Jonas Sjöstedt lyfter Vänsterpartiet?

Det är ju snarast en fördom du ger luft åt. Som sagt, Jonas är en pragmatisk politiker som inte har några högtravande ideologiska vaneföreställningar eller illusioner om hur samhället fungerar. Jag skulle nog tycka att retoriken är ovanligt avskalad på ideologiska floskler som ingen tror på.

Detta är ju hans styrka och orsaken till att han är populär, en något så ovanligt som en ärlig politiker som inte drar sig för att påpeka det han anser att motståndarsidan har rätt i. Eftersom han är väldigt påläst och kunnig behöver han inte skydda sig bakom floskler, han kan ta svåra frågor i en debatt utan att tappa fokus på frågans innehåll eller ägna sig åt motbjudande personangrepp på motståndaren.

Vill nog påstå att Jonas är en ovanlig politiker i det avseendet idag.

Det är ju märkligt att Jonas Sjöstedt som har en arbetarbakgrund t om bli "anklagad" för att vara så pass intellektuell att han kan utmana Fredrik Reinfeldt. Det låter ju väldigt konstigt för flashbacks användare som antagligen vill ha civilekonomer eller högerpopulister som sina företrädare.

Ärligt talat så vet jag inte särskilt mycket om Jonas Sjöstedt, men första intrycket brukar ju alltid vara det rätta
Han tycks leva till höger och rösta till vänster, det tror jag inte håller.

Vad jag har förstått så har Sjöstedt jobbat ca fem på Volvo Lastvagnar, är det någon som vet vad för jobb?
Var han tjänsteman eller en riktig grov-arbetare?

Knegare som jag uppfattat det, då många metallare jublat över valet.

Montör vill jag minnas att jag hört så jag skulle gissa att han stod på monteringen.

EDIT: De har feministkortet med, från den andra tråden:

Du menar att moderater och kristendemokrater kommer hoppa över till V?
Vad fan har du rökt?
De ENDA som kommer hoppa på kommunist-tåget är sossar och miljöpartister. Alla lite till höger avskyr V som pesten. Undertecknad inkluderad.

Undrar för övrigt om Sjöstedt är MER hatisk eller mindre mot SD. Kommer bli intressant, Ohly lyckades inte ens hålla en saklig diskussion utan att bli illröd i hela ansiktet enbart av SD's tillvaro.

Jag personligen är less på dessa gråa och menlösa gubbar i politiken. Fram med lite färgstarka och karismatiska ledare som brinner för sina åsikter, inte bara vill ha lönechecken.

Jag undrar hur många sätt det finns att blåsa svenska folket på?

Min uppfattning är den att v kommer locka över en hel del globalt tänkande nysvenska bidragstagare, vilket innebär en försämring på både kort och lång sikt.

Dessutom, undan för undan, kommer media skapa olika rubriker som i sin utformning i grunden inte säger någonting , eller skall vara skapande för framtiden, då den genom den globala ekonomiska strukturen redan är rubricerad genom det politiska vansinnet i Grekland och i andra länder, som vi i norden kommer få betala på något sätt. Och det mäktar inte V med, att resa landet ur en sådan ekonomisk kris. Ur detta kommer man vara tvungna att skapa en politisk plattform byggd på nysvenska intressen.
Och vad skulle vi ha för nytta av en sådan utveckling?

Titta på vilka partiledare Vänsterpartiet har haft och titta på deras valstatistik sedan 1917. För att ge dig Vänsterpartiets historiska toppresultat

1) 1998, 12,0 procent - Gudrun Schyman
2) 1944, 10,0 procent - Sven Linderot
3) 2002, 8,3 procent - Gudrun Schyman
4) 1917, 8,1 procent - Carl Winberg och Zeth Höglund
5) 1920 & 1928, 6,4 procent - Zeth Höglund, Karl Kilbom
6) 1948, 6,3 procent - Sven Linderot
7) 1994, 6,2 procent - Gudrun Schyman
8) 2006, 5,85 procent - Lars Ohly
9) 1968, 5,8 procent - Carl Henrik Hermansson

Idag: 5,6 procent i 2010 års riksdagsval

Sedan har partiet pendlat mellan 5,6 - 3,0 procent. Lars Ohly gjorde inget "historiskt" dåligt val 2006 och inte heller 2010. Jag orkar inte räkna ut genomsnittet för Vänsterpartiet men jag är rätt säker på att Ohly var bättre än det genomsnittsresultat Vänsterpartiet har fått sedan 1917. Till och med under 1960-talet när "vänstern" hade sitt årtionde så såg vi inga extrema siffror för V. Varför är det så? Jo, det beror på att det inte var vänstern som dominerade politiken på 1968-talet. Vad de gjorde var att ta sig in i eliterna.

