2011-10-11, 18:08
#109
Det är i sådana här fall jag tycker det är jobbigt att vara vegan då jag klumpas ihop med den här skaran ignoranta människor, de som matar sina karnivorer till husdjur med en bedrövlig mat. Det gör mig förbannad ärligt talat.
Är sedan länge väldigt insatt i kattdjurs näringslära och förespråkar och sprider BARF-dieten (biologiskt anpassad rå föda) till alla utpräglade rovdjur (hund, katt och iller t ex) via min hemsida.
Katten är inte "bara" en köttätare utan en strikt köttätare, en obligat karnivor kan man även säga. Skillnaden mellan en köttätare (hund) och en strikt köttätare (katt och iller) är att den sistnämnda faktiskt dör utan en animalisk kost. Detta bland annat beroende på betaaminosyran taurin och även ett gäng essentiella (livsnödvändiga) aminosyror som endast finns i animalier. I det vilda dör ett kattdjur som t ex skadat sig eller av annan orsak inte lyckas komma över ett annat djur att äta, den äter inte blommor och blad och mår bra ändå. Precis som att en kanin eller en ko som inte hittar vegetabilier att äta inte skulle börja jaga andra djur utan den skulle svälta ihjäl.
Hela kattens anatomi, fysiologi och metabolism är anpassad för att äta andra djur. Man måste förstå och erkänna detta för att sätta sig in i vad en katt behöver. Katter har inget behov av kolhydrater utan får sin näring och sin energi från animaliska proteiner och animaliskt fett. Den höga halten kolhydrater (från spannmål som majs, vete, havre, ris och soja) i dagens industrifoder (veganskt som icke veganskt) orsakar idag fetma och diabetes hos katterna. Katten är speciell på väldigt många vis och kan aldrig jämföras med vår egen metabolism eller näringsbehov, vår egen förmåga att äta vegankost eller inte eller hur vi reagerar på olika typer av protein. Den har t ex en oerhört stark magsyra till att bryta ner råa ben och kött samt ett väldigt kort tarmsystem då rått kött är väldigt lättsmält för dem. Det kommer snabbt in och går snabbt ut (en bra grej då köttet de äter inte alltid är färskt, bakterier i kött är nemas problemas för katter och illrar för att magsyran är så stark och systemet är så kort).
Cellulosa är något en katt på egen hand inte kan bryta ned, den saknar viktiga enzymer till detta och har ett alldeles för kort tarmsystem för att vegetabilier ska hinna bearbetas tillräckligt. Det talar för hur onaturligt detta är för en kattmage även om ingredienserna i ett torrfoder är duktigt förstörda och i efterhand pudrade med kemisk näring för att katten inte ska dö.
Katters törstreflex är enormt olik vår egen, den är i princip obefintlig. Om en katt är uttorkad blir den inte törstig i samma utsträckning som du och jag, den är ett ökendjur och är anpassad till att få nästan all sin vätska från maten den äter och därför är en väl utvecklad törstreflex helt onödig. En mus eller annat litet däggdjur innehåller 65-70 % vätska och är avgörande för en optimal vätskebalans. Katter på torrfoder, även innehållandes köttpulver, lever ofta ett helt liv som uttorkade pga detta och pga torrfodrets framfart är en av de vanligaste tillstånden hos våra katter idag urinvägsproblem (som ironiskt nog "behandlas" med hjälp av självaste orsaken, torrfoder). PH-balansen spelar in men är grovt överdriven om man tänker på hur långt från det biologiskt lämpliga vi har gått gällande vätskeinnehållet i den vardagliga maten. Det finns inte ett endaste torrfoder i hela världen som lämpar sig för en katt, just på grund av att det är ett torrfoder. Rekommenderat av veterinär eller inte är alla torrfoder precis samma skit.
