Förortssvenska "ordlista" :D

Kur/kurek/kurac är i alla fall tupp, jämför med eng. cock.

Visst, men hur kontroversiellt är det att käka en macka? Höjer någon ens på ögonbrynen när någon ska gå ut och gå med jycken? Kungen kallades "Tjabo" (chavo=pojke på zigenska)... Det är sannerligen inga inlåningar som kommit uppifrån. Men, förmodligen har de en gång i tiden varit mer socialt belastande att använda än idag, när vilken kvinna som helst lite larvigt kallar sig tjej.
Själv tycker jag anglifieringarna av språket känns ganska ...ahem.. white trash . Det gäller allt från särskrivningar, plural-s och uttalet av skit.

Para är rumänsk slang, bani är det korrekta ordet för pengar. "ku mushtar" ÄR rumänska rakt av (cu muştar). Romani har inget ord för "med" (rumänskans cu) utan böjer istället substantivet i instrumentalis, på samma sätt som i slaviska språk, för att beteckna tillhörighet. "Med senap" borde bli "mushtarsa"...

Torg är fornslaviska, även det ett ord som finns inlånat till rumänskan i betydelsen köping, plats med handelsrattigheter. Târgu Mureş (Köpingen vid Mureş), Târguvişte etc. Svenskan torg är ursprungligen en yta avsedd för handel. Ingen av språken är slaviska, för tydlighetens skull.
I Bulgarien finns en ort med samma namn som den rumänska, Trguvishte.

Snyggt! Känns lite mer seriös.
Kan komplettera med att "kale" (svart, mörk) också är zigenska för svart. Kale är pluralformen, alltså svarta. Finska ziggisar kallar sig just "kaale", spanska "calo".

"Baxa" är så gammalt att det förekom när jag var liten, och då var det bara gamla gubbar som använde ordet. Det kanske fått en renässans?

"Maimun" betyder apa på turkiska också, det står albanska och farsi, men det kan ju för all del vara inlånat sedan ottomanska väldet. Det heter "maimuţă" på rumänska, givetvis en turkisk inlåning.

Intressant. För att förtydliga, slaviska språk har ett ord för "med", s/so/sa/z + instrumentalis. Och instrumentalis ju fler användningsområden än bara att beteckna tillhörighet, med eller utan preposition.


Roten trg- (etc.) finns ju i vitt skilda ortsnamn, från Turku (Åbo) till Trieste (på "latin": Tergeste).

Det är för övrigt ett historiskt sammanträffande att vi har germanska språk som har ett ord för torg/marknad som har lånats från slaviska, medan vi har slaviska språk (polska, ryska) vars vanliga ord för marknad är ett germanskt lån (rynek resp. рынок, av fornty. Ring).

Ja, men vad säger vi om "ditt" med översättning "mitt"...?

Den är bättre, men det saknas lite både i betydelse- och ursprungskolumnerna. Bl.a. albi visserligen älskling, men mer korrekt "mitt hjärta". Även lån till persiska, qalb. Tamam är nog turkiska, men det är ett lån från persiska. Dessutom keff, säkerligen från arabiska som sagt.


Även serbiska majmun och arabiska maymun. Det sista är väl troligt ursprung?

Det finns massor av gemensamma ord i rumänskan och slaviska språk, även en del i albanskan, men jag undrar hur många av dessa som urpsrungligen är turkiska? "Ciorap" (strumpa), "cioban" (herde) är några exempel som bergis är just turkiska. Strumpa heter samma sak på farsi, serbiska och albanska.
Sedan har kyrkslaviskan haft ett stort inflytande på rumänskan, då rumäner i allmänhet är ortodoxt kristna, all "fin" litteratur skrevs på kyrkslaviska fram till nationalismen på senare hälften av 1800-talet etc.
"Trebuie" betyder det behövs, tror det heter "treba" på serbiska. Att läsa heter "a citi". Vet inte om ursprunget är slaviskt eller turkiskt...

Turkiskan har förmodligen lämnat en hel del avtryck i arabiskan. Språken tillhör inte alls samma språkträd eller är besläktade överhuvudtaget. Men turkarna ockuperade ju störe delen av arabernas välde under hundratals år, ända fram till 1800-talet, och kolonialmaktens språk brukar sätta sina avtryck i det lokala språket.

Den rumänska formen påminner om hur man böjer i ukrainskan. På ryska, требовать (trebovat) = kräva, требуется (med reflexivt –ся) = det behövs/krävs. Polska potrzeb, osv. = behövs.

Infixet -ova- kan vara ett tecken på lånord, så för säkerhets skull slog jag upp det, och det visar sig faktiskt att det är ett mycket tidigt lån från tyska dürfen/bedürfen... Det är i alla fall väletablerat i ryskan, exv. до востребоваия = tills begäran (inkommer), poste restante!

Ryska för att läsa är читать/прочесть (chitat/prochest), чтение (chtenie) är läsande, osv. Heter nåt liknande på jugoslaviska.


Ja, fast jag undrar hur mycket... Persiska var det litterära språket framför alla andra i det osmanska riket. Turkiskan var, fram till Atatürks reformer, under mycket starkt persiskt inflytande, både genom direkta lån och litterär stil, osv. Samtidigt som man bytte till det latinska alfabetet togs många av de persiska orden bort och ersattes av turkiska neologismer.

I sin tur är persiskan ju çok-full av arabiska lån. Ju mer bildad man är desto mer arabiska blandar man i sin persiska. De arabiska orden kan också böjas på arabiskt vis om man vill vara än mer högtavande. Detta får till följd bl.a. att oregelbundna arabiska plural plågar även persiskan. Exv. tariq/toroq (sätt) vaqt/ouqat (tidpunkt).

Orkar inte läsa igenom allt.

Men va fan betyder "tast"?? Tyst eller? Många ungdomar i Malmö använder det ordet..

Det här är stämmer inte. Jag läste fel. Det är besläktat med dürfen, men det är troligen ett "endogent" ord. Kyrkoslaviska potreba, fornslaviska *terb-.

Inte för att det har särskilt mycket med förortsslang att göra, men rätt = rätt.

kan man "missbruka" ett språk? missbruk av alkholo etc har jag hört, men missbruk av språk var nytt för mig.

eyy scharmotan behover bling blig var finns dom jaoo

(taget från stockholm live)

Cicero:


Rånarsvenska är en bättre beteckning. Bidragssvenska har jag också hört men det tycker jag inte är lika slagkraftigt.