Både de kulturella, politiska, ekonomiska och akademiska eliterna och det har satt sina avtryck. Idag är det adjös med 1968-vänstern. De är pensionärer eller gör sina sista år. Deras "kommunism" har ersatts av post-marxism och post-liberalism istället. Idag är till och med post-marxismen på väg bort. Istället är det post-liberalismen som gäller. Det vill säga: Idag är vi alla socialiberaler och allmänt hycklande inför allt som är svårt och kräver större kommunitära lösningar. Samtidigt ser vi hur "nationalismen" sakta växer sig starkare hos folket.

I vilket fall. Många unga vänsterpartister tror att Vänsterpartiet alltid har varit ett stort parti men så har det inte. De har alltid varit ett marginaliserat parti på den yttre vänsterkanten som ingen vill göra upp med. Det var inte förrän under Ingvar Karlsson (han som tog efter Palme 1986) som Vänsterpartiet fick sitt uppsving. Det var nämligen så SAP behövde Vänsterpartiet och då fick V litet utrymme. Naturligtvis inte i utrikespolitiken men de fick i genom några frågor. När SAP åkte ned i toaletten 2006 och Persson avgick så gjorde man i SAP gemensam sak med V. Det är det som kallas för de "Röd-Gröna". Det var ingen som gillade det egentligen, i synnerhet inte Mona Sahlin, men det var en taktik och så blev det. Detta gav dock inget bra resultat och med tanke på att Mona Sahlin är en jävla idiot och "högersosse" (ekonomiskt) så slutade det hela i katastrof för SAP. Nu har Juholt tagit över och han är ungefär lika kylig till V som Göran Persson. Om V behövs för en sosseregering så får de vara med, annars får det vara.

Vänsterpartiet har fattat att SAP är en trött flodhäst som har av olika skäl skapat ett balkaniserat parti av allt från bidragstagare, identitetspolitiker, vita arbetare, fackpampar, karriärister till akademiker - och ingen är överrens. I synnerhet inte nu när det inte finns en "stor" ledare. Det finns ingen Göran Persson i SAP och då blir det anarki. Samtidigt växer SD, M och Miljöpartiet.

Grejen med Vänsterpartiet är att de växer när det är politiskt oroligt och nu ser de sin chans. Lars Ohly har varit fullkomligt värdelös på att profitera på missnöjet men Gudrun Schyman var riktigt duktig på det. Schyman var och är folklig och lanserade den "hippa" feminismen 1998 som tog partiet till skyarna. När Schyman under 2002 inte leverade någonting annat än just det (feminism) var det tack och adjö för henne. Sedan hjälpte det inte att medierna var på väg att överge "vänstern" för den här post-liberalismen/nyliberalismen/liberala mångkulturalismen/neo-konservatismen som vi ser idag.

Tittar vi på Vänsterpartiets EU-vals resultat så ser vi ju hur "populärt" det är att vara emot EU. V fick följande:

1995, 12,9 procent
1999, 15,8 procent (Då var Schyman på topp)
2004, 13,79 procent
2009, 5,66 procent

Set du någonting? Jo, Vänsterpartiet gick mot strömmen och sa nej till EU. När det framkom att V inte alls var emot EU så sjönk partiet drastiskt samtidigt som smarta Fp med anti-mångkultur populism växte. Vidare kom andra alternativ in så som PP och Junilistan vilket tog väljare från V. Lars Ohly röstade ja till att EU skulle skrivas in i grundlagen. Snacka om att göra bort sig. Det som är så intressant med Jonas Sjöstedt är att han fattar att populism är bra och populism ger röster. Det är därför vi ser Jonas Sjöstedt (trots att han skrev in EU i grundlagen) yla om hur hemskt EU är så fort han får tillfälle. Jonas Sjöstedt är en grön vänsterpopulist. Lars Ohly är bara hycklande Sovjetvänster.