Det gör väldigt ont i hjärtat när jag träffar veganer som glatt börjar prata om att deras katter eller hundar äter veganfoder, det är ett olyckligt misstag baserat på okunskap och önsketänkande. De förstår inte bättre och behöver bli utbildade i frågan.
Jag brukar försöka jämföra en katt på veganmat med en ko på fläskfile eller en orm som äter blommor. Någon nämnde även vithajen, finns det någon här som skulle komma på tanken att mata en vithaj med majsbakelser och glutenkakor och förvänta sig att den skulle må bra av enbart det?
Att en katt kan överleva en viss tid på en kemiskt sammansatt smörja torkad till små kulor och lagd i en vacker förpackning med diverse löften och rekommendationer är långt ifrån att påstå att en katt lever ett optimalt liv fri från sjukdomar och lidande på samma föda. Bristsjukdomar kan ta flera år på sig att visa sig och behöver heller inte visa sig alls utan enbart sänka livskvalitén och bidra till ett sämre mående. Kanske hinner katten dö av något annat innan konsekvenserna av ett veganskt torrfoder hinner visa sig för en djurägare, den ägaren går då i en vanföreställning om att "min katt mådde minsann bra på den där maten" och använder det som en förevändning att göra om det eller rekommendera det till någon annan. Ibland märker man inte ens symptomen, katter är fenor på att begrava hur de mår.
Vi får aldrig glömma att våra katter hemma i soffan inombords är en mindre variant av en sibirisk tiger och ett lejon på savannen. (På djurparker har man försökt att utfodra de stora katterna med torrfoder men varit tvungna att avbryta pga reproduktionssvårigheter, de slutade helt enkelt att föröka sig. Katt- och hunddjur i parker äter hela, råa, stora djur).
Det här är en väldigt undangömd form av djurförtryck och som djurrättare är det enormt frustrerande att hitta denna typ av ignorans i mitt egna led. Snälla döm inte alla veganer efter det här. Jag har två vänner som också är veganer och som BARFar sina djur (kött, ben och organ i rå form till köttätare alltså, till en kanin eller ett marsvin är det andra bullar) och aldrig skulle drömma om att applicera sina egna kostval på sina illrar och katter.
Är sedan länge väldigt insatt i kattdjurs näringslära och förespråkar och sprider BARF-dieten (biologiskt anpassad rå föda) till alla utpräglade rovdjur (hund, katt och iller t ex) via min hemsida.
Katten är inte "bara" en köttätare utan en strikt köttätare, en obligat karnivor kan man även säga. Skillnaden mellan en köttätare (hund) och en strikt köttätare (katt och iller) är att den sistnämnda faktiskt dör utan en animalisk kost. Detta bland annat beroende på betaaminosyran taurin och även ett gäng essentiella (livsnödvändiga) aminosyror som endast finns i animalier. I det vilda dör ett kattdjur som t ex skadat sig eller av annan orsak inte lyckas komma över ett annat djur att äta, den äter inte blommor och blad och mår bra ändå. Precis som att en kanin eller en ko som inte hittar vegetabilier att äta inte skulle börja jaga andra djur utan den skulle svälta ihjäl.
Hela kattens anatomi, fysiologi och metabolism är anpassad för att äta andra djur. Man måste förstå och erkänna detta för att sätta sig in i vad en katt behöver. Katter har inget behov av kolhydrater utan får sin näring och sin energi från animaliska proteiner och animaliskt fett. Den höga halten kolhydrater (från spannmål som majs, vete, havre, ris och soja) i dagens industrifoder (veganskt som icke veganskt) orsakar idag fetma och diabetes hos katterna. Katten är speciell på väldigt många vis och kan aldrig jämföras med vår egen metabolism eller näringsbehov, vår egen förmåga att äta vegankost eller inte eller hur vi reagerar på olika typer av protein. Den har t ex en oerhört stark magsyra till att bryta ner råa ben och kött samt ett väldigt kort tarmsystem då rått kött är väldigt lättsmält för dem. Det kommer snabbt in och går snabbt ut (en bra grej då köttet de äter inte alltid är färskt, bakterier i kött är nemas problemas för katter och illrar för att magsyran är så stark och systemet är så kort).
