är Allah densamme guden som judarna tillber?

Att det var Abraham som var Ismaels fader är väl inte helt irrelevant.

St.Moses inlägg visar tydligt att Allah är samma gud i alla tre religionerna.
M.a.o. en vanföreställning från stenåldern som hemsöker oss än idag.

Odjuret? Vem tror du att du kan lura?

Det varnas lite här och var i NT för falska profeter. Muhammed påstår sig själv vara profet och som kristen väljer du Jesus och avfärdar Muhammed med resterande självutnämnda profeter. Han blir således en lika falsk profet som om jag hade kallat mig profet och Guds särskilda sändebud etc.

Om du utgår ifrån vad det står i Uppenbarelseboken så beskrivs två odjur. Det andra odjuret verkar för att få de kristna att dyrka det första odjuret. Självklart kan alla tolka det olika men jorden har i min mening gripits av beundran av odjuret dvs islam genom det andra odjuret marxism/liberalism som uppmanar till beundran av det första odjuret. Marxism/liberalism försöker även aktivt motarbeta kristendomen.

Odjuret beskrivs även som våldsamt och islam är som du vet väldigt våldsamt. Beakta sedan vad Gud säger om Ismael och vem muhammedanerna härstammar ifrån. Tänk även på att palestinierna hävdar att de är filisteer. Filisteerna bad till Bal Sebub, och du kan kanske med lite fantasi och slutledning gissa dig till vem Bal Sebub är.

Tråd där vi diskuterar islam/satanism.
https://www.flashback.org/t1561287



Det är även väldigt viktigt att komma ihåg att Gud fördrev Ismael till öknen samt att Gud dömde Ismael att vara mer vildåsna än människa. Ismael var även en horunge.

Okej, tack för förklaringen! Det där tål att tänka på. Jag försöker verkligen ge islam en chans, men på samma gång känner jag väldigt starkt att Uppenbarelseboken känns otroligt relevant för tillfället.

Jag vet inte hur judar i allmänhet uppfattar islams Allah, i förhållande till den Gud som uppenbarats för dem.

Men jag tycker personligen att Koranens gudom är och förblir en okänd Gud. Han är enbart majestät och står obönhörligen utanför världen, medan den Gud vi möter i Gamla Testamentet är närmast intim. Jag brukar ibland fundera över den nästan rörande bild vi ser då Gud låter sig bjudas på nybakta kakor och mjölk i Saras och Abrahams tält( jfr 1 Mos 18:1-15). Gud ger oss till och med sitt eget namn, med de risker det innebär; att få det släpat i smutsen.

Allah har visserligen givits några av de vackraste namn man överhuvdtaget kan tänka sig, ja faktum är att vi känner till 99 st och "endast kamelen vet det hundrade" säger ett arabiskt ordspråk, men de är inte egenamn utan snarare beskrivningar. Vi ser inte vem Allah egentligen är, han förblir dold.

Allahs undanflykt kan upplevas som besynnerlig för judar och kristna, men det finns judiska tänkare som gått ännu längre och förklarar att islams Gud är hednisk till sin karaktär. Här tänker jag på den judiske teologen och filosofen Franz Rosenzweig( 1886-1929). Jag har tidigare nämnt honom och hoppas att ingen tar illa upp ifall jag klipper in det jag då skrev.

Påståendet att Allah är hednisk till sin karaktär kan tyckas märkligt vid första anblick med tanke på islams starka fördömade av avgudadyrkan och betoning av Allahs absoluta transcendens och enhet.
Saken är den att Rosenzweigs resonemang utgår ifrån tanken att uppenbarad religion är baserad på det personliga mötet med Gud, en Gud som till sin natur är kärlek, som kommunicerar med oss och ger sig till känna.
Själens medvetenhet om Gud har i själva verket sitt källsprång i den gudomliga kärleken, och är därmed själva grunden för tron. Hedendomen representerar, enligt Rosenzweig, på sätt och vis en avtåndstagande från den personliga uppenbarelsen och relationen med Gud. De hedniska gudarna är kaotiska och avlägsna, de är främlingar för oss och vi är främlingar för dem. Medan hedningen lever i en otrygg ovisshet, är det existentiella tillstånd som karaktäriserar juden och den kristne är att vara älskad. För hedningen är Gud dold.

Allah, i sin absoluta transcendens och avskildhet, som visserligen erbjuder nåd men aldrig kärlek, är därför en hednisk gudom.

Den som önskar fördjupa sig i Rosenzweigs resonemang finner intressant läsning här

Om fler har den inställningen kan det definitivt aldrig bli någon samsyn inom religionerna och därmed kan inte heller krig undvikas.

Innan Muslimer blev muslimer var de judar, likaså kristna. alla tillber de samma gud men de kallas olika.

Araberna var INTE judar före de blev muslimer. Deras religion var polyteistisk. Inte heller de kristna var judar före de blev kristna, vilket berättas redan i NT.

Jesus var aldrig kristen, dock!

Är det korrekt att tolka det som att du inte delar Vatikan II uppfattning i frågan?

Dock fanns det naturligtvis judar, och kristna, som konverterade till islam. Likaså fanns det ju judar som blev kristna (majoriteten av Jesus lärjungar?).

Samtidigt är ju judendom mer än bara en tro, så det kanske inte ska räknas på samma sätt?

Om man är monoteist så tror man ju att det finns bara En Skapare. Sen om man har den judiska synen på Honom eller den islamiska är ju en annan sak.

Hur omtalas Jesus (fvmh) i Judendomen då menar du?

Vad jag vet så anses Jesus (fvmh) varken vara Gud enligt Judendomen och inte heller enligt Islam givetvis.

Nej det stämmer, synen på Jesus (fvmh) får väl sägas vara rätt outstanding enligt Kristendomen, om vi talar om de tre abrahamitiska religionerna?