Om Rossana Dinamarca hade vunnit på V-kongressen hade partiet snabbt gått åt helvete - eftersom hon tillhör de allt marginaliserade post-koloniala rasteoretikerna och den post-marxistiska extremistvänstern. Jonas Sjöstedt vet dock vad som går hem i stugorna.

I och med att SAP är en sjuk flodhäst så tänker Jonas Sjöstedt som ett hungrigt lejon ta en hyfsat stor bit av det dödsjuka sossedjuret. Det är i synnerhet de nostalgiska väljarna han vill åt. De som inte gillar "höger-Göran" men inte heller kommunist-Ohly. Detta är väljare som Juholt skulle kunna med lätthet behålla men så fort han lyfter på snoken och säger något hugger mediakräken på ledarsidorna mot honom. Även hans partikamrater i de olika lägren hugger också mot honom. Snacka om att få kniven i ryggen. Han får helt enkelt inte slåss för de vita kristna arbetarklassväljarna och inte heller säga saker som skulle kunna locka dem tillbaka till partiet från Moderaterna.

Så vad kommer Sjöstedt erbjuda dem? Han kommer erbjuda dem en svidande kritik mot bankerna och EU. Det här med att tjafsa om identitetspolitik, feminism och mångkultur kommer han inte göra. Det behöver han inte eftersom det kommer andra i partiet göra. Juholt kan inte heller gnälla på både banker och EU eftersom det är hans parti som har gjort det möjligt för den här av staten subentionerade låtsas-marknadsliberalismen som vi lever under. Juholt kan inte heller röra EU eftersom det var hans parti som drev igenom projektet. Juholt skulle kunna gnälla litet om "mångkultur" men det får han inte för varken media eller identitetspolitiska aköterna i partiet.

Jonas Sjöstedt har alltså ett guldläge att ta sitt parti till ny höjder och då snackar vi kanske kring 10 procent. Det enda som stör Sjöstedt är att SD är med i spelet och de hatar storbanker, internationalism (det gör inte Sjöstedt så länge den är socialistisk) och EU. De hatar till och med dessa institutioner mer än Sjöstedt eftersom när allt kommer omkring är Sjöstedt helt okej med dessa så länge de är "röda".

Eftersom väljarna är efterblivna så kommer de inte fatta att precis som Junilistan i EU-frågor och Folkpartiet i invandrarfrågor är Sjöstedt full av skit. De kommer rösta på V och det kommer ge Jonas Sjöstedt stora (riktigt stora) möjligheter att faktiskt påverka svensk politik. I synnerhet eftersom det blir allt mer uppenbart att vårt politiska landskap kommer förändras i och med att SAP på sikt kan gå under 20 procent, SD kan växa över 20 procent och de små borgliga partier kan försvinna ur riksdagen. Det finns stora möjligheter för V och Jonas Sjöstedt är nog (med tanke på hur jävla många idioter som finns på V:s listor) det bästa valet. Jag skulle också ha valt honom.

Bra att du tog upp detta. Ärligt talat mycket förvånande uttalanden från Jonas Sjöstedt, som åtminstone jag har betraktat som en utomordentligt väl påläst debattör och "sakpolitik"-politiker. Han har vid många tillfällen golvat sina meningsmotståndare enbart med väldigt tunga argument.

Sjöstedt gjorde ju en vända i "verkligheten" i USA för några år sedan, men men. Tyvärr verkar han alltså fortfarande sitta fast i det betongliknande träsk av slagord och name calling som är (V).

Om nu Jonas Sjöstedt verkligen begriper att han ska ragga upp de som jobbar med nävarna, och sluta flörta med oss intellektuella filosofiskt lagda ledarelement i samhället; så kan han säkert lyfta V upp till 10 %-iga valresultat.
Dagens intellektuella elit söker sig till korporativismen istället, och där premierar vi skarptänkta analytiker med ledarbegåvning; vilket är en förutsättning för att ett sunt Sverige skall kunna återuppstå ur detta vanstyre.