Cellulosa är något en katt på egen hand inte kan bryta ned, den saknar viktiga enzymer till detta och har ett alldeles för kort tarmsystem för att vegetabilier ska hinna bearbetas tillräckligt. Det talar för hur onaturligt detta är för en kattmage även om ingredienserna i ett torrfoder är duktigt förstörda och i efterhand pudrade med kemisk näring för att katten inte ska dö.
Katters törstreflex är enormt olik vår egen, den är i princip obefintlig. Om en katt är uttorkad blir den inte törstig i samma utsträckning som du och jag, den är ett ökendjur och är anpassad till att få nästan all sin vätska från maten den äter och därför är en väl utvecklad törstreflex helt onödig. En mus eller annat litet däggdjur innehåller 65-70 % vätska och är avgörande för en optimal vätskebalans. Katter på torrfoder, även innehållandes köttpulver, lever ofta ett helt liv som uttorkade pga detta och pga torrfodrets framfart är en av de vanligaste tillstånden hos våra katter idag urinvägsproblem (som ironiskt nog "behandlas" med hjälp av självaste orsaken, torrfoder). PH-balansen spelar in men är grovt överdriven om man tänker på hur långt från det biologiskt lämpliga vi har gått gällande vätskeinnehållet i den vardagliga maten. Det finns inte ett endaste torrfoder i hela världen som lämpar sig för en katt, just på grund av att det är ett torrfoder. Rekommenderat av veterinär eller inte är alla torrfoder precis samma skit.
Det gör väldigt ont i hjärtat när jag träffar veganer som glatt börjar prata om att deras katter eller hundar äter veganfoder, det är ett olyckligt misstag baserat på okunskap och önsketänkande. De förstår inte bättre och behöver bli utbildade i frågan.
Jag brukar försöka jämföra en katt på veganmat med en ko på fläskfile eller en orm som äter blommor. Någon nämnde även vithajen, finns det någon här som skulle komma på tanken att mata en vithaj med majsbakelser och glutenkakor och förvänta sig att den skulle må bra av enbart det?
Att en katt kan överleva en viss tid på en kemiskt sammansatt smörja torkad till små kulor och lagd i en vacker förpackning med diverse löften och rekommendationer är långt ifrån att påstå att en katt lever ett optimalt liv fri från sjukdomar och lidande på samma föda. Bristsjukdomar kan ta flera år på sig att visa sig och behöver heller inte visa sig alls utan enbart sänka livskvalitén och bidra till ett sämre mående. Kanske hinner katten dö av något annat innan konsekvenserna av ett veganskt torrfoder hinner visa sig för en djurägare, den ägaren går då i en vanföreställning om att "min katt mådde minsann bra på den där maten" och använder det som en förevändning att göra om det eller rekommendera det till någon annan. Ibland märker man inte ens symptomen, katter är fenor på att begrava hur de mår.
Vi får aldrig glömma att våra katter hemma i soffan inombords är en mindre variant av en sibirisk tiger och ett lejon på savannen. (På djurparker har man försökt att utfodra de stora katterna med torrfoder men varit tvungna att avbryta pga reproduktionssvårigheter, de slutade helt enkelt att föröka sig. Katt- och hunddjur i parker äter hela, råa, stora djur).
Det här är en väldigt undangömd form av djurförtryck och som djurrättare är det enormt frustrerande att hitta denna typ av ignorans i mitt egna led. Snälla döm inte alla veganer efter det här. Jag har två vänner som också är veganer och som BARFar sina djur (kött, ben och organ i rå form till köttätare alltså, till en kanin eller ett marsvin är det andra bullar) och aldrig skulle drömma om att applicera sina egna kostval på sina illrar och katter.