Hängning ute i skogen

..............

1. Knyt HÅRT.
2. Se till att grenen håller.
3. Hoppa från HÖG höjd.

Detta är väl de tre regler man bör hålla sig till om man nu är helt 100% säker på att man vill ta livet av sig via hängning, just då för att minimera risken för att nacken inte går av och man istället blir sittande som en grönsak resten av livet..

Jag tror inte tråden hör hemma i psykiska problem så länge du inte tar upp vad du har för psykiska problem/ varför du vill hänga dig.

Okej, det var ungefär så jag fattat det som också. Ungefär hur långt bör repet vara? Jag antar att ju längre repet är, ju hårdare blir trycket mot nacken (om det fallavståndet finns att tillgå dvs). Känns som ganska basic fysik, men ändå

När det gäller att knyta hårt, så tänkte jag att man kunde kanske hålla i repet och "dingla" lite en stund innan. Borde funka.

Du har inte tänkt på att några barn kan tänkas hitta dig? Kanske de får svåra mentala skador av att se din kropp hängandes från ett träd, där du säkerligen bajsat på dig. Vilket skulle leda till att de om några år loggar in på flashback och skriver att de ska ta självmord?
Nej, bättre att du tar självmord i din lägenhet.

EDIT: Varför är det så många självmordstrådar på flashback nuförtiden. Man börjar bli less på att vilja skriva "Nej, du har så mycket att leva för" osv.

Eller varför inte bara försöka söka hjälp och fundera på nåt annat i det ända liv du har fått. Dö kommer vi garanterat göra ändå och vem har sakt att livet är lätt. Sätt dig vid havet tex och andas in alla dofter och känn hur gott livet ändå är bara genom att andas, bli glad av det lilla hopp och ljus som finns så fixar sig säkert det jobbiga du känner

Jo, det kan nog hända att någon hittar mig där, ja. Jag kan alltid larma polisen innan för att minska risken för det. Men life ain't pretty. Sådant hör till livet, folk dör till höger och vänster.

Eller så tar du tag i ditt liv och slutar vara feg nog att ta den "enkla vägen".

Det är väl inte en enkel väg att ta sitt liv? Det är något jag funderat på till och från i 20 år, och även om jag därför är tämligen säker på att jag i slutändan kommer göra det tar det emot NÅGOT ENORMT. Det är inget lätt steg att ta. Vad är mer skrämmande än döden? I livet har jag försökt med det mesta för att bli lycklig, men allt jag känner är tomhet.

Har du nära och kära? Familj? Tänk på dem. De kommer att gå med en klump i magen resten av deras liv. Vill du verkligen det?

Jo, jag vet. Det är en sådan sak som håller mig tillbaka.

Om en hund lider och det inte går att bota, då avlivas hunden. Mina plågor går med all säkerhet heller inte att bota, men jag måste gå omkring i denna skärseld tills jag har turen att dö på ett naturligt sätt, om jag inte vill såra anhöriga. Det är jag fullt medveten om.

Det här kanske kan vara till nytta!

http://borje.blogg.se/2006/april/jag...kligheten.html

Verkar lite halvknepigt att hitta sidor som ger bra beskrivningar, hade en men den blev nyligen nedlagd.