav ungefär en av tre en liknande beskrivning av händelsen. När kvinnor utsätts för relationsvåld upplever de alltså oftare än män i liknande situation att de inte kunnat avstyra våldet på något sätt.

I Danmark har det publicerats en rapport med särskilt fokus på våld mot män (Helweg-Larsen och Frederiksen 2008b). Olika datakällor har använts och resultaten har bland annat visat att i omkring 10 procent av tillfällen av våld mot män, rapporterade i en frågeundersökning från 2005, var förövaren en nuvarande eller tidigare partner. Analyser av kriminalregistret visar att i 69 procent av de händelser som kan definieras som partnervåld (förövaren sammanboende med offret) var våldsutövaren en man och i 31 procent en kvinna. Bland dessa finns dock även andra än offrets partner (t. ex. en son eller dotter).

I Finland har det genomförts en studie inom en ram för det så kallade Daphne II-projektet, där flera europeiska länder deltar. Mellan 14 och 17 procent av männen svarade att de blivit slagna inom ett parförhållande. Populationen är dock värnpliktiga män och är inte representativ för finska män i övrigt (Nieminen m.fl. 2008).

Sammantaget kan man konstatera att en rad olika studier visar att utsatthet för relationsvåld rapporteras i samma grad av män som kvinnor, men att det rör det sig om två olika typer av våld. Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre
och resulterar i fler negativa konsekvenser för den som drabbas.