Kanske fel tråd att bumpa, men ojämställdheten på arbetsplatsen verkar(?) få en direkt påverkan på både den uttalade målsättningen och konkret på bokvalet för barn.
Citat:
– Innehållet ska ha ett bra genusperspektiv.
– Berättelserna ska genomsyras av en humanistisk grundsyn baserad på alla människors lika värde.
...ingår bland "kvalitetskriterierna" på hemsidan för deras utvalda bokpaket.
Detta tar sig konkret det uttrycket, att förra månaden ingick i de två böckerna i det utvalda bokpaketet för barn 9-12 år en bok som heter "Om jag får stanna", av Kajsa Gordan, som förstås handlar om papperslösa/illegala barn, självklart skildrat oproblematiserat ur offerperspektivet. Det problematiska bestod i om bokens jag, som infödd svensk, skulle skämmas eller inte.
http://www.barnensbokklubb.se/om-jag-far-stanna
Den här månaden ingår "Försvunnen" av Camilla Lagerqvist, som handlar om ett omhändertaget barn av resandesläkt som skall skallmätas på det Rasbiologiska Institutet i Uppsala. Men personer som blivit mätta visar sig försvinna spårlöst... Insinuationen att skallmätning och avlivande är två sidor av samma mynt är tydlig.
http://www.barnensbokklubb.se/kapite...r-1-forsvunnen
På hemsidan skyltar de inte med vilka böcker som är de "utvalda" i paketen, så ni får tro mig att just dessa två böcker är de utvalda för maj och juni.
Jag tycker detta är
a) ett visserligen vanligt, men vulgärt sätt att tolka kvalitetskriteriet om "alla människors lika värde"
b) ett mycket fult sätt att i infekterade, politiskt omstridda, frågor påverka barn.
Har denna inriktning med det ensidigt "kvinnliga" perspektivet på Barnens Bokklubb att göra, eller lever allmänt barnlitteraturintresserade i en filterbubbla, där alla medel är rätta och tillåtna, bara målet är rätt?