Det vara flera år sedan jag studerade religionen. I Göteborg finns en deras präster, kallad Mopad, som jag då intervjuade. Det finns en svensk bok från 30-talet som var ganska gedigen om historiska zoroastrismen men mycket förtegen om hur den fungerade idag.
Här är lite vad jag minns från huvudet:
Zoroastrism är det grekiska namnet, Zarathustrism är det romerska. Iranierna idag säger Zartoscht, vilket jag själv normalt brukar använda. Det var en man vid detta namnet som levde vid gränstrakterna av dagens Iran och Afghanistan, som lyfte fram en ny religion - antagligen baserad på gamla indoeuropeiska influenser från platsen vi idag kallar Harappa. Det intressanta är att inom hinduismen förekommer samma gudanamn som i zoroastrismen, fast med helt omvänd betydelse - en god Gud blir ond hos den andra, och vice versa, vilket gör att man kan tänka sig att de båda lärorna kommer från två konkurrerande grupper från samma region, Harappa.
Zoroastrismen brukar kallas för den iranska ursprungsreligionen, då den utvecklades där, och var den första dualistiska religionen, där goda makter stred mot onda makter. Mellan dessa var människan nödgad att strida med den goda sidan. Alla olika gudomar representerade mänskliga dygder som man skulle uppnå.
Ibland kallas religionen Elddyrkan, då elden betraktas som helig representant av ledaren av de goda gudarna, Ahura Mazda. Men alla elementen var heliga. Man skulle inte skita ner jord, vatten, eld och luft - utan vara rädda om dessa. Diska gjorde man genom att första använda sand, sedan kamelurin och först därefter vatten, för att få det rent. Man begravde inte de döda i jorden, då de smutsade ner jorden, utan lade dem på ett högt torn där gamar åt upp kött och mjukdelar. Skelettdelarna som var kvar samlades då upp och grävdes ner. Idag följs just inte denna sed, av naturliga skäl.
Religionen har idag två stora centran. I norra Indien finns Parserna, vilket av Mopaden i Göteborg förklarades förde en förvrängd variant av zoroastrism. Den mer traditionella har sitt centrum i Los Angeles idag. Men de finns även kvar i Iran i staden Yazd, där en rituell eld sedan århundraden fortfarande brinner. Av tradition kan man inte konvertera TILL religionen, bara från den - även om en del moderna Mopader har börjat konvertera folk. Enda kända svenske zoroastren är mig veteligen Alexander Bard.
En senare utveckling av zoroastrismen i väst blev mithrasdyrkan bland de romerska soldaterna. Det var ursprungligen en av Ahura Mazdas närmaste gudar, men kom efter hand att dyrkas enbart i väst - och blev där en av flera konkurrenter till den tidiga kristna läran.
Man tror att judarna kom i kontakt med zoroastrismen under det Babylonska fångenskapen, och influerades av dess dualism. Mycket riktigt börjar man se utvecklingen av det vi idag kallar judendomen från just denna tid.
Det finns mer, men detta är det jag kommer på just nu.
Det närmaste eldtemplet från svensk synvinkel ligger i London, men jag vet att de talade om att försöka få till ett just i Göteborg. Vet inte vad som hände senare...