Det är ett rätt litet problem. Jag har inga direkta psykiska problem.. men jämt när jag talar, så tycker folk jag låter dryg/sur. Men det är jag inte. Har alltid haft denna röst och den är jag född med. Är inte heller den "skit glada" personen. Men jag är riktigt glad i alla fall.. Vet inte vad jag ska ta mig till, ibland är jag glad när jag pratar med t.ex min sambo. Men då tycker han att jag låter sur och att jag ska lägga ner attityden. Jag menar ju inte att låta som jag gör när jag talar

...
Samma sak när jag är nyvaken, låter sur kanske när jag pratar. Men jag är verkligen inte det..
I sociala situationer, såsom fester med folk jag inte känner. Då sitter jag oftast där tyst, och ger rätt korta svar till folk som frågar mig saker. Men detta med ett leende på läpparna. Men även då får jag frågan "Varför är du så sur, varför ser du ledsen ut?"
Funderat på sån där "tal-kurs" eller operera mina stämband. Men det tar emot, för det känns som att det inte skulle vara jag längre. Ska jag det ändå, för att slippa dessa, vad jag anser, är jobbiga frågor?
Vet inte hur många gånger jag faktiskt sagt till folk att det är den jag är. Jag anser själv inte jag är dryg, och jag menar absolut inte att låta som det. Då menar jag att folk hör mig som dryg i rösten.. hoppas ni förstår.